Bra ledarskap – Vem kan erbjuda det?

”NU UPPFÖRS ju vart och ett hus av någon”, säger Bibeln, ”men Gud är den som har byggt allting.” (Hebréerna 3:4; Uppenbarelseboken 4:11) Eftersom den sanne Guden, Jehova, är vår Skapare, ”känner [han] mycket väl till hur vi är formade”. (Psalm 103:14) Han vet allt om våra begränsningar och behov. Och eftersom han är en kärleksfull Gud, vill han tillgodose de här behoven. (Psalm 145:16; 1 Johannes 4:8) Behovet av bra ledarskap är naturligtvis inget undantag.

Jehova förklarade genom profeten Jesaja: ”Se! Som ett vittne för folkgrupperna har jag gett honom, som en ledare och befälhavare för folkgrupperna.” (Jesaja 55:4) Lösningen på dagens ledarskapskris inbegriper att förstå vem den här ledaren är – den som är utsedd av Gud, den Högste – och att erkänna hans ledarskap. Vem är då den förutsagde ledaren och befälhavaren? Vilka meriter har han som ledare? Vart kommer han att leda oss? Vad måste vi göra för att få nytta av hans ledarskap?

Den utlovade ledaren framträder

För omkring 2 500 år sedan visade sig ängeln Gabriel för profeten Daniel och sade: ”Du bör veta och ha den insikten att från det att ordet utgår om att återupprätta och återuppbygga Jerusalem intill Messias, Ledaren, kommer det att vara sju veckor, även sextiotvå veckor. Hon kommer att vända tillbaka och rentav bli återuppbyggd, med ett torg och en vallgrav, men i tider av trångmål.” (Daniel 9:25)

Ängeln informerade alltså Daniel om den bestämda tidpunkten då Jehovas utvalde ledare skulle komma. ”Messias, Ledaren”, skulle framträda efter 69 veckor, eller 483 år, räknat från år 455 f.v.t., då ordet utgick om att återuppbygga Jerusalem.a (Nehemja 2:1–8) Vad hände vid slutet av den här tidsperioden? Evangelieskribenten Lukas berättar: ”I kejsar Tiberius’ femtonde regeringsår, när Pontius Pilatus var ståthållare i Judeen och Herodes var landsdelshärskare i Galileen [år 29 v.t.], ... kom Guds tillkännagivande till Johannes, Sakarjas son, i vildmarken. Och han kom till hela landet omkring Jordan och predikade dop som symbol av sinnesändring till förlåtelse för synder.” Vid den här tiden var ”folket ... förväntansfullt”, eftersom de såg fram emot att Messias, Ledaren, skulle komma. (Lukas 3:1–3, 15) Skaror av människor strömmade till Johannes, men han var inte den förväntade ledaren.

Jesus från Nasaret kom till Johannes omkring oktober år 29 v.t. för att bli döpt. Johannes berättade vad som hände: ”Jag såg anden komma ner som en duva från himlen, och den blev kvar över honom. Inte ens jag kände honom, men just han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: ’Vemhelst som du ser anden komma ner över och bli kvar över, denne är det som döper i helig ande.’ Och jag har sett det, och jag har vittnat om att denne är Guds Son.” (Johannes 1:32–34) Vid sitt dop blev Jesus den smorde ledaren – Messias, eller Kristus.

Ja, den ”ledare och befälhavare för folkgrupperna” som var utlovad visade sig vara Jesus Kristus. Och när man granskar hans ledaregenskaper, inser man snabbt att hans ledarskap överträffar alla de krav som man i dag ställer på en idealisk ledare.

Messias – en idealisk ledare

En skicklig ledare ger tydlig vägledning och hjälper dem som står under honom att få den styrka och de resurser som de behöver för att kunna lösa olika problem. Detta är en nödvändighet för en framgångsrik ledare på 2000-talet, enligt boken 21st Century Leadership: Dialogues With 100 Top Leaders. Jesus gjorde dem som lyssnade till honom förberedda på att kunna hantera situationer som uppstår i livet. Tänk bara på hans mest berömda tal – bergspredikan. Orden i Matteus, kapitel 5–7, innehåller en stor samling praktiska råd.

Ta till exempel Jesu råd om att lösa personliga meningsskiljaktigheter. Han sade: ”Om du nu kommer med din offergåva till altaret och du där kommer ihåg att din broder har något emot dig, låt då din gåva bli liggande där framför altaret och gå bort; slut först fred med din broder, och därpå, när du har kommit tillbaka, kan du bära fram din offergåva.” (Matteus 5:23, 24) Att ta initiativ till att sluta fred går före allt annat. Det går till och med före religiösa skyldigheter, som att bära fram gåvor till altaret i templet i Jerusalem enligt kravet i Moses lag. Om man inte först sluter fred, är ens handlingar av tillbedjan oacceptabla för Gud. Det här rådet av Jesus är lika praktiskt nu som det var för hundratals år sedan.

Jesus hjälpte också sina åhörare att inte falla för omoraliskhet. Han varnade dem: ”Ni har hört att det sades: ’Du skall inte begå äktenskapsbrott.’ Men jag säger er att var och en som håller i med att se på en kvinna, så att han grips av begär till henne, redan har begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.” (Matteus 5:27, 28) Vilken lämplig varning! Varför skulle vi tänka sådana tankar och på så sätt börja gå på den väg som leder till äktenskapsbrott? Äktenskapsbrott och otuktshandlingar ”kommer ut ur hjärtat”, sade Jesus. (Matteus 15:18, 19) Därför är vi förståndiga om vi skyddar hjärtat. (Ordspråken 4:23)

Bergspredikan innehåller också andra utmärkta råd, till exempel att vi skall älska våra fiender, vara givmilda och ha rätt syn på materiella och andliga ting. (Matteus 5:43–47; 6:1–4, 19–21, 24–34) Jesus visade även sina åhörare hur de kunde söka Guds hjälp, när han lärde dem hur de skulle be. (Matteus 6:9–13) Messias, Ledaren, styrker och förbereder sina efterföljare så att de kan ta itu med problem som är vanliga för oss människor.

