Varför löper barn större risk att drabbas av undernäring? Jo, de befinner sig i en period av snabb tillväxt, vilket ökar behovet av kalorier och proteiner. Av liknande skäl riskerar gravida och ammande kvinnor att drabbas av undernäring.

Många gånger börjar barnets problem redan innan det föds. Om modern är undernärd eller felnärd före och under graviditeten, kommer barnet att ha låg födelsevikt. Sedan kan tidig avvänjning, dåliga matvanor och dålig hygien leda till undernäring.

Brist på nödvändiga näringsämnen gör att barnet slutar växa och utvecklas på rätt sätt. Barnet skriker mycket och drabbas lätt av sjukdomar. När tillståndet förvärras blir viktminskningen tydligare – ögonen och fontanellen (mjukt ställe på hjässan) blir insjunkna, hud och vävnader förlorar sin elasticitet, och förmågan att hålla kroppstemperaturen försämras.

Undernäring kan visa sig på andra sätt, som också kan hämma barns tillväxt. Så till exempel kan otillräckligt intag av mineralämnen – huvudsakligen järn, jod och zink – och av vitaminer – särskilt vitamin A – ha en sådan verkan. FN:s barnfond (UNICEF) framhåller att A-vitaminbrist påverkar ungefär 100 miljoner småbarn i världen och kan orsaka blindhet. Den försvagar också immunsystemet och försämrar på så sätt barnets motståndskraft mot infektioner.

Långtgående konsekvenser

Undernäring har en förödande verkan på kroppen, särskilt hos barn. Alla kroppens organ och system – inbegripet hjärtat, njurarna, magen, tarmarna, lungorna och hjärnan – kan bli påverkade.

Flera olika studier har visat att dålig tillväxt hos barn kan leda till hämmad mental utveckling och dåliga resultat i skolan och när det gäller intellektuell förmåga. I en rapport från FN sägs det att det här på lång sikt är de allvarligaste konsekvenserna av undernäring.

Barn som överlever undernäring kan få leva med skadorna även som vuxna. Det var därför UNICEF klagade: ”Förbrukningen av mänsklig intelligens i sådan skala – av orsaker som nästan helt kan förhindras – är ett oerhört för att inte säga brottsligt slöseri.” Ja, de långsiktiga konsekvenserna av undernäring är något som verkligen behöver uppmärksammas. Nyare forskning har påvisat att undernäring under de tidiga barnaåren kan förbindas med en benägenhet att som vuxen drabbas av kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar, diabetes och högt blodtryck.

Men svår undernäring är inte det största problemet. UNICEF erkänner: ”Mer än tre fjärdedelar av alla dödsfall relaterade till undernäring har att göra med lätt eller måttlig undernäring, inte svår undernäring.” (Kursiverat av oss) Barn som lider av lätt eller måttlig undernäring kan råka ut för långvariga hälsoproblem. Det är därför livsviktigt att känna igen symtom på undernäring hos barn, så att lämplig behandling kan sättas in. (Se rutan på sidan 7.)

[Ruta på sidan 7]

ÄR DITT BARN UNDERNÄRT?

Hur bedömer hälsovårdande personal hur undernärt ett barn är? De kan titta efter olika symtom, ställa frågor om matvanorna och beställa en laboratorieanalys. Men för det mesta gör de det med ganska enkla medel. De mäter barnets kropp och jämför siffrorna med de mått som är normala för barn i den åldern. Detta hjälper dem att avgöra vilket slag av undernäring det är och hur allvarlig den är.

De viktigaste måtten är vikt, längd och tjockleken på armarna. Genom att man jämför vikten med åldern kan man se graden av undernäring. Om det är fråga om svår undernäring, är barnet mycket magert och utmärglat. Undernäringen betraktas som svår om barnets vikt ligger mer än 40 procent under den normala, som måttlig om den ligger mellan 15 och 40 procent under och som lätt om den ligger mellan 10 och 25 procent under. Om barnet är mycket kort i förhållande till åldern, kan det innebära att det är fråga om kronisk undernäring – barnet är hämmat i växten.

