Under de närmaste åren därefter kom fler bröder och deras familjer från Filippinerna dit på grund av sitt förvärvsarbete. De började vittna för andra, och i sinom tid bildades en församling. Resultatet blev att det fanns 28 förkunnare i Tawau år 1963.

I mer än 20 års tid har församlingen använt ett privathem som Rikets sal, ett hem som tillhör en av de första bröderna som kom dit från Filippinerna. Sedan hittade man år 1983 en annan möteslokal på andra våningen i en industrilokal. Även om det var mycket lättare att komma till den nya lokalen — i synnerhet under monsunregnen — var ventilationen dålig och lokalen därför mycket varm. Det var också mycket stojigt och dammigt där, för det låg en bil- och gummiverkstad i våningen under. Lyckligtvis blev ett stort tvåvåningshus ledigt att hyra i januari 1985. Församlingen i Tawau har fortsatt att växa andligen och numerärt år efter år och har nu 62 förkunnare.

År 1984 blev broder och syster Lua, som hade tjänat som pionjärer med särskilt uppdrag i Malacca, förflyttade till församlingen i Tawau. Att de fanns i församlingen och tog så stark ledning i tjänsten på fältet medförde att det blev verklig fart i församlingen. Broder Lua fick också möjlighet att vid olika tillfällen tjäna som tillfälligt fungerande kretstillsyningsman i Sabah.

Men församlingen i Tawau hade också blivit mycket uppmuntrad av två andra hängivna pionjärsystrar. Den ena av dessa är syster Gan Yam Hwa, som kom från Västmalaysia som pionjär år 1985. Den andra är syster Victoria Ico, som döptes år 1947 i Filippinerna. År 1988 flyttade hon från Tawau till staden Keningau, som är en av de platser där vännerna har byggt en egen Rikets sal. Denna nybyggda Rikets sal användes för första gången vid åminnelsefirandet år 1989 och överlämnades den 1 juni samma år.

Den andra församlingen som bildades i Sabah finns i Kota Kinabalu, där vittnandet började lite smått på 1950-talet. Nu finns det 71 förkunnare och 6 pionjärer i den församlingen. Verket har ett starkt fotfäste i staten Sabah, eftersom dessa två församlingar finns där och det dessutom finns fem isolerade grupper i städerna Keningau, Lahad Datu, Sandakan och Kota Belud och på ön Labuan. Det högsta antalet förkunnare, pionjärerna inräknade, är nu uppe i 180.

Systerstaten Sarawak liknar Sabah på många sätt. Också där finns det fem isolerade grupper. Men i landet finns också tre församlingar — av vilka en också har byggt en egen Rikets sal.

Men efter sina två år i Kuching kunde de lämna bakom sig kärnan till en församling, med upp till 25 regelbundet närvarande vid mötena som hölls i missionärshemmet, och flera av dem som de studerade med tog också regelbundet del i tjänsten på fältet.

När Eliab Bayang dog, fick församlingen i Kuching en stor fin tomt som han hade testamenterat till den. På den tomten står nu en tilltalande Rikets sal.

Rikets verk fortsätter alltså att växa stadigt också i Sarawak. Församlingarna ligger i Kuching, Miri och Sibu, och de fem isolerade grupperna finns i Bintulu, Sri Aman, Sarikei, Kapit och Nanga Medamit.