Ensamhet – En av vår tids stora paradoxer

MOBILSAMTAL, sms, mejl, sociala nätverk och chattrum på internet – aldrig tidigare har det funnits så många och så smidiga sätt att kommunicera på. Ändå känner sig många, både gamla och unga, mycket ensamma. Varför det?

I boken Loneliness—Human Nature and the Need for Social Connection analyserar forskarna John T. Cacioppo och William Patrick fenomenet ensamhet. De hänvisar bland annat till en undersökning som visar att ”ökad internetanvändning kan leda till ökad social isolering och depression när det ersätter mer direkta former av mänsklig kontakt”.

Det höga tempot i dagens samhälle uppmuntrar knappast till nära kontakter människor emellan. Telefonen eller ett meddelande på datorskärmen kan vanligtvis inte förmedla värmen i en blick eller i ett vänligt leende.

Detta kan påverka relationerna på arbetsplatsen men ännu mer inom familjen. I många hem är det vanligt att man kommer och går utan att man pratar med varandra eller äter tillsammans. De yngre har sin egen dator och lever i stort sett isolerade från de övriga. Men trots all elektronisk kontakt är det ironiskt nog många ungdomar som känner sig ensamma.

Till och med inom äktenskapet kan man uppleva känslor av ensamhet. Om gifta par inte pratar tillräckligt med varandra kan det sluta med att deras liv löper i parallella banor som nästan aldrig möts. Att känna sig ensam trots att man är gift är en av de värsta formerna av ensamhet.

För ensamstående föräldrar kan problemet vara särskilt påtagligt. Allt elektroniskt kommunicerande kan bidra till att relationen mellan föräldrar och barn hämmas och att ensamheten känns ännu värre. Många ensamstående längtar också efter en livskamrat men lyckas inte träffa någon som kan fylla deras känslomässiga behov.

Ensamhet har blivit ett samhällsproblem som kan leda till alkoholism, matmissbruk, drogmissbruk, promiskuitet och till och med självmord. Därför är det viktigt att identifiera de bakomliggande orsakerna. Det är första steget mot att hantera och kanske till och med få bukt med problemet.

Ensamhet – Vad kan vara orsaken?

DET finns olika slag av ensamhet. Ibland är det värdefullt att få vara för sig själv en stund. Många vill till exempel ha lugn och ro när de ska be eller meditera. Det hade Jesus Kristus också behov av. (Matteus 14:13; Lukas 4:42; 5:16; 6:12)

Men ensamhet kan också vara en smärtsam känsla av isolering, en längtan efter sällskap. Vad kan orsaka den formen av ensamhet?

● Isolering i storstäder

I storstäderna lever tusentals eller miljontals människor mycket tätt inpå varandra. Men ironiskt nog har detta lett till att fler och fler känner sig ensamma. Storstadslivets stress och jäkt kan göra att man inte lär känna sina grannar ordentligt. Man bor i själva verket bland främlingar. Misstänksamheten mot främlingar och önskan att värna om sitt privatliv bidrar också till ensamheten i storstäderna.

● Omänskliga arbetsförhållanden

Många större affärsföretag och industrier sköts på ett sätt som gör att de anställda på alla nivåer känner sig ensamma och otillräckliga. De upplever en press och stress som aldrig släpper taget.

Dessutom skapar ständiga omorganisationer en känsla av osäkerhet, isolering och ensamhet bland de anställda. En artikel i International Herald Tribune kommenterade en självmordsvåg bland personalen på några franska företag och sade att många fransmän upplever att ”de snabba ekonomiska förändringarna pressar dem till bristningsgränsen”.

● Kall kommunikation

Professor Tetsuro Saito i Japan säger: ”Människors förmåga att kommunicera kommer oundvikligen att försämras när mobiltelefoner och andra apparater kommer emellan.” I Australien rapporterar The Sunday Telegraph: ”Tekniken ... gör människor till isolerade öar. Man ... skickar mejl och sms till varandra i stället för att prata.”

