Kristi lag

”Jag ... är under lag gentemot Kristus.” — 1 KORINTHIERNA 9:21.

1, 2. a) Hur skulle många av mänsklighetens misstag ha kunnat förhindras? b) Vad har kristenheten inte lärt av judendomens historia?

”FOLK och regeringar har aldrig lärt något av historien och inte heller handlat efter de principer som kan härledas från den.” Så sade en tysk filosof på 1800-talet. Ja, människans historia har beskrivits som ”dårskapens vägar”, en rad ohyggliga misstag och kriser, av vilka många skulle ha kunnat förhindras, om mänskligheten bara hade varit villig att lära av tidigare misstag.

² Samma vägran att lära av tidigare misstag kommer till synes i det vi nu skall behandla, sådant som gäller Guds lag. Jehova Gud ersatte den mosaiska lagen med en ännu bättre lag, nämligen Kristi lag. Kristenhetens ledare påstår sig undervisa i och leva enligt den lagen, men precis som fariséerna inom judendomen förvrängde och missbrukade Moses lag, har man inom kristenheten förvrängt och missbrukat Kristi lag och därmed visat att man inte har hämtat lärdom av fariséernas stora dårskap. Hur kunde det gå så? Låt oss först behandla vad Kristi lag är, vilka den styr och hur detta sker och vidare vad som skiljer den från den mosaiska lagen. Därefter skall vi undersöka hur kristenheten har missbrukat Kristi lag. Må vi därigenom lära av historien och dra nytta av den!

Det nya förbundet

3. Vilket löfte gav Jehova om ett nytt förbund?

³ Vem utom Jehova Gud skulle kunna förbättra en redan fullkomlig lag? Det mosaiska lagförbundet var fullkomligt. (Psalm 19:7) Men trots det lovade Jehova: ”Se! Det kommer dagar, ... och jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Judas hus; inte ett sådant som det förbund jag slöt med deras förfäder.” De tio buden — kärnan i den mosaiska lagen — skrevs på stentavlor. Men så här sade Jehova om det nya förbundet: ”Jag skall lägga min lag i deras inre, och i deras hjärta kommer jag att skriva den.” — Jeremia 31:31–34.

4. a) Vilket Israel gäller det nya förbundet? b) Vilka förutom de andliga israeliterna är under Kristi lag?

⁴ Vilka skulle tas in i detta nya förbund? Helt visst inte det köttsliga ”Israels hus” som förkastade detta nya förbunds medlare. (Hebréerna 9:15) Nej, detta nya ”Israel” skulle bli ”Guds Israel”, en nation av andliga israeliter. (Galaterna 6:16; Romarna 2:28, 29) Senare skulle ”en stor skara” ur alla nationer sluta sig till denna lilla grupp av med anden smorda kristna, och dessa skulle också söka tillbe Jehova. (Uppenbarelseboken 7:9, 10; Sakarja 8:23) Den stora skarans medlemmar är inte någon del av det nya förbundet, men de är ändå förpliktade att hålla dess lag. (Jämför 3 Moseboken 24:22; 4 Moseboken 15:15.) Som ”en hjord” under ”en herde” skulle de alla vara ”under lag gentemot Kristus”, som aposteln Paulus skrev. (Johannes 10:16; 1 Korinthierna 9:21) Paulus kallade detta nya förbund ett ”bättre förbund”. Varför det? Först och främst för att det är grundat på löften som uppfyllts och inte på skuggor av ting som skulle komma. — Hebréerna 8:6; 9:11–14.

5. Vad är syftet med det nya förbundet, och varför skall det få framgång?

⁵ Vad är syftet med detta förbund? Det är att frambringa en nation av kungar och präster som skall välsigna hela mänskligheten. (2 Moseboken 19:6; 1 Petrus 2:9; Uppenbarelseboken 5:10) Det mosaiska lagförbundet frambringade aldrig i full bemärkelse en sådan nation, eftersom Israel som helhet betraktat gjorde uppror och förlorade möjligheten att uppfylla 2 Moseboken 19:6. (Jämför Romarna 11:17–21.) Men det nya förbundet kommer med visshet att få framgång, eftersom det är förknippat med ett helt annat slag av lag. Hur är den annorlunda?

Den lag som hör friheten till

6, 7. Hur erbjuder Kristi lag större frihet än den mosaiska lagen gjorde?

⁶ Kristi lag förknippas gång på gång med frihet. (Johannes 8:31, 32) Den omnämns som ”ett fritt folks lag” och som ”den fullkomliga lag, som hör friheten till”. (Jakob 1:25; 2:12) All mänsklig frihet är naturligtvis relativ. Denna lag erbjuder dock långt större frihet än dess föregångare, den mosaiska lagen. Hur då?

