Jesus uppmuntrade människor att säga sin mening

4. Varför kan det sägas att Jesus var en god lyssnare?

⁴ Jesus lyssnade till andra och uppmuntrade dem att säga sin mening. Det här gjorde han redan som barn. När han var 12 år fann hans föräldrar honom i templet, där han var mitt ibland lärarna och ”lyssnade till dem och frågade ut dem”. (Lukas 2:46) Jesus gick inte till templet för att göra lärarna generade med sin kunskap. Han gick dit för att lyssna, även om han också ställde frågor. Han var en god lyssnare, och det kan ha varit en av de faktorer som gjorde att han vann ynnest hos Gud och människor. (Lukas 2:52)

5, 6. Hur vet vi att Jesus lyssnade till dem som han undervisade?

⁵ Jesus lyssnade gärna till andra även sedan han hade blivit döpt och smord som Messias. Han var inte så uppslukad av det han undervisade om att han glömde dem som hade kommit för att höra på honom. Ofta gjorde han en paus, frågade vad de tyckte och lyssnade till deras svar. (Matteus 16:13–15) Så var det till exempel när Martas bror, Lasarus, hade dött. Vid det tillfället sade Jesus till Marta: ”Var och en som lever och utövar tro på mig, han skall aldrig någonsin dö.” Sedan frågade han henne: ”Tror du detta?” Jesus lyssnade utan tvivel när Marta svarade: ”Ja, Herre; jag har kommit till tro på att du är Messias, Guds Son.” (Johannes 11:26, 27) Vilken tillfredsställelse han måste ha känt när han fick höra Marta ge uttryck åt sin tro på det sättet!

⁶ När ett stort antal av lärjungarna övergav Jesus ville han höra vad apostlarna hade för inställning. Han frågade därför: ”Inte vill väl ni också gå er väg?” Simon Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har uttalanden om evigt liv; och vi har trott och har lärt känna att du är Guds Helige.” (Johannes 6:66–69) De här orden måste ha gjort Jesus glad! När någon som du studerar Bibeln med på liknande sätt ger uttryck åt sin tro blir säkert också du varm om hjärtat.

Jesus lyssnade med respekt

7. Vad var det som fick många samarier att sätta tro till Jesus?

⁷ En annan orsak till att Jesus var så framgångsrik i arbetet med att göra lärjungar var att han brydde sig om människor och lyssnade respektfullt till dem. Vid ett tillfälle vittnade Jesus för en samarisk kvinna vid Jakobs källa i närheten av Sykar. Under det här samtalet var det inte bara Jesus som talade. Han lyssnade också till vad hon hade att säga. När han gjorde det lade han märke till att hon var intresserad av tillbedjan och talade om för henne att Gud sökte efter sådana som ville tillbe Gud med ande och sanning. Jesus respekterade den här kvinnan och visade omtanke om henne. Det här ledde till att hon berättade för andra om honom, och ”många av samarierna från den staden [satte] tro till honom på grund av kvinnans ord”. (Johannes 4:5–29, 39–42)

8. Hur kan människors villighet att ge uttryck åt sina uppfattningar hjälpa dig att sätta i gång samtal i förkunnartjänsten?

⁸ Vanligtvis tycker människor om att få ge uttryck åt sina åsikter. Invånarna i det forntida Athen gav gärna uttryck åt sina uppfattningar, och de var också villiga att lyssna till något nytt. Det här gjorde att aposteln Paulus kunde hålla sitt kraftfulla tal på Areopagen i Athen. (Apostlagärningarna 17:18–34) När du inleder ett samtal med någon du träffar i förkunnartjänsten skulle du kunna säga: ”Jag besöker dig därför att jag gärna skulle vilja höra din uppfattning om [ett visst ämne].” Lyssna till vad den besökte säger och ge en kommentar till det eller ställ en följdfråga. Visa sedan vänligt vad Bibeln säger om ämnet.

Jesus visste alltid vad han skulle säga

9. Vad gjorde Jesus innan han ”helt öppnade Skrifterna” för Kleopas och hans följeslagare?

⁹ Jesus fann alltid de rätta orden. Han var inte bara en god lyssnare, utan förstod ofta vad människor tyckte och tänkte, och han visste exakt vad han skulle säga. (Matteus 9:4; 12:22–30; Lukas 9:46, 47) Vi kan ta ett exempel: Strax efter Jesu uppståndelse var två av hans lärjungar på väg från Jerusalem till Emmaus. I evangelieskildringen läser vi: ”Medan de ... samtalade och diskuterade, närmade sig Jesus själv och slog följe med dem; men deras ögon avhölls från att känna igen honom. Han sade till dem: ’Vad är det för frågor ni håller på att debattera med varandra under er vandring?’ Och de stannade med sorgsen min. Till svar sade den ene, vid namn Kleopas, till honom: ’Bor du som en främling för dig själv i Jerusalem och vet alltså inte om det som har hänt där i dessa dagar?’ Och han sade till dem: ’Vad då?’” Denne mästare på att undervisa lyssnade sedan när de förklarade att Jesus, nasarén, hade undervisat folket, utfört underverk och blivit avrättad. Enligt somliga hade han nu blivit uppväckt från de döda. Jesus lät Kleopas och hans följeslagare uttrycka sina tankar. Sedan förklarade han för dem vad de behövde känna till och ”öppnade [helt] Skrifterna” för dem. (Lukas 24:13–27, 32)