Rachel, som är 21 och bor i Frankrike, berättar: ”Jag har märkt att folk inte tycker att det är så viktigt att träffas längre, att det räcker med att skicka mejl, sms eller chatta. Men det gör bara att man känner sig ännu ensammare.”

● En ny omgivning

Den ekonomiska krisen har gjort att många tvingats flytta för att behålla sitt jobb eller få en ny anställning. Den som flyttar slits bort från sina grannar, sina vänner, sin skola och ibland sin familj. Det kan kännas som att man har ryckts upp som en planta men att rötterna har lämnats kvar.

Francis minns hur det var när han kom till Frankrike från Ghana. Han berättar: ”Språkbarriären, att jag inte hade några vänner, det kalla klimatet – allt det här gjorde att jag kände mig väldigt ensam.”

Behjat berättar hur hon kände det när hon flyttade till England: ”Jag tyckte det var svårt att anpassa mig till den nya kulturen. Jag hade bekanta men inga familjemedlemmar eller riktiga vänner som jag kunde prata med och verkligen öppna mig för.”

● Dödsfall i familjen

När någon förlorar sin äktenskapspartner skapas ett stort tomrum i livet. Det kan särskilt gälla dem som har vårdat sin partner under en längre period. Det är inte ovanligt att de upplever känslor av fullständig tomhet.

Fernande, en änka som bor i Paris, berättar: ”Det som känns svårast är att jag inte längre kan anförtro mig åt min bäste vän, min make.” Anny säger att hon saknar sin man särskilt när hon ska fatta viktiga beslut om hälsoproblem och liknande.

● Skilsmässa, separation, ofrivilligt singelskap

En skilsmässa eller separation skapar ofta känslor av ensamhet och misslyckande. Ofta är det barnen som drabbas mest, mycket mer än man tidigare insett. En del experter anser att skilsmässobarn löper större risk att bli ensamma som vuxna.

De som är ogifta på grund av att de inte har hittat någon att dela livet med upplever också ofta perioder av ensamhet. Känslorna kanske förvärras av taktlösa kommentarer som: ”Borde inte du gifta dig snart?”

Även ensamstående föräldrar känner sig ensamma. Föräldrar får uppleva mycket glädje men också problem, och den som är ensamstående måste klara av problemen utan att kunna ventilera dem med en partner.

● Utsatta åldersgrupper

De äldre kan ofta känna sig ensamma även om de inte försummas av sin familj. Släktingar och vänner kanske har möjlighet att komma på besök då och då, men hur känns det resten av tiden – de dagar eller veckor då ingen hälsar på?

Likadant kan det vara i andra änden av åldersskalan. Många unga känner sig ensamma och blir beroende av tv:n och datorn där de sitter helt för sig själva i oräkneliga timmar.

Går det att hitta en lösning på den här ökande trenden? Hur kan man hantera ensamhet?

[Infälld text på sidan 5]

”Språkbarriären, att jag inte hade några vänner, det kalla klimatet – allt det här gjorde att jag kände mig väldigt ensam.”

Hur man kan få till en förändring

OM DU lider av ensamhet kan det vara bra att du frågar dig själv: Finns det något jag kan göra för att förbättra situationen? Behöver jag kanske göra förändringar i mitt liv? I så fall, vilka förändringar kan det röra sig om? Följande frågor kan hjälpa dig att göra en självanalys och hitta fungerande lösningar.

Behöver jag förändra min inställning?

Vem som helst kan drabbas av ensamhet. Men det är bara när ensamheten håller i sig en längre tid som den blir ett riktigt problem. Om den gör det kanske det är en varningssignal om att något har gått snett med din inställning till livet. Problemet skulle kunna bottna i ditt sätt att agera när du är tillsammans med andra. En del sätter oavsiktligt upp ett taggtrådsstängsel omkring sig som gör att andra inte vågar närma sig. Ibland kanske allt som behövs är att man försöker förändra sin inställning.

