Blick på världen
Mysteriet med hundar som begår självmord
Invånarna i Rosario i Argentina söker efter en trovärdig förklaring till vad som tycks vara en våg av ”självmordsförsök” bland hundar där i staden. Problemet har i första hand iakttagits i Rosarios populära park Parque de España. En promenadväg där i parken går längs en höjd omkring 30 meter ovanför floden Paraná. Under en ettårsperiod har det förekommit ett 50-tal tillfällen då hundar plötsligt slitit sig från sina hussar och mattar, rusat rakt mot branten och hoppat ut mot en nästan säker död. Men enligt experter kan inte hundar besluta sig för att ta livet av sig. Veterinärer tror i stället att hundarna lockas av ultraljud eller av fåglar eller båtar som rör sig på floden. De rusar fram mot kanten, och innan de hinner fatta det är de redan på väg att falla ner i klyftan.
Svenska kyrkan undernärd?
I en artikel i Göteborgs-Posten skriver biskop emeritus Bo Giertz att det är ”livsviktigt” att ha den nödvändiga kunskapen om ”Guds rike”. Han framhåller att Gud har sörjt för att vi skall kunna få den kunskapen och att kyrkan har ansvaret att förmedla denna insikt. ”Gör den det?” frågar han och fortsätter: ”Jag tror att vi präster har all anledning att ta den frågan på allvar. ... Kyrkan lider inte av ålderdomssvaghet utan av undernäring. Det finns verkligen ett livets bröd. Men det räcker inte med en och annan snabblunch. Vi måste ha tid till mera. Och det här är livsviktigt.”
Hälsorisker i jordbruket
Avsvampningsmedel, växtgifter och insektsmedel har hjälpt jordbrukarna att minska skördeförlusterna. Men i en rapport från Internationella arbetsorganisationen (ILO) sägs det att kemikalierna inom jordbruket är direkt ansvariga för omkring 40.000 dödsfall bland jordbrukare årligen. Man beräknar att dessa kemikalier menligt påverkar ytterligare mellan 3,5 och 5 miljoner människors hälsa.
Risker med gammaglobulin
Gammaglobulin, ett välkänt medel som intas för att förhindra hepatit, visar sig nu i stället kunna ge hepatit. Förra hösten fick ett tiotal svårt sjuka patienter hepatit C, sedan de fått intravenösa injektioner av gammaglobulin, skriver Göteborgs-Posten. Vid den uppföljning som gjordes visade det sig att minst tre olika virusstammar av hepatit C var orsaken till smittan. En vanlig dos gammaglobulin framställs av blodplasma från cirka 20.000 personer. Därmed uppstår naturligtvis stora risker att infekterad blodplasma kan komma att användas.
Global osäkerhet
Med anledning av den kommande världskonferensen för social utveckling i mars 1995 uttryckte FN:s utvecklingsprogram (UNDP) i ett pressmeddelande sin oro över mänsklig säkerhet. Pressmeddelandet byggde rapporten på Human Development Report 1994, och det sades att ”i början av detta århundrade var omkring 90 procent av alla dödsoffer i krig militärer. I dag är omkring 90 procent civila — en katastrofal omsvängning.” UNDP erkänner att den mänskliga säkerheten är hotad var man än bor. I Human Development Report tillades det att ”svältkatastrofer, etniska konflikter, social upplösning, terrorism, förorening och narkotikahandel inte längre är isolerade företeelser, som begränsas av en nations gränser. Konsekvenserna märks över hela världen.”
Kringdrivande pitbullterrier
I många städer i östra USA upplever man ett ökat problem med farliga pitbullterrier som driver omkring på gatorna, enligt The New York Times. Tom Simon, en tjänsteman på ett kontor för kontroll av hundar, förklarar att inte alla pitbullterrier nödvändigtvis är farliga. Han säger att ”om de fostras på rätt sätt, kan de faktiskt bli snälla hundar och fina sällskapsdjur”. Men den grymma verkligheten är att de farliga hundar som nämns här ovan är ett resultat av inavel, och de har fostrats till att vara ilskna slagskämpar. En del hundar blir grymt torterade, ”för att de skall bli ännu vildare”, förklarar en expert. Många hundar som deltar i våldsamma och grymma hundslagsmål blir odugliga som tävlingshundar efteråt. När detta händer överger deras ägare dem helt enkelt och låter dem ströva omkring på gatorna.
