• Tacksam för ett rikt kristet arv
    Vakttornet – 1998 | 1 mars

    • Missionärsdistrikt

      Gileadskolans 16:e klass bestod av 120 elever från alla delar av världen, däribland några som hade fått lida i nazistiska koncentrationsläger. Eftersom vi i klassen fick lära oss spanska, räknade vi med att bli sända till något spansktalande land i Sydamerika. Föreställ dig då vår förvåning när vi på avslutningsdagen fick veta att Douglas skulle till Japan och Anne och jag till Syrien. Min syster och jag blev nu tvungna att lära oss arabiska, och så var det även sedan vårt förordnande ändrats till Libanon. Medan vi väntade på att få våra visumhandlingar, fick vi lektioner i arabiska två gånger i veckan av George Shakashiri, som var sättare och arbetade med den arabiska upplagan av Vakttornet för Sällskapet Vakttornet.

      Det var verkligen spännande att få komma till ett bibliskt land, som vi hade läst om i klassen! Keith och Joyce Chew, Edna Stackhouse, Olive Turner, Doreen Warburton och Doris Wood följde också med dit. Vilken glad missionärsfamilj vi blev! Ett vittne från trakten besökte vårt missionärshem för att ge oss ytterligare undervisning i arabiska. I den dagliga undervisningen ingick att vi skulle öva en kort framställning, som vi sedan skulle gå ut och använda i predikoarbetet.

      De första två åren tillbringade vi i Tripoli, där det redan fanns en församling. Joyce, Edna, Olive, Doreen, Doris, Anne och jag hjälpte vittnenas hustrur och döttrar att ta del i mötena och den offentliga förkunnartjänsten. Fram till dess hade våra kristna bröder och systrar följt den lokala sedvänjan att inte sitta tillsammans på mötena, och systrarna tog sällan del i tjänsten från hus till hus. Vi behövde deras hjälp i tjänsten när det gällde språket, och vi uppmuntrade dem att själva ta del i det här arbetet.

      Anne och jag fick sedan i uppgift att hjälpa en liten grupp vittnen i den forntida staden Sidon. Inte långt därefter ombads vi att återvända till huvudstaden Beirut. Säd av biblisk sanning hade såtts bland den armenisktalande befolkningen, så vi lärde oss armeniska för att kunna hjälpa dessa människor.