EN AV de viktigaste orsakerna till näringsbrist är fattigdom. Många tar för givet att de skall få äta sig mätta varje dag, men det finns miljontals människor som nästan aldrig får njuta av en närande måltid. ”Här hemma äter vi allt vi kan få tag på”, säger en brasiliansk murare, far till sex barn. Det betyder vanligtvis gammalt bröd med svagt kaffe eller ris och bönor. Enligt FAO (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) svälter omkring 20 procent av världens befolkning. Även om svälten är mycket utbredd i vissa afrikanska länder, finns det ännu fler hungrande människor i Asien. Till och med i Förenta staterna har enligt uppgift 12 procent av befolkningen — 30 miljoner människor — inte tillräckligt att äta.

Näringsbrist är inte bara till skada för hälsan, utan kan rentav vara dödsbringande. ”Undernäring förorsakad av dålig spädbarnsmatning bär skulden till drygt 10 gånger så många dödsfall som ren svält”, säger forskaren William Chandler och tillägger: ”Tillsammans med intorkning till följd av diarréer är undernäring den främsta dödsorsaken i världen.” I en rapport från UNICEF (Förenta nationernas barnfond) heter det: ”Ingen epidemi, ingen översvämning eller jordbävning och inget krig har någonsin dödat 250.000 barn på en enda vecka.” Men så många barn dör världen över på grund av undernäring och därmed sammanhängande sjukdomar, enligt detta FN-organ. Undernäring får i själva verket en mängd negativa konsekvenser: Inlärningsförmågan försämras, förmågan att arbeta avtar, produktionen och arbetets kvalitet sjunker.

Genom tillräckliga mängder fullgod föda kan man emellertid råda bot på näringsbrist och sådana följdverkningar som blodbrist och andra sjukdomar. Statliga hjälpprojekt, exempelvis skolbespisning och soppkök, kan lindra näringsbristen i vissa områden, men enligt UNICEF skulle man behöva 25 miljarder dollar per år för att kunna nedbringa barndödligheten på grund av diarrésjukdomar, lunginflammation och mässling.

Fakta visar att undernärda personer inte bara blir svagare till hälsan, utan också får mindre möjlighet att vara till nytta för andra. Ekonomen Eduardo Giannetti da Fonseca, som är verksam vid universitetet i São Paulo, säger därför beträffande undernärda barn: ”Detta [slöseri med mänskliga resurser] är värre än allt annat. ... Jag tror att det bland dessa barn finns talanger och förmågor som aldrig får blomma ut på grund av fattigdom. Bland dem finns sådana som under andra omständigheter skulle kunna bli en Albert Einstein.” Tidskriften Veja skriver: ”Landet förlorar muskler som försvagas på grund av undernäring och förslösar potentiella reserver av intelligens, kreativitet och energi.”

Varför är det viktigt med en allsidig kost?

Ett barn behöver proteinrik föda för att kunna utvecklas i fysiskt och mentalt avseende. Näringsbrist hämmar barnens utveckling i skolan och kan göra att de blir apatiska och trötta och inte kan koncentrera sig eller komma ihåg vad de får lära sig. Minst 25 olika bristsjukdomar kan bli följden av underskott på något av de viktigaste näringsämnena — protein, vitaminer, essentiella fettsyror och olika spårämnen.

Som situationen nu är blir vi gamla och sjuka, hur mycket vi än anstränger oss för att ta vård om vår hälsa. Men lyckligtvis lovar Bibeln att Guds kungarike skall göra slut på sjukdom och undernäring. Även om mänskliga projekt för att råda bot på svälten i världen har misslyckats, kan vi se fram emot en värld där det kommer att finnas gott om näringsrik mat åt alla. — Psalm 72:16; 85:12.