Tänk på vad Sabine, som flyttat till England, säger: ”Det tar tid att få nya vänner, att bygga upp ett förtroende som gör att man kan slappna av med varandra. Varför inte fråga andra om deras bakgrund och uppväxt? Jag har fått höra: ’Det finns ingen kultur som är rätt eller fel. Välj det bästa ur alla.’” Ja, försök göra samma sak som Sabine uppmuntrades till: Leta efter sådant i andras kulturer som du själv har nytta av att ta efter.

Drar jag mig undan från andra?

Du skulle kunna fråga dig själv: Har jag en tendens att dra mig undan? Skulle andra vara mer vänskapliga om jag var mer vänskaplig mot dem? Om du tror att det kan vara så, ansträng dig då för att vara mer utåtriktad. Roselise, en 30-åring som flyttat från Guadeloupe till England, säger: ”De som känner sig ensamma har en tendens att isolera sig.” Hon ger rådet: ”Varför inte se om det finns andra i din omgivning som också verkar ensamma? Ta initiativet att prata med dem. En enkel fråga kan vara början på en lång vänskap.”

Men det krävs både tid och ansträngning att bygga upp en nära vänskap. En bra början är att vara en god lyssnare. Om du lyssnar uppmärksamt på andra blir det lättare att prata om sådant som de tycker är intressant. Kom ihåg att medkänsla är grunden till vänskap.

Är jag för negativ?

Det skulle kunna vara dålig självkänsla som sätter käppar i hjulet för dig. Fråga dig själv: Har jag en tendens att tänka alldeles för negativt om mig själv? Abigaïl, en 15-åring från Ghana, berättar: ”Ibland har jag haft negativa tankar som fått mig att känna mig ensam. Jag har känt mig oälskad och värdelös.” Om du tar kontakt med andra och försöker hjälpa dem på något sätt, kan du vara säker på att de inte kommer att tycka att du är värdelös. De kanske kommer att vilja lära känna dig bättre. Så varför inte ta första steget?

Om du är öppen och positiv får du också lättare att bli vän med dem som inte är i samma åldersgrupp som du. Det kan vara givande att umgås med någon som är lite äldre eller yngre. Den främsta orsaken till att Abigaïl lyckades komma över sin ensamhet var att hon skaffade sig äldre vänner. Hon säger: ”Jag har haft stor nytta av deras livserfarenhet.”

Isolerar jag mig?

Många ensamma tycker att det hjälper att sätta sig framför tv:n, datorn eller ett dataspel, och de tillbringar timmar där. Men när de trycker på avstängningsknappen är de precis lika ensamma som förut. Elsa, 21 år från Paris, säger: ”Tv och dataspel kan bli som en drog. Till slut har det gått så långt att man inte ens längtar efter vänner längre.”

En baksida med tv-tittande är att det inte ger plats för interaktion och meningsutbyten, och det blir inte heller lättare att skaffa nya vänner. Dataspel fungerar på liknande sätt: de drar in spelaren i en fantasivärld som försvinner så fort man slutar spela. Slösurfande på nätet kan fungera som en verklighetsflykt, men det kan också leda till att man utsätts för omoraliskt material och för personer som döljer sin identitet. Internet är inte den bästa platsen för att skaffa sig vänner eller bygga upp nära vänskapsrelationer.

Är lösningen att gifta sig?

En del kan vilja gifta sig bara för att råda bot på sin ensamhet. En omtänksam och kärleksfull partner kan naturligtvis ge dig stor glädje i livet, men var försiktig så att du inte rusar in i något så viktigt som ett äktenskap.

Ett giftermål är inte alls någon garanti för att du ska slippa känna dig ensam. Gifta par med kommunikationsproblem sägs vara bland de ensammaste människorna i världen. Tråkigt nog är det fler än man kanske tror som befinner sig i den situationen. Så om du känner att du vill gifta dig framöver, varför då inte ta itu med din ensamhet innan du påbörjar en relation? Om du arbetar på din inställning och dina vanor och tar initiativet till att skaffa vänner medan du är ogift, kan det bli en god grund för ett lyckligt äktenskap längre fram.