Sex gånger i bergspredikan inleder Jesus sina uttalanden med fraserna ”ni har hört att det sades” eller ”för övrigt sades det”. Därefter för han fram en ny tanke genom att säga ”men jag säger er”. (Matteus 5:21, 22, 27, 28, 31–34, 38, 39, 43, 44) Det visar att hans åhörare var vana att handla på ett visst sätt enligt fariséernas muntliga traditioner. Men Jesus visade dem nu ett annat sätt – ett sätt som avspeglade andan i Moses lag. Jesus införde alltså en förändring, och han gjorde det på ett sätt som inte var svårt för hans efterföljare att acceptera. Ja, Jesus sporrade andra att göra stora förändringar i livet både i andligt och moraliskt avseende. Det är ett kännetecken på en sann ledare.

En bok som handlar om ledarskap poängterar hur svårt det är att genomföra en sådan förändring. I boken står det: ”Den som genomför förändringen [ledaren] måste vara lyhörd som en socialarbetare, analyserande som en psykolog, uthållig som en maratonlöpare, envis som en bulldogg, självständig som en eremit och tålmodig som ett helgon. Och inte ens med alla de här egenskaperna är framgången given.”

”Ledare måste uppträda som de vill att deras efterföljare skall uppträda”, stod det i en artikel med rubriken ”Ledarskap: Har karaktärsdrag någon betydelse?” Ja, en bra ledare lever som han lär. Så var det verkligen med Jesus Kristus. Han lärde dem som var tillsammans med honom att vara ödmjuka, men han gav dem också undervisning rent praktiskt genom att tvätta deras fötter. (Johannes 13:5–15) Han sände ut sina lärjungar för att predika de goda nyheterna om Guds kungarike, men han ansträngde sig också själv kraftigt i det arbetet. (Matteus 4:18–25; Lukas 8:1–3; 9:1–6; 10:1–24; Johannes 10:40–42) Och även när det gällde att acceptera andras ledarskap föregick Jesus med gott exempel. Han sade om sig själv: ”Sonen kan inte göra något alls av eget initiativ, utan bara vad han ser Fadern göra.” (Johannes 5:19)

När man på det här viset granskar det Jesus sade och gjorde, framgår det tydligt att han är den idealiske ledaren. Ja, han överträffar alla mänskliga normer för bra ledarskap. Jesus är fullkomlig. Och han kommer att leva för evigt, eftersom han fick odödligt liv efter sin död och uppståndelse. (1 Petrus 3:18; Uppenbarelseboken 1:13–18) Vilken mänsklig ledare kan visa upp de här kvalifikationerna?

Vad måste vi göra?

”Messias, Ledaren”, kommer som regerande kung i Guds rike att överösa lydiga människor med allt som är gott. Med avseende på detta lovar Bibeln: ”Jorden kommer sannerligen att vara full av Jehovas kunskap, liksom vattenmassorna täcker havets botten.” (Jesaja 11:9) ”De saktmodiga, de kommer att besitta jorden, och de kommer helt visst att finna sin rika förnöjelse i överflödet av frid.” (Psalm 37:11) ”De kommer verkligen att sitta, var och en under sin vinstock och under sitt fikonträd, och det kommer inte att finnas någon som får dem att skälva.” (Mika 4:4) ”Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” (Uppenbarelseboken 21:3, 4)

Världen upplever nu en ledarskapskris. Men trots det leder Jesus Kristus ödmjuka människor mot en fridfull ny värld, där de som vill lyda Jehova Gud skall förenas i tillbedjan av honom och gå framåt mot fullkomlighet. Det är mycket viktigt att vi tar oss tid till att skaffa oss kunskap om den sanne Guden och hans utsedde ledare och att vi handlar efter den kunskapen. (Johannes 17:3)

Något av det finaste vi kan göra för att ära en person är att efterlikna honom. Bör vi då inte försöka efterlikna den störste ledaren i människans historia – Jesus Kristus? Hur kan vi göra det? Hur kommer livet att påverkas om vi godtar hans ledarskap? De här frågorna behandlas i de två följande artiklarna.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 4]

Daniel förutsade när Guds utvalde ledare skulle komma

[Bilder på sidan 7]

Jesu undervisning hjälpte människor att klara av problem i livet

[Bild på sidan 7]

Jesus skall vägleda människor som vill lyda Jehova in i en fridfull ny värld

Är Kristi ledarskap verkligt för dig?

”Inte heller skall ni låta kalla er för ’ledare’, ty en är er Ledare, Kristus.” (MATTEUS 23:10)

1. Vem ensam är de sanna kristnas ledare?

DET var tisdagen den 11 nisan. Tre dagar längre fram skulle Jesus Kristus bli dödad. Detta var hans sista besök i templet. Den här dagen talade Jesus om en viktig sak som han inskärpte i de församlade skarorna och i lärjungarna. Han sade: ”Ni skall inte låta kalla er Rabbi, ty en är er lärare, medan ni alla är bröder. För övrigt skall ni inte kalla någon på jorden för fader, ty en är er Fader, den himmelske. Inte heller skall ni låta kalla er för ’ledare’, ty en är er Ledare, Kristus.” (Matteus 23:8–10) Det är tydligt att Jesus Kristus är de sanna kristnas ledare.

2, 3. Vilken verkan har det på vårt liv att vi lyssnar till Jehova och godtar den ledare han har förordnat?