⁷ Ingen är till exempel född under Kristi lag. Sådana faktorer som ras och födelseort är ovidkommande. Sanna kristna väljer frivilligt i sitt hjärta att ta emot oket att lyda denna lag. När de gör detta, finner de att det är ett skonsamt ok och en lätt börda. (Matteus 11:28–30) Den mosaiska lagen var ju också avsedd att lära människan att hon är syndig och i trängande behov av ett lösenoffer för att återlösa henne. (Galaterna 3:19) Men Kristi lag lär att Messias har kommit, betalat lösenpriset med sitt liv och öppnat vägen för oss att bli befriade från det hemska förtryck som synden och döden utövar! (Romarna 5:20, 21) För att få nytta av det offret måste vi ”utöva tro” på det. — Johannes 3:16.

8. Vad inbegriper Kristi lag, men varför måste man inte lära sig hundratals rättsliga stadgar utantill för att leva enligt den?

⁸ Att ”utöva tro” innebär att leva enligt Kristi lag. Det inbegriper att lyda alla Kristi befallningar. Innebär detta att man måste lära sig hundratals lagar och stadgar utantill? Nej. Mose, medlaren för det gamla förbundet, skrev ner den mosaiska lagen, medan däremot Jesus, medlaren för det nya förbundet, inte skrev ner en enda lag. Han levde i stället den här lagen. Genom sin fullkomliga livskurs uppställde han ett mönster som alla skulle följa. (1 Petrus 2:21) Det är kanske därför som de första kristnas tillbedjan omtalas som ”Vägen”. (Apostlagärningarna 9:2; 19:9, 23; 22:4; 24:22) De fick se exempel på Kristi lag i hans liv. För att lyda den lagen måste de efterlikna Jesus. Det var deras intensiva kärlek till honom som fick denna lag att verkligen bli skriven på deras hjärta, precis som det var profeterat. (Jeremia 31:33; 1 Petrus 4:8) Och en person som lyder på grund av kärlek känner sig aldrig förtryckt — ännu ett skäl till att Kristi lag kan kallas ”ett fritt folks lag”.

9. Vad är det centrala i Kristi lag, och hur ingår ett nytt bud i denna lag?

⁹ Om kärleken var viktig i den mosaiska lagen, så är den det centrala i Kristi lag. Kristi lag innehåller därför ett nytt bud — de kristna skall ha självuppoffrande kärlek till varandra. De skall älska som Jesus gjorde, han som villigt offrade sitt liv för sina vänner. (Johannes 13:34, 35; 15:13) Man skulle därför kunna säga att Kristi lag är ett ännu mera upphöjt uttryck för teokrati än vad Moses lag var. Som det tidigare har påpekats i denna tidskrift: ”Teokrati är ett styre av Gud, och Gud är kärlek, och därför är teokrati ett styre av kärlek.”

Jesus och fariséerna

10. Hur skilde sig Jesu undervisning från fariséernas?

¹⁰ En ”fullkomlig lag, som hör friheten till”, var något helt otänkbart för de skriftlärda och fariséerna, och det är därför knappast förvånande att Jesus kom i konflikt med dessa judiska religiösa ledare som försökte behärska människorna genom människogjorda förordningar. Deras undervisning blev förtryckande, fördömande och negativ. Jesu undervisning däremot var mycket uppbyggande och positiv! Han var praktisk och inriktade sig på människors verkliga behov och bekymmer. Han undervisade enkelt och med verklig känsla, och han använde liknelser ur vardagslivet och stödde sig på Guds ord som auktoritet. ”Folkskarorna häpnade” därför ”över hans sätt att undervisa”. (Matteus 7:28) Ja, Jesu undervisning nådde hjärtat!

11. Hur visade Jesus att den mosaiska lagen borde ha tillämpats med resonlighet och barmhärtighet?

¹¹ I stället för att foga fler förordningar till den mosaiska lagen visade Jesus hur judarna på ett resonligt och barmhärtigt sätt borde ha tillämpat den lagen hela tiden. Tänk till exempel på den gången då en kvinna som led av blödningar kom fram till honom. Enligt den mosaiska lagen blev alla som hon vidrörde orena, och därför skulle hon förvisso inte blanda sig med en folkskara! (3 Moseboken 15:25–27) Men i sin önskan att bli botad var hon så desperat att hon banade sig väg genom folkskaran och rörde vid Jesu ytterkläder. Blödningen stoppade omedelbart. Tillrättavisade Jesus henne för att hon hade överträtt Lagen? Nej, han förstod i stället hennes förtvivlade belägenhet och tillämpade Lagens största bud, nämligen budet om kärlek. Med medkänsla sade han till henne: ”Dotter, din tro har gjort dig frisk. Gå i frid, och var frisk från din plågsamma sjukdom.” — Markus 5:25–34.

