Tidigare, närmare bestämt 1927, blev en ung man som hette Ferdinand Fruck och hans mor, Emilie, döpta. När Ferdinand fyra år senare vittnade i ett bageri i sin hemstad, Liepāja, hittade han sin framtida pionjärkamrat. Bagaren kilade snabbt över till sin brors frisersalong som låg alldeles intill och sade: ”Heinrich! Du måste komma genast! En man i min butik säger saker som är svåra att tro på.” Men frisören, Heinrich Zech, tyckte inte att Bibelns sanning var svår att tro på, och det dröjde inte länge förrän han blev döpt. Han blev pionjärkamrat med Ferdinand, och de två cyklade till många städer för att sprida budskapet om Guds kungarike.

Ferdinand Fruck mötte ofta bröderna vid gränsen till Litauen. De gav honom litteratur, och han förvarade den sedan under höet på loftet i sin lada. Men myndigheterna fick kännedom om vad han höll på med, och därefter gjorde polisen regelbundet razzior på hans gård för att leta efter förbjuden litteratur. Under en razzia ville polisofficeren inte kliva upp på loftet, så han skickade upp Ferdinand i stället! För att tillfredsställa officeren kom Ferdinand tillbaka ner med några äldre nummer av Vakttornet och räckte över dem. Nöjd gick officeren sin väg.

[Bilder på sidan 180]

Ferdinand Fruck, döpt 1927