De allvarligaste formerna av protein- och energibrist (PEM) är marasm, kwashiorkor och en kombination av dessa. Marasm (extrem avmagring) uppträder hos barn som är mellan 6 och 18 månader gamla. Den uppträder sakta som en kronisk brist på kalorier och näringsämnen och utvecklas på grund av otillräcklig amning eller användning av kraftigt utspädd modersmjölksersättning. Barnet uppvisar stor viktminskning, musklerna är så förtvinade att skinnet spänner över skelettet och tillväxten är hämmad. Barnet ser även gammalt ut, är kinkigt och skriker mycket.

Termen kwashiorkor, som tagits från ett afrikanskt språk, betyder ungefär ”avsatt barn”. Den syftar på att ett barn blir ersatt vid moderns bröst av ett nyfött syskon. Kwashiorkor uppträder efter avvänjningen, och även om sjukdomen inbegriper brist på kalorier, utvecklas den ur en akut brist på proteiner. Den får kroppen att hålla kvar vätska och gör så att barnet blir uppsvällt i extremiteterna och buken. Ibland påverkar den också ansiktet och får det att bli klotrunt. Skador på huden och förändringar i hårets färg och struktur förekommer. Barn som är i det här tillståndet uppvisar leverförstoring och är apatiska och ledsna. Så var det med Erik, som nämndes tidigare. Hans mor ammade honom under bara en månad och gav honom sedan kraftigt utspädd komjölk. Vid tre månaders ålder fick han grönsakssoppa och sockervatten och lämnades i en grannes vård.

Den tredje formen av PEM uppvisar drag av både marasm och kwashiorkor. Alla dessa tillstånd kan vara livshotande om inte behandling sätts in i tid.

[Ruta/Bild på sidan 8]

SKYDDA DITT BARN MOT UNDERNÄRING

◼ Det är viktigt att förbättra moderns kost. Gravida och ammande kvinnor måste få i sig mer kalorier och proteiner. I synnerhet proteiner är till hjälp vid produktionen av modersmjölk. När det är ont om mat, bör man alltså ge företräde åt kvinnor i fertil ålder och småbarn.

◼ Under nästan alla omständigheter är modersmjölken den bästa födan för ett spädbarn. Detta gäller framför allt under de första dagarna efter födelsen, eftersom modersmjölken innehåller antikroppar som skyddar barnet mot infektioner. Åtminstone under de första fyra månaderna ger modersmjölken barnet alla de näringsämnen det behöver för att växa och utvecklas ordentligt.

◼ Även om modersmjölken fortsätter att vara den viktigaste födan mellan fjärde och sjätte månaden, kan barnet då få annan mat. Börja successivt med frukt- eller grönsakspuré. Låt barnet undan för undan få smaka något nytt. Efter två eller tre dagar, när barnet har vant sig vid det nya, kan du låta det smaka något annat. Det kan självklart krävas tålamod och många försök innan barnet accepterar ett nytt födoämne. När man lagar till sådan mat, bör man tänka på att allt skall vara absolut rent! Skölj av livsmedlen och diska redskapen ordentligt!

◼ Mellan femte och nionde månaden behöver barn vanligtvis mer kalorier och proteiner än de kan få från mjölk. Introducera regelbundet andra födoämnen. Välling eller gröt och barnmat gjord på grönsaker kan komma först och kött och mejeriprodukter senare. Den första maten är i form av puréer, men från sjätte månaden och framåt kan den vara finhackad. Det är varken nödvändigt eller lämpligt att tillsätta salt eller socker.

◼ Efter åtta månader är modersmjölk inte längre basen i barnets kost, utan snarare ett komplement. Barnet börjar äta samma mat som den övriga familjen. Iaktta stor renlighet, så att maten hålls fräsch, och finhacka den, så att den är lätt att tugga. En balanserad kost innehåller frukt och grönsaker, spannmål och ärtväxter samt kött- och mejeriprodukter.b I synnerhet behöver barn mat som är rik på vitamin A. Några exempel på sådana födoämnen är modersmjölk, vissa mörkgröna bladgrönsaker och orange eller gula frukter och grönsaker som mango, morot och papaya. Barn under tre år behöver äta fem eller sex gånger varje dag.

◼ Största möjliga variation av mat i olika kombinationer ger näringsämnen som skyddar ditt barn. Modern bör inrikta sig på att ge barnet mat av god kvalitet och inte tvinga barnet att äta när det är mätt eller vägra att ge barnet mer när det vill ha det.