Är Kristi lag utan krav?

12. a) Varför bör vi inte dra slutsatsen att Kristi lag är utan krav? b) Vad visar att skapandet av många lagar också leder till skapandet av många kryphål?

¹² Skall vi då dra slutsatsen att eftersom Kristi lag ”hör friheten till” är den utan krav, under det att fariséerna med alla sina muntliga traditioner åtminstone höll människors uppförande inom strikta gränser? Nej. Rättssystemen i våra dagar belyser att det ofta är så att ju fler lagar det finns, desto fler kryphål hittar människor i dem.a Fariséernas alla regler på Jesu tid uppmuntrade människor till att söka efter kryphål, mekaniskt utföra gärningar utan kärlek och utveckla ett egenrättfärdigt yttre för att dölja sitt inre fördärv. — Matteus 23:23, 24.

13. Varför leder lydnad för Kristi lag till att man följer en högre norm för uppförandet än om man följer en skriven lagsamling?

¹³ Kristi lag däremot ger inte näring åt sådana attityder. Att man lyder en lag som är grundad på kärlek till Jehova och som man lyder genom att man efterliknar Kristi självuppoffrande kärlek till andra leder faktiskt till att man följer en långt högre norm för uppförandet än om man följer en samling formalistiska lagar. Kärleken letar inte efter kryphål, och den hindrar oss från att göra skadliga ting som kanske inte uttryckligen är förbjudna i en lagsamling. (Se Matteus 5:27, 28.) Kristi lag kommer således att få oss att göra saker och ting för andra och att visa generositet, gästfrihet och kärlek på ett sätt som ingen formalistisk lag skulle kunna få oss att göra. — Apostlagärningarna 20:35; 2 Korinthierna 9:7; Hebréerna 13:16.

14. Vilken verkan hade det på medlemmarna i den kristna församlingen under det första århundradet att de levde enligt Kristi lag?

¹⁴ I den första kristna församlingen rådde det — i den utsträckning som dess medlemmar levde enligt Kristi lag — en varm och kärleksfull atmosfär, en atmosfär som var förhållandevis fri från den stränga, dömande och skrymtaktiga inställning som var så vanlig i dåtidens synagogor. Medlemmarna av dessa nya församlingar måste verkligen ha känt att de levde enligt ”ett fritt folks lag”.

15. Bland annat hur försökte Satan tidigt fördärva den kristna församlingen?

¹⁵ Men precis som Satan hade fördärvat Israels nation inifrån, så var han nu angelägen att också göra detta med den kristna församlingen. Aposteln Paulus varnade för varglika män som skulle ”tala förvända ting” och förtrycka Guds hjord. (Apostlagärningarna 20:29, 30) Han måste strida med judaister vilka försökte byta ut den relativa frihet som Kristi lag gav mot förslavandet under den mosaiska lagen, som hade uppfyllts på Kristus. (Matteus 5:17; Apostlagärningarna 15:1; Romarna 10:4) När den siste aposteln hade dött, fanns det inte längre något som verkade återhållande på ett sådant avfall. Fördärvet spred sig därför. — 2 Thessalonikerna 2:6, 7.

Kristenheten befläckar Kristi lag

16, 17. a) Vilka former tog sig fördärvet i kristenheten? b) Hur främjade katolska kyrkans lagar en förvrängd syn på sex?

¹⁶ Precis som inom judendomen tog fördärvet inom kristenheten sig mer än en form. Inom den föll man också offer för falska läror och dålig moral. Och de ansträngningar som man gjorde för att skydda hjorden mot inflytande utifrån visade sig ofta bryta ner det som fanns kvar av ren tillbedjan. Det blev allt fler stränga och oskriftenliga lagar.

¹⁷ Den katolska kyrkan har varit främst i fråga om att skapa en mängd kyrkliga lagar. Man har i synnerhet skapat snedvridna lagar i frågor som gäller sexualitet. Enligt boken Sexuality and Catholicism antog kyrkan den grekiska stoiska filosofin, som var misstänksam mot allt slags njutning. Kyrkan kom att lära att all sexuell njutning, inbegripet normalt sexuellt umgänge inom äktenskapet, var syndigt. (Jämför Ordspråken 5:18, 19.) Sexualiteten påstods vara till enbart för barnalstring och inte för något annat. Kyrkans lag fördömde därför användandet av preventivmedel i någon form. Användningen av sådant var enligt kyrkans lag en mycket allvarlig synd, en synd som ibland kunde kräva många års botgöring. Det var också förbjudet för präster att gifta sig, en förordning som har gett upphov till mycket otillåtet sex, inbegripet sexuella övergrepp mot barn. — 1 Timoteus 4:1–3.

