• 1800-talets mest fruktade epidemi
    Vakna! – 2010 | Oktober

    • ”Vi hade aldrig några allvarliga sjukdomsutbrott”

      På 1970-talet tvingades många Jehovas vittnen lämna Malawi på grund av förföljelse. De sökte sig till grannlandet Moçambique, där över 30 000 män, kvinnor och barn bosatte sig i tio flyktingläger. Sådana här läger är som bekant ofta en grogrund för vattenrelaterade sjukdomar. Så hur klarade sig vittnena under de här förhållandena?

      Lemon Kabwazi levde tillsammans med 17 000 andra i det största lägret i Mlangeni. Han minns: ”Lägret hölls alltid rent. Latringropar grävdes utanför lägret, och ingen fick gräva ner sin avföring inne i lägret. Övrigt avfall grävdes också ner på behörigt avstånd. Frivilliga skötte alla sanitära anordningar. De såg till exempel till att vattnet från de brunnar som grävts i ett annat område utanför lägret var rent. Trots att vi var trångbodda följde vi Bibelns hygienföreskrifter, och därför hade vi aldrig några allvarliga sjukdomsutbrott, och ingen drabbades av kolera.”