² Tänk vilka goda verkningar Jesu ledarskap har på vårt liv, när vi godtar det! Jehova Gud förutsade denne ledares ankomst, när han tillkännagav genom profeten Jesaja: ”Hallå där, alla ni törstiga! Kom till vattnet. Och de som inte har några pengar! Kom, köp och ät. Ja, kom, köp vin och mjölk till och med utan pengar och utan betalning. ... Lyssna uppmärksamt till mig, och ät vad gott är, och låt er själ finna sin rika förnöjelse i själva fetman. ... Se! Som ett vittne för folkgrupperna har jag gett honom, som en ledare och befälhavare för folkgrupperna.” (Jesaja 55:1–4)

³ Jesaja använde vanliga vätskor – vatten, mjölk och vin – som metaforer för att visa hur vårt personliga liv påverkas när vi lyssnar till Jehova och följer den ledare och befälhavare som han har gett oss. Verkan är uppfriskande och styrkande. Det är som att dricka ett glas kallt vatten en het dag. Vår törst efter sanning och rättfärdighet släcks. Mjölk styrker spädbarn och hjälper dem att växa, och på liknande sätt verkar ordets ”mjölk” – den styrker oss och främjar andlig tillväxt i vårt förhållande till Gud. (1 Petrus 2:1–3) Och vem kan förneka att vin bidrar till glädjen vid festliga tillfällen? På liknande sätt gör tillbedjan av Gud och att man följer i fotspåren på den ledare han har förordnat att livet inte kan ”annat än uppfyllas av glädje”. (5 Moseboken 16:15) Det är därför viktigt att vi alla – unga och gamla, män och kvinnor – visar att Kristi ledarskap är verkligt för oss. Men hur kan vi då i vårt dagliga liv visa att Messias är vår ledare?

Ungdomar – fortsätt att ”göra framsteg i vishet”

4. a) Vad hände när den 12-årige Jesus besökte Jerusalem vid tiden för påskhögtiden? b) Hur kunnig var Jesus redan vid 12 års ålder?

⁴ Tänk på det föredöme vår ledare har gett de unga. Det är inte mycket känt om Jesu barndom, men en händelse är mycket upplysande. När Jesus var 12 år, tog hans föräldrar honom med sig på sin årliga färd till Jerusalem för påskhögtiden. Vid det här tillfället blev han fördjupad i ett bibliskt samtal, och hans föräldrar gav sig oavsiktligt i väg utan honom. Tre dagar senare hittade hans bekymrade föräldrar, Josef och Maria, honom i templet, ”där han satt mitt ibland lärarna och lyssnade till dem och frågade ut dem”. Dessutom var det så att ”alla som hörde honom blev oupphörligt förundrade över hans förstånd och hans svar”. Tänk dig att Jesus, vid bara 12 års ålder, inte bara kunde ställa tankeväckande, andligt inriktade frågor, utan också ge förståndiga svar! Det råder inget tvivel om att han hade fått hjälp genom föräldrarnas undervisning. (Lukas 2:41–50)

5. Hur kan de unga utvärdera sin inställning till familjestudiet?

⁵ Det kan hända att du är ung. Om dina föräldrar är hängivna tjänare åt Gud, är det troligt att ni i ert hem har ett regelbundet familjeprogram för bibelstudium. Vilken inställning har du till familjestudiet? Varför inte tänka på sådana frågor som: Stöder jag helhjärtat anordningen med ett bibelstudium i min familj? Samarbetar jag, så att jag inte rubbar rutinen? (Filipperna 3:16) Tar jag aktivt del i studiet? När det lämpar sig, ställer jag då frågor om studiematerialet och ger kommentarer om tillämpningen? När jag går framåt andligen, uppodlar jag då smak för ”den fasta födan [som] är för de mogna”? (Hebréerna 5:13, 14)

6, 7. Hur värdefullt kan ett program med daglig bibelläsning vara för ungdomar?

⁶ Ett program för daglig bibelläsning är också värdefullt. Psalmisten sjöng: ”Lycklig är den man som inte har vandrat efter de ondskefullas råd ..., utan finner behag i Jehovas lag, och i hans lag läser han med låg röst dag och natt.” (Psalm 1:1, 2) Moses efterträdare, Josua, läste i lagboken ”med låg röst dag och natt”. Det gjorde att han kunde handla vist och få framgång i att utföra sitt av Gud givna uppdrag. (Josua 1:8) Vår ledare, Jesus Kristus, sade: ”Det är skrivet: ’Människan skall leva inte bara av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun.’” (Matteus 4:4) Om vi behöver fysisk föda varje dag, hur mycket mer behöver vi då inte regelbundet få andlig föda!

⁷ Trettonåriga Nicole uppfattade sina andliga behov och började läsa Bibeln varje dag.a Nu, när hon är 16, har hon läst igenom hela Bibeln och har hunnit halvvägs igenom den en andra gång. Hennes metod är enkel. ”Jag har bestämt mig för att läsa åtminstone ett kapitel varje dag”, säger hon. Hur har den dagliga bibelläsningen hjälpt henne? Hon svarar: ”Dåligt inflytande förekommer överallt. I skolan och på andra platser utsätts jag varje dag för påtryckningar som ifrågasätter min tro. Att jag läser Bibeln varje dag hjälper mig att snabbt komma ihåg bibliska bud och principer som uppmuntrar mig att stå emot de här påtryckningarna. Resultatet blir att jag känner mig närmare Jehova och Jesus.”