10. Hur kan du få reda på vad den du träffar i förkunnartjänsten har för uppfattning i religiösa frågor?

¹⁰ Du vet förmodligen inte vad den du besöker i förkunnartjänsten har för uppfattning i religiösa frågor. För att få reda på det skulle du kunna säga att du tycker att det är intressant att höra vad andra har för tankar om bönen. Sedan kan du fråga: ”Tror du att det finns någon som verkligen lyssnar till våra böner?” Svaret kan avslöja mycket om den besöktes inställning och religiösa bakgrund. Om han är religiöst lagd, kan du få veta mer om vad han tror genom att fråga: ”Tror du att Gud lyssnar till alla böner, eller kan det finnas böner som han inte godkänner?” Sådana frågor kan leda till ett avspänt samtal. När du får tillfälle att visa en tanke från Bibeln bör du naturligtvis vara taktfull och inte slå ner på den besöktes trosuppfattningar. Om den besökte tyckte att ni hade ett trevligt samtal, är möjligheten större att du får komma tillbaka. Men hur är det om han ställer en fråga som du inte kan besvara? Du kan då göra lite efterforskningar och sedan gå tillbaka för att ge ”ett skäl för det hopp” som är i dig, men göra det ”med mildhet och djup respekt”. (1 Petrus 3:15)

Du kan finna dem som är värdiga genom att lyssna uppmärksamt till alla du talar med och lägga märke till vilken inställning var och en har.

12. Hur kan du ge fortsatt andlig hjälp åt någon som är intresserad?

¹² När du har avslutat ett besök hos någon som har visat ett visst intresse för budskapet är det bra att du tänker efter vilka fler bibliska sanningar han behöver känna till. Varje gång du får ett samtal med någon om de goda nyheterna bör du skriva ner det du fått reda på, så att du kan ge fortsatt andlig hjälp. När du gör återbesök måste du lyssna noga för att få reda på mer om vad den besökte har för trosuppfattningar, inställning eller omständigheter.

15, 16. Hur kan man få i gång ett samtal om religiösa frågor?

¹⁵ Förutom att använda frågor effektivt för att få i gång ett samtal kan du också komma med en intressant tanke och sedan se vilken reaktion det väcker. Jesus sade till exempel till Nikodemos: ”Om någon inte föds på nytt, kan han inte se Guds kungarike.” (Johannes 3:3) De här orden var så fascinerande att Nikodemos inte kunde låta bli att lyssna till Jesus. (Johannes 3:4–20) Du kan gå till väga på ett liknande sätt för att få i gång samtal.

¹⁶ Ett stort samtalsämne i vissa delar av världen, som Afrika, Östeuropa och Latinamerika, är de många nya trossamfund som kommit. Där kan man ofta sätta i gång ett samtal genom att säga: ”En del undrar över varför det finns så många olika religioner. Själv hoppas jag att människor i alla länder snart skall vara förenade i sann tillbedjan. Tycker du att det skulle vara bra om det kunde bli så?” Genom att säga något överraskande om ditt hopp kan du få människor att öppna sig och tala om vad de tror. Och det är lättare att besvara en fråga som har två möjliga svar. (Matteus 17:25) När den besökte har fått tillfälle att svara kan du själv besvara din fråga genom att visa ett eller ett par bibelställen. (Jesaja 11:9; Sefanja 3:9) Genom att lyssna noga och lägga märke till hur den du samtalar med reagerar kan du få hjälp att avgöra vad du skall ta upp och resonera om nästa gång du kommer på besök.

Fortsätt att efterlikna den som var en mästare på att göra lärjungar

20, 21. Varför är det viktigt att du är en god lyssnare i arbetet med att göra lärjungar?

²⁰ Oavsett om det är ditt barn eller någon annan du talar med, är det viktigt att du är en god lyssnare. Ja, att lyssna är ett uttryck för kärlek. Genom att lyssna visar du ödmjukhet, och den som talar känner att han blir respekterad och kärleksfullt och omtänksamt bemött. När du lyssnar måste du naturligtvis vara uppmärksam på vad den andre säger.

²¹ Lyssna noga till dem du besöker i den kristna förkunnartjänsten. Om du är uppmärksam på vad de säger, kan du lättare avgöra vilka bibliska sanningar som är särskilt tilltalande och intressanta för dem.