Det går att hantera ensamhet

Det kanske inte finns någon omedelbar lösning på din ensamhet. Men du kan ändå göra det bästa av situationen om du följer den gyllene regeln, som Jesus gav. Han sade: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” (Matteus 7:12) Så om du vill att andra ska vara trevliga mot dig, var då trevlig mot dem. Om du vill att andra ska öppna sig för dig, öppna dig för dem. Du kanske inte märker någon skillnad på en gång, men med tiden kommer en del att reagera positivt. Och även om de inte skulle göra det, kommer du att vara gladare därför att du har försökt.

Jesus framhöll också en annan mycket grundläggande princip som kan hjälpa dig att hantera ensamhet: ”Det är lyckligare att ge än att få.” (Apostlagärningarna 20:35) Ge andra av din tid. Ett barn kan behöva hjälp med läxorna, och en äldre person kan behöva hjälp att handla eller sköta om hemmet och trädgården. Du kommer att känna dig gladare, och kanske blir det början på en fin vänskap.

Den bästa sortens vänner

Det finns också annat man kan göra rent praktiskt för att hantera ensamhet. Se till att komma utanför hemmets fyra väggar. Ta om möjligt en promenad i en park eller på landet. När du är ensam hemma kan du fylla din tid med kreativa saker, som att sy, pyssla, göra reparationer eller läsa. En fransk författare skrev: ”Jag har aldrig drabbats av någon plåga som inte lindrats av en timmes läsning.” Många har fått särskild hjälp av att läsa psalmerna i Bibeln.

Experter har också lagt märke till att man kan få hjälp att övervinna ensamhetskänslor och även få bättre hälsa genom att umgås med människor som delar ens tro. Var kan man träffa människor som försöker följa den gyllene regeln? I en bok om religiösa rörelser skriver en utomstående iakttagare: ”I Jehovas vittnens församlingar skapas en genuin gemenskap som bygger på förtroende och acceptans.”

Jesus berättade vad som skulle vara det främsta kännetecknet på sanna kristna när han sade till sina lärjungar: ”Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes.” (Johannes 13:35) Kärleken till Gud och till medtroende är ett särskiljande drag hos dem som utövar den sanna religionen. (Matteus 22:37–39)

Att bygga upp en vänskap med Gud är det allra bästa sättet att hantera ensamhet. Med honom som vän behöver du aldrig känna dig ensam! (Romarna 8:38, 39; Hebréerna 13:5, 6)

[Ruta/Bild på sidan 8]

HUR JAG HANTERAR MIN ENSAMHET

Anny, änka: ”Jag försöker styra mina tankar och se det positiva i min situation.”

Carmen, ogift: ”Jag har lärt mig att inte fastna i det som varit, utan att gå vidare och bygga upp nya vänskapsförhållanden.”

Fernande, änka: ”Om man anstränger sig för att hjälpa andra glömmer man sina egna problem.”

Jean-Pierre, ogift: ”Jag tar långa promenader då jag ber till Gud och öppnar mitt hjärta för honom.”

Bernard, änkling: ”Jag brukar ringa till mina vänner, inte för att älta gamla sorger, utan för att det är så trevligt att hålla kontakten.”

David, ogift: ”Även om jag trivs med att vara för mig själv, har jag gått in för att vara öppen mot andra.”

Lorenna, ogift: ”Jag tar initiativet att gå fram till andra för att lära känna dem.”

Abigaïl, 15 år: ”Jag har flera vuxna vänner och kan lära av deras erfarenhet.”

Cherry, ogift: ”Jag har märkt att om man berättar för andra att man känner sig ensam brukar de anstränga sig mer för att man inte ska känna sig utanför.”

[Ruta/Bild på sidan 9]

HJÄLP MOT ENSAMHET

● Utveckla en positiv inställning.

● Begränsa tv-tittande och annan avkoppling som isolerar dig.

● Sök efter vänner som delar dina värderingar, även sådana som inte är i samma ålder som du.

● Bli framför allt vän med Gud.

[Bild på sidan 7]

Skaffa vänner i olika åldersgrupper.