8. Vilken vana hade Jesus i fråga om synagogan, och hur kan de unga efterlikna honom?

⁸ Jesus hade som vana att lyssna när man läste ur Skrifterna i synagogan, och han medverkade genom att själv läsa. (Lukas 4:16; Apostlagärningarna 15:21) Det är verkligen till stor nytta för unga att följa detta föredöme genom att regelbundet vara med vid kristna möten, där man läser och studerar Bibeln! Fjortonårige Richard ger uttryck åt uppskattning av sådana möten: ”De här mötena är värdefulla för mig. Jag blir hela tiden påmind om vad som är gott och vad som är ont, vad som är moraliskt och vad som är omoraliskt, vad som är Kristuslikt och vad som inte är det. Jag behöver inte få reda på det på det svåra sättet – genom erfarenhet.” Ja, ”Jehovas påminnelse är tillförlitlig, gör den oerfarne vis”. (Psalm 19:7) Också Nicole är noga med att vara med vid alla fem församlingsmötena varje vecka. Hon använder också mellan två och tre timmar till att förbereda sig för dem. (Efesierna 5:15, 16)

9. Hur kan ungdomar fortsätta att ”göra framsteg i vishet”?

⁹ Ungdomen är en tid då det är lämpligt att ”inhämta kunskap om ... den ende sanne Guden, och om den som ... [han] har sänt ut, Jesus Kristus”. (Johannes 17:3) Du kanske känner ungdomar som använder mycket tid till att läsa serietidningar, se på TV, spela dataspel eller surfa på Internet. Varför skulle du efterlikna dem, när du kan följa det fullkomliga föredöme som vår ledare är? Som pojke tyckte han om att lära sig mer om Jehova. Och vad blev resultatet? På grund av att Jesus älskade andliga ting ”fortsatte [han] att göra framsteg i vishet”. (Lukas 2:52) Det kan du också göra.

”Underordna er varandra”

10. Vad kommer att hjälpa till att göra familjelivet till en källa till frid och lycka?

¹⁰ Hemmet kan vara en oas med frid och förnöjsamhet, men där kan också råda stridigheter och gräl. (Ordspråken 21:19; 26:21) Att vi godtar Kristi ledarskap bidrar till frid och lycka i familjen. Jesu exempel är i själva verket ett mönster för relationerna inom familjen. I Bibeln heter det: ”Underordna er varandra i Kristi fruktan. Hustrurna må underordna sig sina män såsom Herren, eftersom en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud, då han ju är denna kropps räddare. ... Ni män, fortsätt att älska era hustrur, alldeles som Kristus också älskade församlingen och gav ut sig för den.” (Efesierna 5:21–25) Till församlingen i Kolossai skrev aposteln Paulus: ”Ni barn, var lydiga mot era föräldrar i allting, ty detta är välbehagligt i Herren.” (Kolosserna 3:18–20)

11. Hur kan en man visa att Kristi ledarskap är verkligt för honom?

¹¹ Att man följer detta råd betyder att mannen tar ledningen i familjen, att hustrun lojalt bistår honom och att barnen lyder sina föräldrar. Men mannens ledarskap leder till lycka bara när det utövas på rätt sätt. En förståndig man måste lära sig att utöva ledarskap genom att efterlikna den som är huvud och ledare för honom, nämligen Kristus Jesus. (1 Korinthierna 11:3) Även om Jesus längre fram blev ”huvud över allting åt församlingen”, kom han till jorden, inte ”för att bli betjänad utan för att betjäna”. (Efesierna 1:22; Matteus 20:28) På liknande sätt är det inte för självisk fördels skull som en kristen man utövar sitt ledarskap, utan för att vårda sig om sin hustrus och sina barns intressen – ja, hela familjens. (1 Korinthierna 13:4, 5) Han söker efterlikna de gudaktiga egenskaper som kännetecknar hans huvud, Jesus Kristus. I likhet med Jesus är han mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat. (Matteus 11:28–30) Han tycker inte att det är svårt att använda sådana uttryck som ”förlåt” och ”du har rätt” när han har handlat fel. Hans goda exempel gör det lättare för en hustru att vara en ”hjälpare”, ett ”komplement” och en ”partner” till en sådan man, i det hon lär av honom och arbetar sida vid sida med honom. (1 Moseboken 2:20; Malaki 2:14)

12. Vad kommer att hjälpa hustrun att utan invändningar acceptera principen om ledarskap?

¹² Hustrun skall för sin del underordna sig sin man. Men om hon är påverkad av andan i världen, kan detta börja undergräva hennes syn på principen om ledarskap, och tanken på att underordna sig en äkta man skulle då inte vara tilltalande för henne. Bibeln ger ingen antydan om att den äkta mannen skall vara dominerande, men den kräver att hustrur skall underordna sig sina äkta män. (Efesierna 5:24) Bibeln håller också den äkta mannen eller familjefadern ansvarig, och när dess råd tillämpas, bidrar det till frid och ordning i familjen. (Filipperna 2:5)

13. Vilket föredöme i fråga om underordnande har Jesus gett barnen?

¹³ Barn skall vara lydiga mot sina föräldrar. I fråga om detta var Jesus ett utomordentligt föredöme. Efter händelsen i templet, då den 12-årige Jesus blev kvarlämnad i tre dagar, gick han ner med sina föräldrar och ”kom till Nasaret, och han förblev dem undergiven”. (Lukas 2:51) Att barn underordnar sig sina föräldrar bidrar till frid och harmoni i familjen. När var och en i familjen underordnar sig Kristi ledarskap, blir resultatet en lycklig familj.

14, 15. Vad kommer att hjälpa oss att få framgång när vi ställs inför en problematisk situation i hemmet? Ge ett exempel.

¹⁴ Också när det uppstår svåra situationer i hemmet är nyckeln till framgång att efterlikna Jesus och godta hans vägledning. Som exempel kan vi tänka på hur den 35-årige Jerrys giftermål med Lana, mor till en tonårig dotter, medförde en utmaning som ingen av dem hade kunnat föreställa sig. Jerry förklarar: ”Jag visste att jag för att få framgång som familjeöverhuvud måste tillämpa samma bibliska principer som ger framgång i andra familjer. Men jag upptäckte snart att jag måste tillämpa dem med mera vishet och urskillning.” Hans styvdotter betraktade honom som någon som hade kommit mellan henne och hennes mor och var mycket förbittrad på honom. Jerry behövde urskillning för att förstå att den här inställningen påverkade det flickan sade och gjorde. Hur hanterade han situationen? Jerry svarar: ”Lana och jag kom överens om att hon, åtminstone tills vidare, skulle svara för den fostrande delen av föräldraansvaret, medan jag inriktade mig på att bygga upp en bra relation till min styvdotter. Med tiden gav det här sättet att ta itu med saken goda resultat.”