18. Vad ledde mångfaldigandet av kyrkans lagar till?

¹⁸ Allteftersom kyrkans lagar ökade ställdes de samman i böcker. Dessa böcker började skymma Bibeln och tränga undan den. (Jämför Matteus 15:3, 9.) Precis som inom judendomen misstrodde man inom katolicismen profana skrifter och betraktade många av dessa som ett hot. Denna syn kom snart att gå mycket längre än Bibelns förnuftiga varning i ämnet. (Predikaren 12:12; Kolosserna 2:8) Hieronymus, en kyrklig skribent på 300- och 400-talen v.t., utropade: ”O Herre, om jag någonsin mer äger världsliga böcker eller läser dem, har jag förnekat dig.” Med tiden började kyrkan censurera böcker — också sådana som handlade om icke-kyrkliga ämnen. På 1600-talet blev därför astronomen Galilei fördömd för att han skrev att jorden kretsar kring solen. Kyrkans ståndpunkt att den var den avgörande auktoriteten i allt — också i frågor om astronomi — skulle med tiden komma att leda till att tron på Bibeln undergrävdes.

19. Hur främjades en sträng auktoritär anda i klostren?

¹⁹ Kyrkans regelskapande frodades i klostren, dit munkarna hade dragit sig undan från den här världen för att leva i självförsakelse. I de flesta katolska kloster följde man ”Benediktinregeln”. Abboten (ett ord som härletts från det arameiska ordet för ”fader”) härskade med oinskränkt myndighet. (Jämför Matteus 23:9.) Om en munk fick en gåva av sina föräldrar, bestämde abboten om den munken eller någon annan munk skulle få den. En regel som fördömde användandet av vulgära ord och uttryck förbjöd också allt småprat och alla skämt och sade att ”ingen lärjunge skall tala på det sättet”.

20. Vad visar att man också inom protestantismen har varit mästare på att uppamma en oskriftenlig auktoritär anda?

²⁰ Även om protestantismen hade sökt reformera katolicismens oskriftenliga excesser, blev man snart inom den också mästare på att ställa upp auktoritära regler som saknade grund i Kristi lag. Den ledande reformatorn Johan Calvin (Jean Cauvin) kom att kallas ”den förnyade kyrkans lagstiftare”. Han styrde Genève med en mängd stränga regler, och respekten för dessa regler upprätthölls av ”äldste”, vilkas ”ämbete” enligt Calvin var ”att ha tillsyn över allas liv”. (Jämför 2 Korinthierna 1:24.) Kyrkan övervakade värdshusen och hade regler om vilka samtalsämnen som var tillåtna. Det var stränga straff för sådana förseelser som att sjunga vanvördiga sånger eller att dansa.b

Att lära av kristenhetens misstag

21. Vad har tendensen inom kristenheten att gå ”utöver det som står skrivet” lett till?

²¹ Har alla dessa regler och lagar bidragit till att skydda kristenheten mot fördärv? Nej, tvärtom! I våra dagar har kristenheten splittrats i hundratals sekter, varierande från de oerhört stränga till de mycket toleranta. De har alla, på ett eller annat sätt, gått ”utöver det som står skrivet” och låtit ett mänskligt tänkande styra hjorden och inkräkta på Guds lag. — 1 Korinthierna 4:6.

22. Varför har kristenhetens avfall inte inneburit slutet för Kristi lag?

²² Men historien om Kristi lag är inte någon tragedi. Jehova Gud kommer aldrig att låta små människor få utplåna gudomlig lag. Den kristna lagen äger nu stor kraft bland de sanna kristna, och de har privilegiet att leva enligt den. Men när vi nu har undersökt vad judendomen och kristenheten har gjort med Guds lag, kanske vi undrar: ”Hur skall vi kunna leva enligt Kristi lag och samtidigt undvika snaran att befläcka Guds ord med ett mänskligt resonemang och mänskliga regler, vilka undergräver själva andan i Guds lag? Vilken balanserad syn bör Kristi lag ge oss?” Följande artikel skall ta upp dessa frågor.

Att leva enligt Kristi lag

”Fortsätt att bära varandras bördor och uppfyll på så sätt Kristi lag.” — GALATERNA 6:2.

