Familjen Ok är ett enastående exempel på detta. De var allesammans sjundedagsadventister, välutbildade och ekonomiskt sett välbärgade och dessutom väl ansedda i samhället. Ok Ji-joons far var äldste i kyrkan och rektor för en adventistskola, och hans hustru, Kim Bong-nyo,b var skolans revisor.

”En dag år 1937”, berättar Ok Ji-joon, ”råkade jag hitta ett nummer av tidskriften Den Gyllne Tidsåldern i soptunnan. Eftersom jag var mycket religiös, var jag intresserad av de religiösa artiklarna i den och läste igenom dem noggrant. Några dagar senare fick jag besök av två män som erbjöd mig mer litteratur från ’Fyrtornet’. [Så hade ”The Watch Tower” av misstag översatts och använts av tillsyningsmannen för avdelningskontoret i Japan och därför också använts i Korea.] De lät mig läsa vad jag senare fick veta var ett vittnesbördskort. Jag tog med glädje emot alla böcker de hade. Jag fann senare när jag läste dem många punkter som stred mot min adventistiska tro. Jag skrev till den adress i Tokyo som fanns på sidorna längst bak i boken och diskuterade under några månader dessa lärofrågor per brev. Avdelningskontoret i Tokyo brukade besvara mina frågor och bifoga vissa nummer av Vakttornet understrukna med rött på speciella ställen.

Adventistkyrkan i Sariwon i Hwanghae-provinsen, som nu ligger i Nordkorea, ställde till problem för mig, eftersom jag hela tiden ställde frågor om denna nyfunna sanning. Pastorn försökte slippa besvara frågorna och sade högdraget att det var respektlöst att ställa sådana frågor till en pastor, i synnerhet till en som var nära vän till min far. Men jag ansåg att personliga relationer inte borde hindra ett resonemang om bibeln och att han var skyldig att svara mig. Min yngre bror erkände också sanningen och följde mig, och det gjorde också min äldre bror. Till sist slutade vi att besöka kyrkan.

Min far motstod oss. När min äldre bror och jag lade ner vår framgångsrika tillverkning av jordbruksredskap för att få tid till predikoverket, blev han rasande och körde ut oss ur huset. Men vi gav inte upp, utan fortsatte att försöka övertyga honom med hjälp av upplysningarna i Vakttornet.”

[Bild på sidan 146]

Ok Ung-doo, Ok Ryei-joon och Ok Ji-joon (från vänster till höger) ställdes inför svåra prövningar under andra världskriget