En broder som har lärt sig spanska säger: ”Vi har kunnat förverkliga en dröm. Min hustru och jag ville gärna bli missionärer, men vi hade två barn att ta hand om. Nu har barnen vuxit upp, och jag har blivit pensionär. För tre månader sedan kunde jag och min hustru börja tjäna i en spansk församling, och vi har redan börjat få uppgifter i teokratiska skolan. Vi har också fått många återbesök och fem möjliga bibelstudier. Vid 67 och 64 års ålder har vi insett att det aldrig är för sent att lära sig ett nytt språk.”

Paula, som är 82 år, började lära sig vietnamesiska, och hon åker omkring 15 mil för att vara med vid mötena. Hon säger: ”Jag har inte så lätt för språk, men jag är väldigt tacksam mot Jehova för att han ger mig så mycket glädje.” Paula studerade med en familj från Vietnam. Mannen var den förste som visade intresse för sanningen, och sedan vaknade intresset även hos hans hustru. Nu är båda döpta.

Efter dopet gjorde det här paret och deras dotter något som de hade drömt om – de började tjäna Jehova i sitt hemland. De byggde ett hus som är tillräckligt stort för att församlingsmötena skall kunna hållas där, och mannen tjänar som äldste och hjälppionjär. Hans hustru är reguljär pionjär. Paula blev alldeles överlycklig när hon fick ett brev från familjen där det stod att fadern nu hade fått döpa sin egen dotter. I brevet till Paula skrev dottern: ”Kära ’farmor’! Jag saknar dig. Jag tänker ofta på dig. Du kommer alltid att vara min farmor Paula. Jag älskar dig.” Vilken underbar erfarenhet det här var för vår kära syster, som gav sig i kast med att lära sig ett svårt språk på äldre dar!