1. Varför kan man säga att Kristi lag är ett starkt inflytande till det som är gott i våra dagar?

I RWANDA riskerade hutuer och tutsier bland Jehovas vittnen livet för att skydda varandra mot att bli dödade i den etniska slakt som nyligen svepte fram över det landet. I den förödande jordbävningen i Kobe i Japan förlorade också några av Jehovas vittnen sina familjemedlemmar, men trots att de var förkrossade över sin förlust, satte de ändå genast i gång med att söka rädda andra offer. Ja, hjärtevärmande exempel från hela världen visar att Kristi lag är i verksamhet i våra dagar. Den är ett starkt inflytande till det som är gott.

2. Hur har man inom kristenheten inte fattat vad Kristi lag betyder, och vad kan vi göra för att uppfylla den lagen?

² Samtidigt uppfylls en biblisk profetia om dessa kritiska ”sista dagar”. Många har ”en yttre form av gudaktig hängivenhet men visar sig falska när det gäller dess kraft”. (2 Timoteus 3:1, 5) I synnerhet i kristenheten är religionen ofta en formsak och inte en hjärtesak. Är det så, därför att det är alltför svårt att leva enligt Kristi lag? Nej, Jesus skulle inte ha gett oss en lag som vi inte kan följa. Det är i stället så att man i kristenheten helt enkelt inte har fattat vad den lagen betyder. Man har inte lyssnat till dessa inspirerade ord: ”Fortsätt att bära varandras bördor och uppfyll på så sätt Kristi lag.” (Galaterna 6:2) Vi uppfyller Kristi lag genom att bära varandras bördor och inte genom att efterlikna fariséerna och med orätt öka på våra bröders bördor.

3. a) Bland annat vilka befallningar är inbegripna i Kristi lag? b) Varför skulle det vara fel att dra slutsatsen att den kristna församlingen inte skall ha några andra regler än Kristi direkta befallningar?

³ Kristi lag inbegriper allt det som Kristus Jesus befallde — antingen det är att predika och undervisa, att hålla ögat rent och ogrumlat, att arbeta på att bevara friden med vår nästa eller att avlägsna det som är orent ur församlingen. (Matteus 5:27–30; 18:15–17; 28:19, 20; Uppenbarelseboken 2:14–16) Ja, de kristna är förpliktade att hålla alla de befallningar i Bibeln som riktas till Kristi efterföljare. Och vidare: För att upprätthålla god ordning inom Jehovas organisation och i de enskilda församlingarna har man också funnit det nödvändigt att införa vissa regler och rutiner. (1 Korinthierna 14:33, 40) Ja, de kristna skulle inte ens kunna församlas till möten, om de inte hade regler för när, var och hur dessa möten skulle hållas! (Hebréerna 10:24, 25) I detta att uppfylla Kristi lag ingår också att man söker följa de rimliga riktlinjer som de som har myndighet i organisationen har dragit upp. — Hebréerna 13:17.

4. Vad är drivkraften bakom ren tillbedjan?

⁴ De sanna kristna låter emellertid inte sin tillbedjan bli något som är uppbyggt av en meningslös samling lagar. De tjänar inte Jehova bara därför att någon person eller organisation uppmanar dem att göra detta. Drivkraften bakom deras tillbedjan är i stället kärlek. Paulus skrev: ”Kristi kärlek tvingar oss.” (2 Korinthierna 5:14, fotnot i NW, studieutgåvan) Jesus befallde sina efterföljare att älska varandra. (Johannes 15:12, 13) Självuppoffrande kärlek är grunden för Kristi lag, och den tvingar eller motiverar de sanna kristna överallt, både i familjen och i församlingen. Låt oss se hur.

I familjen

5. a) Hur kan föräldrar uppfylla Kristi lag i hemmet? b) Vad behöver barn få av sina föräldrar, och vad måste somliga föräldrar övervinna för att tillgodose det behovet?

⁵ Aposteln Paulus skrev: ”Ni män, fortsätt att älska era hustrur, alldeles som Kristus också älskade församlingen och gav ut sig för den.” (Efesierna 5:25) När en man behandlar sin hustru med kärlek och förståelse, efterliknar han Kristus och uppfyller en viktig sida av Kristi lag. Jesus visade också öppet tillgivenhet för små barn genom att ta dem i sin famn, lägga händerna på dem och välsigna dem. (Markus 10:16) Föräldrar som visar tillgivenhet för sina barn uppfyller också Kristi lag. Det är sant att det finns föräldrar som tycker att det är svårt att efterlikna Jesu exempel när det gäller detta. Somliga är av naturen inte sådana som öppet visar sina känslor. Föräldrar, låt inte sådana faktorer hindra er från att visa era barn den kärlek ni hyser till dem! Det räcker inte med att ni vet att ni älskar era barn. De måste också veta det. Och det kommer de inte att göra, om ni inte finner på sätt att visa er kärlek. — Jämför Markus 1:11.

