LEVITSTÄDER

Leviterna blev inte tilldelade något eget område, eftersom Jehova var deras arvedel. (4Mo 18:20; 5Mo 18:1, 2) Men Jehova befallde att de andra stammarna skulle ge dem sammanlagt 48 städer med tillhörande betesmarker. (4Mo 35:1–8) Med tiden fick leviterna dessa städer (Jos 21:1–8), och 13 av dem var präststäder (Jos 21:19; se PRÄSTSTÄDER). Av de 48 städerna utsågs 6 till tillflyktsstäder för sådana som ouppsåtligt hade dödat någon. (Jos 20:7–9; se TILLFLYKTSSTÄDER.)

Att leviterna skingrades bland Israels övriga stammar var en uppfyllelse av den profetia som Jakob uttalade på dödsbädden. (1Mo 49:5–7)

Leviterna hade rätt att när som helst köpa tillbaka hus som de hade sålt i sina städer, och om de inte köpte tillbaka dem fick de tillbaka dem under jubelåret. Betesmarkerna runt omkring städerna fick dock aldrig säljas. (3Mo 25:32–34; se LEVITER.)