¹⁵ När vi ställs inför svåra situationer i hemmet, behöver vi urskillning för att få reda på varför familjemedlemmar talar och handlar så som de gör. Vi behöver också vishet för att på tillbörligt sätt tillämpa principerna från Gud. Som exempel kan vi se på hur Jesus tydligt urskilde varför kvinnan som led av blödningar hade rört vid honom, och han behandlade henne med vishet och medkänsla. (3 Moseboken 15:25–27; Markus 5:30–34) Vishet och urskillning är egenskaper som är karakteristiska för vår ledare. (Ordspråken 8:12) Vi är lyckliga om vi handlar på det sätt som han skulle ha handlat.

”Fortsätt ... med att först söka kungariket”

16. Vad bör inta den centrala platsen i vårt liv, och hur visade Jesus detta genom sitt exempel?

¹⁶ Jesus lämnade inte något tvivel beträffande vad som skulle inta den centrala platsen i deras liv som accepterar hans ledarskap. Han sade: ”Fortsätt därför med att först söka kungariket och hans [Guds] rättfärdighet.” (Matteus 6:33) Och genom sitt exempel visade han oss hur vi skall göra detta. Vid slutet av en 40 dagar lång period av fasta, meditation och bön som följde på dopet mötte Jesus en frestelse. Satan, Djävulen, erbjöd honom herradömet över ”världens alla kungariken”. Föreställ dig det liv Jesus kunde ha levt, om han hade accepterat Djävulens erbjudande! Kristus var emellertid helt inriktad på att göra sin Faders vilja. Han insåg också att ett sådant liv i Satans värld skulle vara kort. Han avvisade genast Djävulens erbjudande och förklarade: ”Det är ju skrivet: ’Det är Jehova, din Gud, du skall tillbe, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.’” Kort därefter ”började Jesus predika och säga: ’Ändra ert sinne, för himlarnas kungarike har kommit nära.’” (Matteus 4:2, 8–10, 17) Under återstoden av sitt jordiska liv använde Kristus hela sin tid till att förkunna Guds kungarike.

17. Hur kan vi visa att Guds kungarikes intressen intar första platsen i vårt liv?

¹⁷ Vi gör väl i att efterlikna vår ledare och inte låta Satans värld locka oss till att göra ett välbetalt arbete och karriär till vårt främsta mål i livet. (Markus 1:17–21) Det skulle verkligen vara dåraktigt om vi blev så insnärjda i ett nät av världsliga strävanden att Guds kungarikes intressen kom på andra plats! Jesus har anförtrott oss arbetet att förkunna om Guds kungarike och göra lärjungar. (Matteus 24:14; 28:19, 20) Ja, vi har kanske familj eller andra ansvarsförpliktelser att tänka på, men är vi inte glada över att kunna använda kvällar och veckoslut till att fullgöra vårt kristna ansvar att predika och undervisa? Och det är verkligen uppmuntrande att det under tjänsteåret 2001 var omkring 780 000 som kunde verka som heltidsförkunnare, dvs. pionjärer!

18. Vad hjälper oss att finna glädje i tjänsten?

¹⁸ Evangeliernas skildringar framställer Jesus både som en handlingskraftig man och som en person som hyste ömma känslor. När han urskilde de andliga behoven hos dem som var runt omkring honom, kände han medlidande med dem och erbjöd dem ivrigt hjälp. (Markus 6:31–34) Vår förkunnartjänst blir glädjefylld när vi tar del i den av kärlek till andra och med en uppriktig önskan att hjälpa dem. Men hur kan vi få en sådan önskan? ”När jag var i tonåren”, säger en ung man som heter Jayson, ”kände jag ingen särskild glädje i tjänsten.” Vad hjälpte honom att uppodla kärlek till det här arbetet? Jayson svarar: ”I min familj var lördagsförmiddagarna alltid avsatta för tjänst på fältet. Det var bra för mig, för ju mer jag gick ut i tjänsten, desto mer såg jag det goda den åstadkommer, och desto mer tyckte jag om den.” Vi bör också regelbundet och flitigt ta del i tjänsten.

19. Vad bör vara vårt beslut med avseende på Kristi ledarskap?

¹⁹ Det är verkligen upplivande och givande att acceptera Kristi ledarskap. När vi gör det, blir ungdomen en tid då vi gör framsteg i kunskap och vishet. Familjelivet blir en källa till frid och lycka, och tjänsten blir en verksamhet som medför glädje och tillfredsställelse. Låt oss vara beslutna att i det dagliga livet och i de beslut vi fattar visa att Kristi ledarskap är verkligt för oss. (Kolosserna 3:23, 24) Men Jesus Kristus har visat sig vara vår ledare också på ett annat område – den kristna församlingen. Nästa artikel behandlar hur vi kan ha nytta av den anordningen.

[Fotnoter]

Kristus leder sin församling

”Se! jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning.” (MATTEUS 28:20)

1, 2. a) Vad lovade den uppväckte Jesus sina efterföljare, när han gav befallningen att göra lärjungar? b) Hur utövade Jesus aktivt ledningen över den första kristna församlingen?