6. a) Behöver barn regler från sina föräldrar, och varför svarar du så? b) Vilket bakomliggande skäl till regler i hemmet måste barnen förstå? c) Vilka faror undviker man om Kristi lag råder i hemmet?

⁶ Barn behöver samtidigt gränser, vilket innebär att deras föräldrar måste ställa upp regler och ibland också genomdriva efterlevnaden av dessa regler med tuktan eller tillrättavisning. (Hebréerna 12:7, 9, 11) Men barn måste också hela tiden få hjälp att inse att det bakomliggande skälet till dessa regler är föräldrarnas kärlek till dem. Barnen måste också få lära sig att det framför allt är deras kärlek till föräldrarna som bör få dem att lyda. (Efesierna 6:1; Kolosserna 3:20; 1 Johannes 5:3) En omdömesgill förälders mål är att lära sina barn att använda sitt förnuft, så att de så småningom själva kan fatta kloka beslut. (Romarna 12:1; jämför 1 Korinthierna 13:11.) Det bör å andra sidan inte finnas för många regler, och tillrättavisningen bör inte heller vara för hård. Paulus säger: ”Ni fäder, håll inte på med att reta upp era barn, för att de inte skall bli modfällda.” (Kolosserna 3:21; Efesierna 6:4) När Kristi lag råder i ett hushåll, finns det inte rum för obehärskad vrede eller för sårande sarkasm. I ett sådant hem känner sig barnen trygga och uppbyggda, inte nedtyngda eller nedvärderade. — Jämför Psalm 36:7.

7. Hur kan Betelhemmen vara ett exempel, när det gäller att ställa upp regler i hemmet?

⁷ Somliga som har besökt Betelhem på olika håll i världen säger att sådana hem är goda exempel på balans när det gäller regler för en familj. De som bor i Betelhemmen är vuxna personer, men sådana institutioner fungerar ändå i mångt och mycket som en familj.a Det pågår mycket verksamhet i ett Betelhem, och därför krävs det en mängd regler — helt visst fler än i en genomsnittlig familj. Men de äldste som har ledningen på Betelhem och kontor och i tryckerier bemödar sig om att tillämpa Kristi lag. De betraktar det som sin uppgift att inte bara organisera arbetet, utan att också främja andliga framsteg och ”Jehovas glädje” bland sina medarbetare. (Nehemja 8:10) De försöker därför göra saker och ting på ett positivt och uppmuntrande sätt, och de vinnlägger sig om att vara resonliga. (Efesierna 4:31, 32) Det är inte underligt att Betelfamiljerna är kända för sin glada anda!

I församlingen

8. a) Vad bör alltid vara vårt mål i församlingen? b) Under vilka omständigheter har somliga bett om regler eller försökt ställa upp regler?

⁸ I församlingen är det också vårt mål att bygga upp varandra i en anda av kärlek. (1 Thessalonikerna 5:11) Alla kristna bör därför vara noga med att se till att inte öka andras bördor genom att förmätet söka tvinga på andra sina egna idéer i sådant som är vars och ens ensak att bestämma. Sällskapet Vakttornet får emellanåt brev från personer som ber om utlåtanden om hur man skall betrakta vissa filmer, böcker och till och med leksaker. Men Sällskapet har inte myndighet att granska sådana saker eller att döma i sådana frågor. Detta är i de flesta fall frågor som varje individ eller familjeöverhuvud själv måste avgöra enligt sin kärlek till Bibelns principer. Andra har en benägenhet att förvandla Sällskapets förslag och riktlinjer till regler. I Vakttornet för 15 mars 1996 fanns det till exempel en fin artikel, i vilken äldste uppmuntrades att regelbundet göra herdebesök hos församlingens medlemmar. Var syftet att införa en regel? Nej. De som kan följa dessa förslag och som gör det finner att detta är bra på många sätt, men somliga äldste är inte i stånd att göra detta. Och i artikeln ”Frågor från läsekretsen” i Vakttornet för 1 april 1995 varnade man för att dra ner värdigheten vid ett sådant tillfälle som dopet genom att gå till sådana ytterligheter som att anordna vilda fester eller segerparader. Somliga har drivit tillämpningen av detta mogna råd så långt att de till och med har ställt upp en regel och sagt att det skulle vara fel att skicka ett uppmuntrande kort vid ett sådant tillfälle!

