Blick på världen

Varifrån kommer det komplicerade?

Många evolutionister antar att forntida levande organismer var enkla men sedan förmodligen drevs på av naturligt urval till att bli mer och mer komplicerade under tidens gång. Vid nyligen gjorda undersökningar har man misslyckats med att hitta en sådan pådrivande kraft i riktning mot det som är mer komplicerat. Paleobiologen dr Dan McShea undersökte olika däggdjursfossils ryggrad; en annan undersökning inriktades på molluskfossil. I ingendera undersökningen fann man några bevis för en evolutionistisk drivkraft i riktning mot det som är mer komplicerat. Man fann inte heller att mer komplicerade former hade någon fördel i kampen för tillvaron. Enligt The New York Times säger experter att dessa fynd ”kommer som en överraskning för många biologer, som varit vana att tänka på sådana drivkrafter”. Tidningen konstaterar: ”Enligt dr McShea är uppfattningen om pådrivande krafter i riktning mot det som är komplicerat kanske mer en återspegling av vetenskapsmäns önskan att se något slags utveckling inom evolutionen än en återspegling av någon biologisk verklighet.”

Motion och ålder

Är det någonsin för sent att börja motionera? Inte enligt en studie som gjordes nyligen i östra Förenta staterna. En undersökning som gällde 10.000 män visade att de ökade sin genomsnittliga livslängd oberoende av sin ålder, när de började ägna sig åt ”måttligt kraftig” motion. De som var mellan 45 och 54 år när de började fick största nyttan och ökade sin livslängd med omkring tio månader. Gruppen 65—74 fogade till sex månader, och de som var 75—84 ökade på med två månader. Doktor Ralph S. Paffenbarger, som ledde studien, betonade att detta var medelvärden. En del fick mera nytta av motionen än andra. Den förnämsta nyttan tycks ligga i att man förhindrar hjärtattack. Men det var också mindre troligt att de som motionerade skulle dö av andra orsaker.

Tigerben

Efterfrågan på tigerben för bruk i traditionell orientalisk medicin utgör ett hot mot världens krympande tigerbestånd, konstaterar den brittiska läkartidskriften The Lancet. Trots internationella strävanden att sätta stopp för handeln med tigerprodukter saluförs mycket i viner, mediciner och sötsaker (medicinalpulver blandat med honung eller sirap). Enbart år 1991 uppgavs ett asiatiskt land ha exporterat 15.079 tablettkartonger, 5.250 kilo sötsaker och 31.500 buteljer med vin som innehöll tigerben. Antalet återstående tigrar i världen beräknas uppgå till bara omkring 6.000.

Könshandikappet

”I tredje världen är kvinnans liv alltför ofta knappast värt att leva”, började en serie rapporter nyligen i The Washington Post. Tidningens reportrar fann, sedan de intervjuat tiotals kvinnor i de fattigare delarna av Afrika, Asien och Sydamerika, att ”kultur, religion och lagen ofta berövar kvinnor de grundläggande mänskliga rättigheterna och ibland hänför dem till en nästan undermänsklig ställning”. I en by i Himalaya, till exempel, uträttade kvinnorna 59 procent av sysslorna, arbetade upp till 14 timmar om dagen och bar ofta bördor som var 1,5 gånger tyngre än deras egen vikt. En undersökning visade att ”efter två eller tre ... havandeskap avtar krafterna, de blir svagare, och mot slutet av trettioårsåldern är de utpumpade, gamla och trötta och dör snart”. Flickebarnen får vanligtvis mindre mat, tas ur skolan och sätts i arbete tidigare samt får mindre sjukvård än pojkarna. Många kvinnor dödar sina spädbarn som är flickor, eftersom de betraktar dem som en kostsam belastning. Reportrarna konstaterade att på landsbygden i södra Indien är en vanlig metod för barnamord att hälla het hönssoppa i barnets strupe. En polis svarade, när man frågade honom om inte sådana brott blir bestraffade: ”Det finns mer påträngande frågor. Mycket få fall kommer till vår kännedom. Mycket få människor bryr sig om dem.”

Den oumbärliga månen

Till den redan slående listan över faktorer som gör planeten jorden utomordentligt väl lämpad för liv måste astronomerna kanske foga ytterligare en sak: månen. Vår satellit uträttar långt mer än att skänka skyn dekorativt nattljus och frambringa ebb och flod. Enligt datorundersökningar företagna av franska astronomer hjälper den också till att reglera jordaxelns lutningsgrad. Mars, som inte har en sådan stor satellit, har uppenbarligen ändrat sin lutning i ett intervall mellan 10 och 50 grader under tidens gång. Denna instabilitet har förmodligen förorsakat katastrofala klimatförändringar, så att polarkalotterna smält och sedan frusit på nytt. Datorundersökningarna visade att utan månen, som utövar ett återhållande inflytande, kanske jordens lutning skulle ha ändrats med omkring 85 grader. De franska astronomerna drar därför slutsatsen: ”Man kan tänka att månen verkar som en möjlig klimatreglerare för jorden.”

