”Och han [ängeln] förde mig bort i andens kraft till en öken. Och jag fick syn på en kvinna som satt på ett scharlakansrött vilddjur, som var fullt av hädiska namn och som hade sju huvuden och tio horn.” – Uppenbarelseboken 17:3.

16. Vad är det scharlakansröda vilddjurets identitet, och vad har man sagt beträffande dess syfte?

¹⁶ Vad är då det här nya scharlakansröda vilddjuret? Det måste vara den bild av vilddjuret som frambringades på tillrådan av det anglo-amerikanska vilddjuret, det som har två horn likt ett lamm. När bilden var klar fick det tvåhornade vilddjuret ge andedräkt åt vilddjurets bild. (Uppenbarelseboken 13:14, 15) Johannes ser nu denna levande bild som andas. Den är en symbol av Nationernas förbund, som det tvåhornade vilddjuret blåste liv i år 1920. USA:s president, Wilson, drömde om att förbundet ”skulle utgöra ett forum för skipande av rättvisa för alla människor och undanröja hotet om krig för evigt”. När det efter andra världskriget återuppstod som Förenta nationerna, var dess syfte enligt stadgarna att ”upprätthålla internationell fred och säkerhet”.

17. a) På vilket sätt är det symboliska scharlakansröda vilddjuret fullt av hädiska namn? b) Vem rider på det scharlakansröda vilddjuret? c) Hur förenade sig babylonisk religion med Nationernas förbund och dess efterträdare från första början?

¹⁷ På vilket sätt är det här symboliska vilddjuret fullt av hädiska namn? På så sätt att människor har ställt upp denna multinationella avgud som ett surrogat för Guds rike – i syfte att åstadkomma det Gud säger att endast hans rike kan åstadkomma. (Daniel 2:44; Matteus 12:18, 21) Något som man slås av i Johannes’ syn är att det stora Babylon rider på det scharlakansröda vilddjuret. Precis som det framställs i profetian har babylonisk religion, i synnerhet inom kristenheten, förenat sig med Nationernas förbund och dess efterträdare. Redan den 18 december 1918 antog det organ som kallas Förbundsrådet för Kristi kyrkor i Amerika en förklaring som delvis löd: ”Ett sådant förbund är inte enbart ett politiskt hjälpmedel; det är rättare sagt det politiska uttrycket för Guds rike på jorden. ... Kyrkan kan skänka en anda av god vilja, utan vilken inget förbund av nationer kan bestå. ... Nationernas förbund har sin rot i evangelium. Det strävar efter att åstadkomma detsamma som evangelium, nämligen ’frid på jorden, till människor ett gott behag’.”

18. Hur visade kristenhetens präster sitt stöd för Nationernas förbund?

¹⁸ Den 2 januari 1919 hade tidningen San Francisco Chronicle denna förstasidesrubrik: ”Påven vädjar om att Wilsons Nationernas förbund skall antas.” Den 16 oktober 1919 undertecknade 14.450 präster inom ledande samfund en petition som lades fram för USA:s senat och som uppmanade den ”att ratificera Versaillestraktaten som inbegriper avtalet om Nationernas förbund”. Trots att USA:s senat vägrade att ratificera traktaten, fortsatte kristenhetens präster att ivra för förbundet. Hur invigdes då förbundet? Ett nyhetsmeddelande från Schweiz, daterat den 15 november 1920, löd: ”Öppnandet av Nationernas förbunds första sammankomst påannonserades klockan 11.00 denna förmiddag med klockringning i alla kyrkor i Genève.”

[Ruta på sidan 244]

”Hädiska namn”

När det tvåhornade vilddjuret efter första världskriget förespråkade Nationernas förbund, försökte dess många religiösa älskare omedelbart att ge sitt religiösa godkännande åt detta initiativ. Till följd av det blev den nya fredsorganisationen ”full av hädiska namn”.

”Kristendomen kan erbjuda det goda anseende som är styrkan bakom Nationernas förbund, så att avtalet förvandlas från en papperslapp till ett redskap för Guds rike.” – The Christian Century, USA, 19 juni 1919, sidan 15.

”Syftet med Nationernas förbund är att vidareutveckla de internationella förbindelserna enligt det mönster som Guds rike, såsom en världsordning av god vilja, utgör. ... Det är det alla kristna ber om när de säger: ’Tillkomme ditt rike.’” – The Christian Century, USA, 25 september 1919, sidan 7.

”Kittet som sammanbinder Nationernas förbund är Kristi blod.” – Doktor Frank Crane, protestantisk präst, USA.

”Kyrkomötet [som hölls av USA:s kongregationalistiska samfund] stöder avtalet [om Nationernas förbund] som det enda nu tillgängliga politiska redskap varigenom Jesu Kristi Ande kan få större spelrum när den verkar i nationernas angelägenheter.” – The Congregationalist and Advance, USA, 6 november 1919, sidan 642.

”Konferensen utgör en maning till alla metodister att med kraft upprätthålla och främja dessa ideal [Nationernas förbunds], så som de kommer till uttryck i föreställningen om Gud Fadern och Guds jordiska barn.” – The Wesleyan Methodist Church, Storbritannien.

”När vi betraktar de ambitioner, de möjligheter och de föresatser som präglar denna överenskommelse, ser vi att den innehåller kärnan i Jesu Kristi läror: Guds rike och hans rättfärdighet. ... Det är ingenting mindre än detta.” – Predikan som hölls av ärkebiskopen av Canterbury vid öppnandet av Nationernas förbunds församling i Genève den 3 december 1922.

”Sammanslutningen Nationernas förbund har i vårt land samma heliga rätt som varje annat humanitärt missionärssamfund, eftersom det för närvarande är det mest effektiva organ som Kristus förfogar över i sitt styre som Fridsfursten bland nationerna.” – Doktor Garvie, kongregationalistpräst, Storbritannien.