INNAN Jesus Kristus, vår uppväckte ledare, for upp till himlen, visade han sig för sina lärjungar och sade: ”All myndighet i himlen och på jorden har blivit mig given. Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er. Och se! jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning.” (Matteus 23:10; 28:18–20)

² Jesus anvisade sina lärjungar att utföra detta livräddande arbete med att göra ytterligare lärjungar, men inte bara det, utan han lovade också att vara med dem. Den tidiga kristendomens historia, som finns upptecknad i bibelboken Apostlagärningarna, visar utom allt tvivel att Kristus använde den myndighet som getts honom för att leda den nyligen bildade församlingen. Han sände den utlovade ”hjälparen” – den heliga anden – till att styrka hans efterföljare och vägleda deras ansträngningar. (Johannes 16:7; Apostlagärningarna 2:4, 33; 13:2–4; 16:6–10) Den uppväckte Jesus använde änglar som stod till hans förfogande för att ge stöd åt sina lärjungar. (Apostlagärningarna 5:19; 8:26; 10:3–8, 22; 12:7–11; 27:23, 24; 1 Petrus 3:22) Dessutom gav vår ledare vägledning åt församlingen genom att ordna med att kvalificerade män tjänade som en styrande krets. (Apostlagärningarna 1:20, 24–26; 6:1–6; 8:5, 14–17)

3. Vilka frågor tas upp i den här artikeln?

³ Men hur förhåller det sig i vår tid, den som kallas ”avslutningen på tingens ordning”? Hur leder Jesus Kristus den kristna församlingen i dag? Och hur kan vi visa att vi godtar detta ledarskap?

Herren har en trogen slav

4. a) Vilka utgör ”den trogne och omdömesgille slaven”? b) Vad har Herren anförtrott i slavens vård?

⁴ När Jesus framställde profetian om tecknet på sin närvaro, sade han: ”Vem är i själva verket den trogne och omdömesgille slaven, som hans herre har satt över sitt tjänstefolk till att ge dem deras mat i rätt tid? Lycklig är den slaven, om hans herre vid sin ankomst finner honom i färd med att göra så! Jag säger er i sanning: Han skall sätta honom över alla sina tillhörigheter.” (Matteus 24:45–47) ”Herren” är vår ledare, Jesus Kristus, och han har satt ”den trogne och omdömesgille slaven” – skaran av smorda kristna på jorden – över alla sina jordiska intressen.

5, 6. a) Vad visas i bild genom de ”sju gyllene lampställen” och ”de sju stjärnorna” i den syn som aposteln Johannes fick? b) Vad visas genom att ”de sju stjärnorna” är i Jesu högra hand?

⁵ Uppenbarelseboken i Bibeln visar att den trogne och omdömesgille slaven står under Jesu Kristi direkta kontroll. I en syn som gällde ”Herrens dag” såg aposteln Johannes ”sju gyllene lampställ och mitt ibland lampställen någon lik en människoson”, som ”i sin högra hand [hade] sju stjärnor”. Jesus förklarade synen så här för Johannes: ”Vad beträffar den heliga hemligheten med de sju stjärnorna som du såg på min högra hand, och med de sju gyllene lampställen: De sju stjärnorna betyder de sju församlingarnas änglar, och de sju lampställen betyder sju församlingar.” (Uppenbarelseboken 1:1, 10–20)

⁶ De ”sju gyllene lampställen” är en bild av alla sanna kristna församlingar som finns under ”Herrens dag”, som började 1914. Men hur är det med ”de sju stjärnorna”? Först och främst var de en symbol för alla de av anden pånyttfödda och smorda tillsyningsmännen som tog hand om församlingarna under det första århundradet.a Tillsyningsmännen var i Jesu högra hand – under hans kontroll och vägledning. Ja, Kristus Jesus ledde den av många medlemmar bestående slavklassen. Men nu är de smorda tillsyningsmännen få till antalet. Hur når Kristi ledarskap ut till mer än 93 000 församlingar av Jehovas vittnen runt om på jorden?

7. a) Hur använder Jesus den styrande kretsen till att sörja för ledarskap i församlingarna över hela jorden? b) Varför kan det sägas att de kristna tillsyningsmännen är förordnade av helig ande?

⁷ Alldeles som under det första århundradet är det nu en liten grupp av kvalificerade män uttagna bland de smorda tillsyningsmännen som tjänar som en styrande krets för att representera den av många bestående trogne och omdömesgille slaven. Vår ledare använder denna styrande krets till att utse kvalificerade män – oavsett om de är smorda med anden eller inte – till att vara äldste i de olika församlingarna. I fråga om detta spelar den heliga anden, vilken Jehova har gett Jesus myndighet att använda, en mycket viktig roll. (Apostlagärningarna 2:32, 33) Först av allt måste dessa tillsyningsmän fylla de krav som finns uttryckta i Guds ord, vilket inspirerades av helig ande. (1 Timoteus 3:1–7; Titus 1:5–9; 2 Petrus 1:20, 21) Rekommendationerna ges och förordnandena görs efter bön och under den heliga andens vägledning. Dessutom måste de personer som utses tydligt visa att de frambringar denna andes frukt. (Galaterna 5:22, 23) Paulus råd är följaktligen tillämpligt i lika mån på alla äldste, oavsett om de är smorda eller inte: ”Ge akt på er själva och på hela den hjord, inom vilken den heliga anden har satt er till tillsyningsmän.” (Apostlagärningarna 20:28) Dessa smorda män får vägledning från den styrande kretsen och tjänar villigt som herdar för församlingen. Det är på det här sättet som Kristus nu är med oss och aktivt leder församlingen.

