En läkare vid Albert Einstein College of Medicine (USA) skriver: ”De flesta [vittnen] undertecknar gärna Amerikanska läkarsällskapets formulär som befriar läkare och sjukhus från ansvarsskyldighet, och många bär [ett kort med] medicinsk information. Ett vederbörligen undertecknat och daterat formulär, ’Vägran att ta emot blodprodukter’, är en kontraktsenlig överenskommelse och är juridiskt bindande.” — Anesthesiology News, oktober 1989.

Ja, Jehovas vittnen erbjuder samarbetsvilligt en garanti för att en läkare eller ett sjukhus inte kommer att ådra sig ansvarsskyldighet genom att ge den blodfria behandling som begärs. Som medicinska experter rekommenderar bär alla Jehovas vittnen ett kort som utgör ett medicinskt dokument. Detta kort förnyas årligen och undertecknas då av innehavaren och bevittnas, ofta av hans närmaste anhöriga.

I mars 1990 bekräftade Högsta domstolen i Ontario i Canada ett utslag som innehöll följande positiva kommentar om ett sådant dokument: ”Kortet utgör en skriftlig deklaration av en giltig ståndpunkt som kortets innehavare rättmätigt kan inta, när det gäller att lägga en skriftlig restriktion på avtalet med läkaren.” I Medicinsk Etik (1985) skrev professor Daniel Andersen: ”Föreligger det ett otvetydigt skriftligt tillkännagivande från patienten om att vederbörande är ett Jehovas vittne och inte önskar blod under några omständigheter, kräver respekt för patientens autonomi [självbestämmanderätt] att denna önskan respekteras, som om det hade förelegat ett muntligt uttalande.”

Jehovas vittnen undertecknar också gärna sjukhusformulär där de ger sitt medgivande till behandling utan blod. Ett som används vid ett sjukhus i Freiburg i Västtyskland har plats för läkaren att beskriva den information han gett patienten om behandlingen. Sedan tillfogar detta formulär ovanför läkarens och patientens namnteckningar: ”Som medlem av den religiösa sammanslutningen Jehovas vittnen vägrar jag kategoriskt all användning av främmande blod eller blodkomponenter under min operation. Jag är medveten om att den planerade och behövliga proceduren av den orsaken är behäftad med större risker på grund av blödningskomplikationer. Sedan jag nu fått grundlig förklaring särskilt om detta förhållande, begär jag att den behövliga operationen utförs utan användning av främmande blod eller blodkomponenter.” — Herz Kreislauf, augusti 1987.

Det kan faktiskt vara så att blodfri behandling innebär mindre risker. Men det som här skall betonas är att patienter som är Jehovas vittnen gärna befriar den medicinska personalen från eventuella bekymmer och farhågor, så att de kan gripa sig verket an och göra det som de har åtagit sig att göra, nämligen hjälpa människor att återvinna god hälsa. Detta samarbete är till nytta för alla, som dr Angelos A. Kambouris visade i artikeln ”Större bukoperationer på Jehovas vittnen”:

”Överenskommelser som gjorts före operationen bör av kirurgen betraktas som bindande, och han bör hålla fast vid dem oavsett vad som kan inträffa under och efter operationen. [Detta] ger patienterna en positiv inställning till den kirurgiska behandlingen och avleder kirurgens uppmärksamhet från juridiska och filosofiska hänsynstaganden, så att han kan koncentrera sig på de kirurgiska och tekniska frågorna och göra en så god prestation som möjligt, varigenom han kan tjäna patientens intressen på bästa sätt.” — The American Surgeon, juni 1987.