Den lag Jehova gav Israel skyddade jungfrurs rättigheter. (2 Moseboken 22:16) Den garanterade ”döttrars rätt”. (2 Moseboken 21:9) Hustrur skulle vara ”ömt älskade”, och mannen skulle inte vara ”trolös” mot dem. (5 Moseboken 13:6, NW; Malaki 2:14, 15) Hustrurs värdighet i sexuella frågor skulle respekteras. (3 Moseboken 18:19) Kvinnor skulle inte missbrukas sexuellt. — 3 Moseboken 18:8—17.

I boken Religion and Sexism förklarar teologie doktor Phyllis Bird följande: ”Israels lagar skiljer sig avsevärt från andra kända lagsamlingar i fråga om sin ovanliga stränghet, när det gäller sådant som sexuella överträdelser. ... Israels syn på den rätta platsen för sex och de stränga straff som sexuella lagöverträdare fick återspeglar antagligen en avsiktlig motsats till de omkringliggande folkens (särskilt kananéernas) sedvänjor. ... Sexuella överträdelser är religiösa överträdelser i Israel. De är inte någon privatsak utan något som är av yttersta vikt för hela samhället.” Sådana stränga lagar skyddade verkligen kvinnornas rättigheter.

I Israel var män och kvinnor lika inför lagen, om de befanns skyldiga till äktenskapsbrott, incest, tidelag eller andra brott. (3 Moseboken 18:6, 23; 20:10—12) Lagar angående gagnet av sabbaten, angående högtider, nasirlöften och andra anordningar gällde lika för män och kvinnor. — 2 Moseboken 20:10; 4 Moseboken 6:2; 5 Moseboken 12:18; 16:11—14.

Det är obestridligen så att när israeliterna följde lagen, så behandlades inte kvinnorna illa.

Under den patriarkaliska och den mosaiska lagen var det tillåtet med polygami och konkubinat, men de reglerades, och både hustrurnas och bihustrurnas rättigheter skyddades. (1 Moseboken 16:3; 29:23—29; 2 Moseboken 21:7, 8, NW; 5 Moseboken 21:14—17)