• Lettland
    Jehovas vittnens årsbok 2007

    • ”Å, DET ÄR ETT LEXIKON”

      År 1981 dömdes 18-årige Jurij Kaptola till tre års fängelse för att han som kristen höll sig neutral. Han berättar: ”Jag avtjänade två år av mitt straff i Sibirien, där jag bodde i tält och arbetade i skogen, till och med när temperaturen gick ner till minus 30 grader!a Jehova sörjde alltid för mig andligen. En gång skickade min mor med ett exemplar av de grekiska skrifterna i ett matpaket. När en vakt undersökte paketet fick han syn på boken.

      ’Vad är det här?’ frågade han.

      Innan jag hann svara, sade en annan vakt: ’Å, det är ett lexikon’, och så fick jag behålla boken.

      Jag blev frigiven 1984. Jag stannade inte i Ukraina, mitt hemland, utan flyttade till Riga, där jag samarbetade med en liten grupp vittnen i omkring två år. Men eftersom Lettland fortfarande var en del av Sovjetunionen, blev jag på nytt inkallad till militärtjänst. Vad ledde det till? Jo, den 26 augusti 1986 dömdes jag återigen till straffarbete, den här gången i fyra år i Lettland. Efter att ha avtjänat en del av straffet i Riga, skickades jag till ett läger i närheten av Valmiera. Vid ett förhör inför min frigivning i början av 1990 sade domaren: ’Jurij, det var olagligt att döma dig till fängelse för fyra år sedan. De borde inte ha dömt dig.’ Plötsligt var jag fri!”

      År 1991 kom Jurij till Lettlands enda församling och tjänade som en av de två förordnade äldste som fanns där. ”Fältet var verkligen vitt till skörd”, skriver han.

      När Jurij först kom till Lettland talade han med en kvinna som gjorde fint vid en grav. Han påminner sig: ”När jag frågade henne varför livet verkar så kort, tog hon några steg emot mig, och vi började samtala. Några minuter senare bröts en stor gren av från ett träd, och den föll till marken precis där hon hade arbetat. Om hon hade stått kvar, skulle hon ha fått den över sig. Hon gav mig sin adress, och jag såg till att en syster besökte henne. År 1987 blev hon och hennes son och svärdotter döpta.”