9. Varför är det viktigt att vi undviker att vara överdrivet kritiska och dömande mot varandra?

⁹ Tänk också på att om ”den fullkomliga lag, som hör friheten till”, skall råda ibland oss, måste vi acceptera att de kristna inte har identiskt lika samveten. (Jakob 1:25) Bör vi göra en stridsfråga av ett val som någon träffar, när det inte överträder bibliska principer? Nej. Det skulle verka söndrande, om vi gjorde det. (1 Korinthierna 1:10) Paulus varnade oss för att uttala oss dömande om en medkristen, när han sade: ”För sin egen herre står eller faller han. Helt visst skall han hållas stående, ty Jehova kan hålla honom stående.” (Romarna 14:4) Vi riskerar att misshaga Gud, om vi talar emot varandra i sådana frågor som bör lämnas åt vars och ens samvete. — Jakob 4:10–12.

10. Vilka har fått i uppdrag att vaka över församlingen, och hur bör vi stödja dem?

¹⁰ Må vi också komma ihåg att de äldste har fått i uppdrag att vaka över Guds hjord. (Apostlagärningarna 20:28) De är där för att hjälpa. De studerar Bibeln och är insatta i vad som har behandlats i Sällskapet Vakttornets litteratur, och vi bör därför känna oss fria att vända oss till dem för att få råd. När de äldste lägger märke till att någon handlar på ett sätt som troligen kommer att medföra att han överträder Bibelns principer, kommer de oförskräckt att ge behövliga råd. (Galaterna 6:1) Församlingsmedlemmarna följer Kristi lag genom att samarbeta med dessa kära herdar som har ledningen ibland dem. — Hebréerna 13:7.

De äldste tillämpar Kristi lag

11. Hur tillämpar de äldste Kristi lag i församlingen?

¹¹ De äldste är ivriga att uppfylla Kristi lag i församlingen. De tar ledningen i att predika de goda nyheterna, undervisa från Bibeln på ett sätt som når hjärtat och att som kärleksfulla, vänliga herdar tala till de ”nedstämda själarna”. (1 Thessalonikerna 5:14) De undviker de okristna attityder som finns i så många av kristenhetens trossamfund. Den här världen försämras snabbt, och de äldste kan därför likt Paulus känna sig bekymrade för hjorden, men de ser ändå till att bevara jämvikten, när sådana bekymmer får dem att ingripa. — 2 Korinthierna 11:28.

12. Vad skulle en äldste kunna göra, om en kristen kommer till honom och ber om hjälp?

¹² En kristen kanske vill rådfråga en äldste om en viktig fråga som inte besvaras direkt av något skriftställe, utan som kräver att man balanserar olika kristna principer. Han kanske har erbjudits att bli befordrad på sitt arbete och få högre lön, men också större ansvar. Eller en ung kristens icke troende far kanske kräver något av sonen som skulle kunna påverka hans tjänst. I sådana situationer avhåller en äldste sig från att säga vad han själv tycker. Han kommer antagligen i stället att slå upp Bibeln och hjälpa personen i fråga att resonera om de principer som berör saken. Han kan använda Index till Vakttornets publikationer för att finna vad ”den trogne och omdömesgille slaven” har sagt i ämnet i Vakttornet eller i någon annan publikation. (Matteus 24:45) Tänk om den kristne sedan fattar ett beslut som denne äldste inte tycker verkar vara så förståndigt? En äldste vet att ”var och en skall ... bära sin egen ansvarsbörda”, och därför kommer en kristen som fattar ett sådant beslut, ett beslut som dock inte direkt överträder Bibelns principer eller lagar, att finna att äldstebrodern erkänner en persons rätt att fatta ett sådant beslut. Den kristne bör emellertid komma ihåg att ”vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda”. — Galaterna 6:5, 7.

13. Varför hjälper en äldste en person att resonera om den fråga han ställer i stället för att direkt besvara den eller säga vad han själv tycker?

¹³ Varför handlar en erfaren äldste så? Av åtminstone två skäl. För det första: Paulus sade till medlemmarna i en församling att han inte var herre över deras tro. (2 Korinthierna 1:24) En äldste efterliknar Paulus’ inställning genom att han hjälper sin broder att resonera om skriftställena och att sedan själv fatta sina beslut grundade på kunskap. En äldste inser att hans myndighet är begränsad, precis som Jesus insåg att det fanns gränser för hans myndighet. (Lukas 12:13, 14; Judas, vers 9) Samtidigt ger en äldste villigt nyttiga och även rättframma råd från Bibeln, när så behövs. För det andra: han övar sin medkristne. Aposteln Paulus sade: ”Den fasta födan är för de mogna, för dem som genom användning har fått sina uppfattningsförmågor övade till att skilja mellan rätt och orätt.” (Hebréerna 5:14) För att växa till mogenhet måste vi följaktligen använda våra egna uppfattningsförmågor och inte alltid lita på att någon annan skall fatta beslut åt oss. Genom att en äldste visar en medkristen hur han skall resonera om olika skriftställen hjälper han honom att göra framsteg.