8. Hur använder Kristus änglar till att leda sina efterföljare?

⁸ Jesus använder också verkliga änglar för att leda sina efterföljare i dag. Enligt liknelsen om vetet och ogräset skulle skördetiden komma vid ”avslutningen på tingens ordning”. Vilka skulle Herren använda till skördearbetet? ”Skördefolket är änglar”, sade Kristus. Han tillfogade: ”Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall samla ihop ut ur hans kungarike alla de ting som orsakar fall och dem som övar laglöshet.” (Matteus 13:37–41) Och alldeles som en ängel vägledde Filippus så att han fann den etiopiske eunucken, finns det i vår tid överflödande bevis för att Kristus använder sina änglar till att leda det arbete sanna kristna utför i avsikt att finna människor som har ett ärligt hjärta. (Apostlagärningarna 8:26, 27; Uppenbarelseboken 14:6)

9. a) Med vilka medel leder Kristus den kristna församlingen i dag? b) Vilken fråga bör vi begrunda om vi vill ha nytta av Kristi ledarskap?

⁹ Det känns verkligen lugnt och tryggt att veta att Jesus Kristus nu leder sina lärjungar genom den styrande kretsen, den heliga anden och änglarna! Även om somliga av Jehovas tillbedjare skulle bli tillfälligt avskilda från den styrande kretsen på grund av förföljelse eller liknande, skulle Kristus fortfarande utöva ledarskap med hjälp av den heliga anden och änglarnas stöd. Men det är bara när vi godtar hans ledarskap som vi får nytta av det. Hur kan vi visa att vi verkligen godtar Kristi ledarskap?

”Var lydiga ... och var fogliga”

10. Hur kan vi visa aktning för de förordnade äldste i församlingen?

¹⁰ Vår ledare har gett församlingarna ”gåvor i form av människor” – ”några som evangelieförkunnare, några som herdar och lärare”. (Efesierna 4:8, 11, 12) Vår inställning och det vi gör mot dem säger mycket angående om vi godtar Kristi ledarskap. Det är bara rätt att vi visar oss tacksamma för de andligt kvalificerade män som Kristus har gett oss. (Kolosserna 3:15) Också de förtjänar vår respekt. ”De äldre männen som presiderar på utmärkt sätt må anses värda dubbel ära”, skrev aposteln Paulus. (1 Timoteus 5:17) Hur kan vi visa vår tacksamhet och aktning för de äldre männen – de äldste eller tillsyningsmännen – i församlingen? Paulus svarar: ”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var fogliga.” (Hebréerna 13:17) Ja, vi måste lyda dem och vara fogliga, underordna oss dem.

11. Varför är respekt för äldsteanordningen en fråga om att leva i överensstämmelse med dopet?

¹¹ Vår ledare är fullkomlig. De människor som han har gett som gåvor är inte det. Därför kan de missta sig ibland. Men det är ändå viktigt att vi förblir lojala mot Kristi anordning. Ja, att vi lever i överensstämmelse med vårt överlämnande och dop betyder att vi erkänner legitimiteten i den av anden förordnade myndigheten i församlingen och villigt underordnar oss den. Vårt dop i ”den heliga andens namn” är ett offentligt tillkännagivande av att vi erkänner den heliga anden och erkänner den uppgift den har i Jehovas uppsåt. (Matteus 28:19) Ett sådant dop innebär att vi samarbetar med anden och undviker att göra något som hindrar dess verkan bland Kristi efterföljare. Eftersom den heliga anden har en viktig uppgift när det gäller att rekommendera och förordna äldste, kan vi då verkligen sägas vara trogna mot vårt överlämnande, om vi inte samarbetar med äldsteanordningen i församlingen?

12. Vilka exempel som gäller ringaktning för myndighet tar Judas upp, och vad lär de oss?

¹² Bibeln innehåller exempel som lär oss värdet av att vara lydiga och fogliga. Med avseende på dem som talar skymfligt om förordnade män i församlingen anförde lärjungen Judas tre varnande exempel: ”Ve dem, därför att de har gått på Kains väg och har störtat in i Bileams villfarelse för lön och har gått under genom upproriskt tal likt Koras!” (Judas, vers 11) Kain ignorerade Jehovas kärleksfulla råd och följde avsiktligt en kurs som präglades av mordiskt hat. (1 Moseboken 4:4–8) Bileam fick upprepade varningar från Gud, men ändå försökte han förbanna Guds folk för ekonomisk vinning. (4 Moseboken 22:5–28, 32–34; 5 Moseboken 23:5) Kora hade sin egen hedrade ansvarsställning i Israel, men han var inte nöjd. Han underblåste uppror mot Guds tjänare Mose, den ödmjukaste människan på jorden. (4 Moseboken 12:3; 16:1–3, 32, 33) Olycka drabbade Kain, Bileam och Kora. De här exemplen lär oss mycket tydligt att vi skall lyssna till råd från dem som Jehova använder i ansvarsfulla ställningar och att vi skall ha aktning för dem.

13. Vilka välsignelser förutsade profeten Jesaja för dem som underordnar sig äldsteanordningen?

¹³ Vem skulle inte vilja dra nytta av den storslagna anordning med tillsyn som vår ledare har upprättat i den kristna församlingen? Profeten Jesaja förutsade dess välsignelser med följande ord: ”Se! En kung kommer att regera för verklig rättfärdighet; och furstar, de kommer att härska som furstar för verklig rättvisa. Och var och en skall visa sig vara som ett gömställe undan vinden och ett gömsle undan regnovädret, som vattenströmmar i ett vattenlöst land, som skuggan av en väldig brant klippa i ett utmattat land.” (Jesaja 32:1, 2) Var och en av de äldste skall vara en sådan plats som erbjuder beskydd och trygghet. Det kanske är svårt för oss att underordna oss myndighet, men låt oss under bön inrikta oss på att vara lydiga och undergivna den av Gud upprättade myndigheten i församlingen.

Hur de äldste underordnar sig Kristi ledarskap

14, 15. Hur visar de som tar ledningen i församlingen att de underordnar sig Kristi ledarskap?

