Ett bestående arv

Tro det eller ej, men den bysantinska styrelseformen och de religiösa begreppen och lagarna och den ceremoniella prakten fortsätter att påverka miljarder människors liv i våra dagar. Som exempel kan nämnas att Justinianus berömda rättssamling, som kallas Corpus juris civilis (samling av civil rätt), låg till grund för romersk lag, som i grund och botten fortfarande används på den europeiska kontinenten. Via Code Napoléon överfördes bysantinska lagar till Latinamerika och andra länder, där de fortfarande används.

Lag och ordning

Bysantinska riket efterlämnade också en fascinerande samling ledande regeringsprinciper. Som exempel kan nämnas att de behövande sattes i arbete i statliga bagerier och handelsträdgårdar. Kejsar Leo III (omkr. år 675–741 v.t.) ansåg att ”sysslolöshet leder till kriminalitet”. Eftersom man menade att fylleri ledde till oreda och upproriskhet, stängde värdshusen klockan åtta på kvällen. Enligt National Geographic Magazine kunde ”incest, mord, det att privat framställa eller sälja purpurfärgat tyg (som endast tillkom kungligheter) eller att undervisa fiender om hur man byggde skepp leda till att man blev halshuggen, spetsad på påle eller dränkt i en säck tillsammans med ett svin, en tupp, en huggorm och en apa. Den handlare som använde falska måttenheter förlorade ena handen. Mordbrännare brändes till döds.”

Intressant nog gav Bysantinska riket också mycket av den omsorg från födelsen till döden som välfärdsstater i dag ger. Kejsare och rika medborgare gjorde stora ansträngningar för att finansiera sjukhus, fattighus och barnhem. Det fanns hem för ångerfulla prostituerade – av vilka somliga blev ”helgon” – och till och med en reformskola för fallna kvinnliga aristokrater.