14. Hur kan mogna kristna visa att de förtröstar på Jehova?

¹⁴ Vi kan lita på att Jehova Gud kommer att påverka sanna tillbedjares hjärtan genom sin heliga ande. Aposteln Paulus bönföll sina bröder och vädjade till deras hjärta, och det gör också mogna kristna. (2 Korinthierna 8:8; 10:1; Filemon, vers 8, 9) Paulus visste att det i huvudsak är de orättfärdiga, och inte de rättfärdiga, som behöver detaljerade lagar för att uppföra sig rätt. (1 Timoteus 1:9) Han uttryckte inte misstro mot sina bröder, utan han litade på dem. Till en församling skrev han: ”Vi [har] den tillförsikten i Herren beträffande er.” (2 Thessalonikerna 3:4) Paulus’ förtroende, tillit och tillförsikt gjorde helt visst mycket för att motivera dessa kristna. Församlingsäldste och resande tillsyningsmän i våra dagar har liknande mål. Hur vederkvickande är inte dessa trogna män, när de kärleksfullt är herdar för Guds hjord! — Jesaja 32:1, 2; 1 Petrus 5:1–3.

Att leva enligt Kristi lag

15. Bland annat vilka frågor kan vi ställa oss själva för att se om vi tillämpar Kristi lag i vårt förhållande till våra bröder?

¹⁵ Vi måste alla regelbundet rannsaka oss själva för att se om vi lever enligt Kristi lag och främjar upprätthållandet av den. (2 Korinthierna 13:5) Vi kan alla ha nytta av att fråga oss själva: ”Är jag uppbyggande eller kritisk? Är jag balanserad, eller går jag till ytterligheter? Visar jag hänsyn mot andra, eller insisterar jag på mina egna rättigheter?” En kristen försöker inte diktera vad en broder bör eller inte bör göra i sådana frågor som inte uttryckligen behandlas i Bibeln. — Romarna 12:1; 1 Korinthierna 4:6.

16. Hur kan vi hjälpa dem som har en negativ syn på sig själva och därigenom uppfylla en viktig sida av Kristi lag?

¹⁶ I dessa kritiska tider är det viktigt för oss att söka sätt att uppmuntra varandra. (Hebréerna 10:24, 25; jämför Matteus 7:1–5.) När vi betraktar våra bröder och systrar, betyder då inte deras goda egenskaper mycket mer för oss än deras svagheter? Var och en är dyrbar för Jehova. Tyvärr känner inte alla det så ens när det gäller dem själva. Många har en benägenhet att endast se sina egna fel och brister. Tänk om vi, för att uppmuntra sådana personer och andra, skulle försöka tala med en eller två vid varje möte och låta dem veta att vi uppskattar deras närvaro och det viktiga inslag de utgör i församlingen! Vilken glädje är det inte att på det sättet få lätta deras börda och därigenom uppfylla Kristi lag! — Galaterna 6:2.

Kristi lag är i verksamhet!

17. På vilka olika sätt ser du Kristi lag i verksamhet i församlingen?

¹⁷ Kristi lag är i verksamhet i den kristna församlingen. Vi ser det dagligen — när medvittnen ivrigt delar med sig av de goda nyheterna, när de tröstar och uppmuntrar varandra, när de, trots de svåraste problem, kämpar för att tjäna Jehova, när föräldrar bemödar sig om att uppfostra sina barn att älska Jehova med glatt hjärta, när tillsyningsmän undervisar i Guds ord med kärlek och värme och sporrar hjorden att ha en brinnande nitälskan att tjäna Jehova för evigt. (Matteus 28:19, 20; 1 Thessalonikerna 5:11, 14) När vi som enskilda tillämpar Kristi lag i vårt eget liv, gläder vi verkligen Jehovas hjärta! (Ordspråken 23:15) Han vill att alla de som älskar hans fullkomliga lag skall få leva för evigt. I det kommande paradiset skall vi få uppleva en tid då mänskligheten är fullkomlig, en tid utan lagbrytare och en tid då vi kommer att ha full kontroll över varje benägenhet i vårt hjärta. Vilken underbar belöning för att vi lever enligt Kristi lag!