¹⁴ Varje kristen – och särskilt de äldste – måste följa Kristi ledarskap. Tillsyningsmännen, de äldste, har ett mått av myndighet i församlingen. Men de försöker inte vara herrar över sina medtroendes tro genom att försöka styra deras liv. (2 Korinthierna 1:24) De äldste rättar sig efter Jesu ord: ”Ni vet att nationernas styresmän spelar herrar över dem och att de stora utövar myndighet över dem. Så är det inte bland er.” (Matteus 20:25–27) När äldste fullgör sina ansvarsförpliktelser, försöker de uppriktigt betjäna andra.

¹⁵ De kristna uppmanas: ”Påminn er dem som har ledningen bland er ... och efterlikna deras tro, under det ni noga ger akt på vad deras handlingssätt leder till.” (Hebréerna 13:7) Det är inte så att detta krävs på grund av att de äldste är ledare. Jesus sade: ”En är er Ledare, Kristus.” (Matteus 23:10) Det är de äldstes tro som skall efterliknas, eftersom de är efterliknare av vår verklige ledare, Kristus. (1 Korinthierna 11:1) Tänk på några av de sätt på vilka äldste strävar efter att vara Kristuslika i sina relationer till andra i församlingen.

16. Hur behandlade Jesus sina efterföljare trots den myndighet han innehade?

¹⁶ Även om Jesus på varje sätt var överlägsen ofullkomliga människor och dessutom av sin Fader hade fått större myndighet än vad någon annan ägde, visade han blygsamhet i sin behandling av lärjungarna. Han sökte inte göra intryck på sina åhörare genom någon imponerande uppvisning av kunskap. Jesus visade känslighet för och hade medkänsla med sina efterföljare och tog hänsyn till deras mänskliga behov. (Matteus 15:32; 26:40, 41; Markus 6:31) Han krävde aldrig mer av sina lärjungar än vad de kunde ge, och han lade aldrig på dem mer än de kunde bära. (Johannes 16:12) Jesus var ”mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat”. Det är därför inte förvånande att många fann att han var vederkvickande. (Matteus 11:28–30)

17. Hur bör äldste visa Kristuslik blygsamhet i sitt förhållande till andra i församlingen?

¹⁷ Om ledaren Kristus visade blygsamhet, hur mycket mer bör då inte de som tar ledningen i församlingen göra det! Ja, de är noga med att inte missbruka den myndighet de är betrodda med. Och de kommer inte ”med överlägsenhet i tal” för att så försöka göra intryck på andra. (1 Korinthierna 2:1, 2) I stället strävar de efter att enkelt och uppriktigt framföra ord som uttrycker Bibelns sanning. Dessutom inriktar sig äldste på att vara resonliga i sina förväntningar på andra och att tänka på deras behov. (Filipperna 4:5) De är medvetna om att alla har sina begränsningar, och därför har de överseende med sådana hos sina bröder. (1 Petrus 4:8) Och är inte äldste som är ödmjuka och milda till sinnes verkligt vederkvickande? Det är de sannerligen.

18. Vad kan äldste lära av Jesu sätt att behandla barn?

¹⁸ Jesus var tillgänglig och lätt att få kontakt med, och detta gällde också sådana som räknades bland de mindre. Tänk på hur han reagerade när lärjungarna förebrådde människor för att de kom till honom ”med små barn”. ”Låt de små barnen komma till mig”, sade Jesus, ”sök inte hejda dem.” Sedan tog han ”barnen i sin famn och började välsigna dem, i det han lade händerna på dem”. (Markus 10:13–16) Jesus var varm och omtänksam, och andra kände sig dragna till honom. Människor var inte rädda för Jesus. Även barn kände sig väl till mods i hans närhet. Också äldste är tillgängliga, och när de visar tillgivenhet och omtanke, känner sig andra – också barn – obesvärade tillsammans med dem.

19. Vad är inbegripet i att ha ”Kristi sinne”, och vilken ansträngning kräver detta?

¹⁹ I vilken utsträckning äldste kan efterlikna Kristus Jesus är beroende av hur väl de känner honom. ”Vem har lärt känna Jehovas sinne, så att han kan undervisa honom?” frågade Paulus. Sedan tillade han: ”Men vi, vi har Kristi sinne.” (1 Korinthierna 2:16) Att vi har Kristi sinne innebär att vi känner hans tankemönster och den fulla omfattningen av hans personlighet, så att vi vet vad han kunde ha gjort i en viss situation. Tänk dig hur det skulle vara att känna vår ledare så väl! Ja, detta kräver att vi ägnar noggrann uppmärksamhet åt evangeliernas skildringar och regelbundet fyller vårt sinne med insikt om Jesu liv och föredöme. När äldste anstränger sig att följa Kristi ledarskap i den utsträckningen, blir de som tillhör församlingen mer benägna att efterlikna deras tro. Och de äldste har tillfredsställelsen att se andra med glädje följa i sin ledares fotspår.

Fortsätt under Kristi ledarskap

20, 21. Vad bör vara vårt beslut när vi ser fram emot den utlovade nya världen?

²⁰ Det är viktigt att vi alla förblir under Kristi ledarskap. När vi nu närmar oss slutet på den här tingens ordning, är vår ställning jämförlig med israeliternas på Moabs slätter år 1473 f.v.t. De stod på tröskeln till det utlovade landet, och genom profeten Mose förklarade Gud: ”Du [Josua] kommer att föra detta folk in i det land som Jehova med ed lovade deras förfäder att ge dem.” (5 Moseboken 31:7, 8) Josua var den förordnade ledaren. För att komma in i det utlovade landet måste israeliterna underordna sig Josuas ledarskap.

²¹ Till oss säger Bibeln: ”En är er Ledare, Kristus.” Det är bara Kristus som kommer att leda oss in i den utlovade nya värld där rättfärdighet skall bo. (2 Petrus 3:13) Låt oss därför vara beslutna att underordna oss hans ledarskap på alla områden i livet.

[Fotnoter]