Tuberkulos ökar i världen

Tbc är den sjukdom som dödar flest människor i världen nu, rapporterar Dagens Nyheter. År 1992 dog mer än tre miljoner människor i tbc, fler än de som dör i aids, kolera och malaria. Ökningen föranledde Världshälsoorganisationen (WHO) att hålla ett möte i London för att förhindra sjukdomens spridning. Mötet förklarade sjukdomen vara en allvarlig global epidemi. Särskilt u-länderna drabbas, men sjukdomen ökar också i i-länderna. Orsaken är det myckna resandet och inflyttningen av människor från tredje världen. Den vanligaste formen av tbc går att bota i 95 procent av fallen, men de nya, mer resistenta formerna går bara att klara i mindre än 40 procent av fallen. Den svenske läkaren Johan Giesecke, som var med vid tbc-konferensen, varnar särskilt utlandsresenärer som är utan tbc-skydd. Han säger: ”Jag vill inte rekommendera obligatorisk vaccinering i Sverige igen, men jag tycker man ska vara försiktig och inse att risken för sjukdomen nu ökar runt om i världen.”

Misstänkta födelsedefekter i Ungern

I en liten stad i sydvästra Ungern föddes åren 1989 och 1990 ett stort antal barn med svåra födelsedefekter. Ja, 11 av de 15 barn som föddes under den perioden var drabbade av sådana störningar som Downs syndrom och abnormiteter i lungorna, hjärtat och matsmältningsapparaten. Denna omfattning var 223 gånger så hög som för resten av landet. Andrew Czeizel inriktade, tillsammans med ett lag ungerska och tyska vetenskapsmän, uppmärksamheten mot en möjlig bov: triklorfon, ett bekämpningsmedel. Det verkar som om samhällets fiskodling år 1988 införde en ny teknik vid användningen av triklorfon: fisken genomdränktes i den outspädda kemikalien och släpptes tillbaka i vattnet med nivåer av ämnet som var tusen gånger så högt som det rekommenderade maximum. ”Det är ett gift”, säger Czeizel om triklorfon. Enligt tidskriften New Scientist förvandlas det sakta till en annan kemikalie som är hundratals gånger dödligare och som kan passera genom moderkakan in i fostret.

Tolkade av dator

I något som betecknades som en förstagångshändelse tolkade en dator nyligen ett telefonsamtal mellan forskare i Japan, Tyskland och Förenta staterna. När vetenskapsmännen talade i Kyoto, München och Pittsburgh, begränsade de sin vokabulär till 550 alldagliga ord och dessutom 150 specialtermer från sammankomst- och hotellbokningar. Dessa ord är de enda som datorprogrammet kan förstå och tolka. Dagstidningen Süddeutsche Zeitung i München rapporterar att vetenskapsmän ”samarbetar i en tolkningsdator som kommer att ta hand om sammankomstbokningar för deltagare från olika länder och svara på enkla frågor”.

Självmord kan förebyggas

Ett nytt centrum för förebyggande av självmord och självmordsförsök har inrättats vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Chefen för centret, docent Danuta Wasserman, säger till Dagens Nyheter att en av många bakgrunder till självmord och självmordsförsök är personens brist på tillit till sig själv och till andra människor. Hon efterlyser därför mer närhet till andra människor och större medmänsklighet för att förebygga självmord. ”I Sverige finns en utveckling mot att vi lever närmare oss själva än varandra”, säger hon. Om självmordstankar blir ihärdiga, ”undvik förnekelse och isolering. ... Prata med någon eller några”, råder hon. Enligt registrering vid svenska sjukhus görs dagligen 50 à 60 självmordsförsök i Sverige. Långtidsuppföljningar av personer som gjort självmordsförsök visar dock att 90 procent av dem så småningom får ett bra liv efter krisen.

Minskad risk att dö i hudcancer

I en avhandling av kirurgen Magnus Thörn vid Akademiska sjukhuset i Uppsala framhålls att risken för att dö i malignt melanom kraftigt minskat. Anledningen är dels att sjukdomen i större utsträckning upptäcks i tid, men också att den ändrat karaktär och blivit lindrigare, berättar Magnus Thörn för Dagens Nyheter. Det är så kallat ytspridande melanom — med tumörer som till en början bara sprids ytligt över huden — som står för större delen av sjukdomens kraftiga ökning under de senaste decennierna. Denna cancer kan i dag behandlas mycket effektivt med kirurgi. Överlevnaden är 95-procentig. ”Varför denna lindrigare hudcancerform ökar totalt sett, vet vi inte. Men kanske är det inte bara brännskador av sol som spelar in utan även andra och ännu okända faktorer”, säger Thörn. Han framhåller dock att det viktigaste i förebyggande av malignt melanom är att undvika smärtsamma solbrännor och att avhålla barnen från intensivt solande, eftersom stark solexponering tidigt i livet verkar öka risken för att sjukdomen skall utvecklas senare.