Nytt ekumeniskt kyrkoråd i Australien
År 1946 bildade ett antal kyrkor i Australien det australiska kyrkorådet. Romersk-katolska kyrkan blev inte medlem men har haft observatörsstatus i många år. Nu, nästan 50 år senare, har rådet fått ett nytt namn, National Council of Churches in Australia (Nationella kyrkorådet i Australien). Antalet medlemmar har ökat med bara en — katolska kyrkan. Lutherska kyrkan erbjöds att gå med i det nya rådet men avböjde, eftersom inte tillräckligt många av dess medlemmar var för den åtgärden. I The Sydney Morning Herald nämndes det att David Gill, som utnämnts till det nya rådets generalsekreterare, sade att de ”bad som galningar”, och han tillade: ”Det i sig kan man verkligen kalla en förändring.” Han syftade på det tidigare rådets ”något politiska framtoning”. ”Man verkade lägga tonvikten på social rättvisa i stället för på att sprida de goda nyheterna”, sades det. Tidningen tillade: ”Att man inte går in för det nyevangelisterna kallar ’evangeliefrågor’ har skapat en stor klyfta, som ännu inte överbryggats.”
Bagage som ingen gör anspråk på
Vad händer med allt förkommet bagage som flygbolagen i USA tar hand om och som ingen gör anspråk på? Det säljs till en firma som heter Unclaimed Baggage Center i Scottsboro i Alabama. Där öppnar man bagaget, rengör det, kontrollerar om det finns kontanter i det och säljer det till allmänheten. ”En enda titt innanför väggarna på Unclaimed Baggage räcker för att övertyga även den mest godtrogne flygresenären om att hålla sig till enbart handbagage”, skriver The Wall Street Journal. ”I en jättelokal på fyra våningar har man lagt upp allt från pälskappor och metspön till T-tröjor och kameror. ... Man hittar också brödrostar, smink, älghorn, kassettinspelningar med ungersk folkmusik och till och med en likkista.” Flygbolagen hanterar omkring två miljoner bagagekollin per dag, och även om cirka 10.000—20.000 av dem inte kommer dit de skall, är det färre än 200 som inte återförenas med rätt ägare. Resenären får tre månader på sig att göra anspråk på de förkomna väskorna, innan de skickas i väg. ”Flygbolagen säger många gånger att de inte kan hitta ägaren till de reseffekter som sänds till Scottsboro, men personalen där säger att man ägnar många timmar åt att skrapa bort namn- och adressetiketter från varorna innan de går vidare till försäljning”, skriver tidningen.
Jackpothelgedomen
En liten, relativt okänd ö i södra Japan har plötsligt blivit känd tack vare namnet på en shintoistisk helgedom på ön. Dess namn, Hoto, betyder ungefär ”skattfynd”, och en kommunal marknadsföringsgrupp har dragit nytta av detta med resultat som övergått deras vildaste förväntningar. Man ordnade så att helgedomen skulle sälja väskor som folk kunde stoppa sina lottsedlar i. Genom att använda dessa ”lyckoväskor”, som man köper vid helgedomen, garanteras man tur i lotteriet, sade de. Sedan dess har ”folk som hoppas kamma hem en storvinst i lotteriet strömmat i stora skaror till helgedomen på Hoto”, skriver Asahi Evening News. Det är dock inte dessa ”skaror”, utan helgedomen, som säljer väskor för mellan 70 och 200 kronor styck, som har vunnit jackpoten.
Egypten har den äldsta vägen med beläggning
Geologer har funnit rester av en 12 kilometer lång belagd väg genom öknen sju mil sydväst om Kairo. Den gamla vägen har varit belagd med plattor av kalksten, sandsten och även förstenat trä och dateras till omkring år 2600—2200 f.v.t., under Gamla rikets tid. Den är i genomsnitt två meter bred. Vägen byggdes för att underlätta transporten av tunga stenar från ett stort basaltbrott till stranden av en forntida sjö, som hade förbindelse med Nilen vid högvatten. Sjön existerar inte längre. De forntida egyptiska härskarna använde gärna dessa mörka stenar till sina sarkofager och som stenbeläggning inuti gravtemplen i Giza. ”Här har vi ytterligare en teknisk triumf som kan tillskrivas det forntida Egypten”, sade geologiprofessorn dr James A. Harrell. En stenbelagd väg på Kreta, som daterats till år 2000 f.v.t. eller något senare, var tidigare den äldsta kända vägen med beläggning.