Går det att stoppa åldrandet?

”Sjuttio år varar vårt liv, åttio, om krafterna står bi. ... Snart är allt förbi, och vi är borta.” (PSALM 90:10, BIBEL 2000)

FÖRESTÄLL dig hur det skulle vara att alltid få vara i sin krafts dagar och ha strålande hälsa och sinnesskärpa. Låter en sådan framtidsutsikt för bra för att vara sann? Tänk då på följande märkliga fakta: Vissa arter av papegojor kan leva i upp till hundra år, medan möss sällan blir mer än tre år. Sådana variationer i livslängd har fått en del biologer att dra slutsatsen att åldrandet måste ha en orsak, och om åldrandet har en orsak kan det också finnas ett botemedel.

Sökandet efter en effektiv behandling mot åldrandet har fått läkemedelsföretag att satsa pengar på att försöka utveckla mediciner som kan hejda åldrandet. Och de som föddes efter andra världskriget och nu närmar sig sextioårsåldern har ett personligt intresse av att man hittar ett sätt att motverka åldrandet.

Många som forskar i genetik, molekylärbiologi, zoologi och gerontologi inriktar nu sina studier på åldrandet. I boken Why We Age av Steven Austad heter det: ”Det finns en dämpad men påtaglig spänning i luften när gerontologer träffas. Vi närmar oss ett genombrott när det gäller att förstå åldrandets grundläggande processer.”

Det finns många uppfattningar om varför vi åldras. En uppfattning är att åldrandet kommer av förslitning, en annan är att åldrandet är programmerat. En del menar att svaret rymmer båda de här uppfattningarna. Hur bra förstår vi åldrandets process? Finns det anledning att förvänta att vi skall hitta en effektiv behandling mot åldrandet?

[Tabell/Bilder på sidorna 2, 3]

(För formaterad text, se publikationen)

UNGEFÄRLIGA LIVSLÄNGDER

Bi

90 dagar

↓

Mus

3 år

↓

Hund

15 år

↓

Apa

30 år

↓

Alligator

50 år

↓

Elefant

70 år

↓

Människa

80 år

↓

Papegoja

100 år

↓

Stor landsköldpadda

150 år

↓

Mammutträd

3 000 år

↓

Metuselaträdet (Pinus longaeva)

4 700 år

[Bild på sidan 3]

En del papegojor kan leva i 100 år, men människor lever bara i omkring 80 år. Forskare frågar sig: ”Vad är orsaken till att vi åldras?”

Varför åldras vi?

”Människan, av kvinna född, lever en kort tid och mättas av oro.” (JOB 14:1)

DU KANSKE har trott att allt levande oundvikligen kommer att slitas ut. Bilar och dammsugare som används dagligen slutar så småningom att fungera. Man kan lätt tro att djur åldras och dör på ungefär samma sätt. Men Steven Austad, professor i zoologi, förklarar: ”Levande organismer skiljer sig mycket från maskiner. Det mest kännetecknande draget för levande organismer kan faktiskt vara deras förmåga att läka sig själva.”

Vår kropp har en fantastisk förmåga att reparera sig själv efter en skada, men det ständiga underhåll som den gör är i vissa avseenden ännu mer anmärkningsvärt. Tänk till exempel på benen i kroppen. ”Sett utifrån kan de verka livlösa, men de är levande vävnad som oupphörligt bryter ner och åter bygger upp sig själv under hela vuxenlivet”, förklarar tidskriften Scientific American. ”Genom den här återuppbyggnadsprocessen byts i själva verket hela skelettet ut vart tionde år.” Andra delar av kroppen förnyas oftare. En del celler i huden, levern och andra inälvor byts ut nästan dagligen. Varje sekund producerar din kropp omkring 25 miljoner nya celler som skall ersätta de gamla. Om detta inte skulle ske och alla delar i kroppen inte reparerades eller byttes ut regelbundet, skulle vi börja åldras redan under barndomen.

När biologer började studera molekylerna i levande celler, blev detta att vi inte slits ut ännu mer fantastiskt. När dina celler ersätts av nya celler, måste varje ny cell få en kopia av ditt DNA, den molekyl som innehåller mycket av den information som behövs för att hela din kropp skall kunna förnyas. Föreställ dig hur många gånger DNA har kopierats, och då inte bara under din livstid i din egen kropp, utan ända sedan mänskligt liv började! För att förstå hur häpnadsväckande det här är kan du tänka på vad som skulle hända om du använde en kopieringsapparat för att kopiera ett dokument och sedan använde den nya kopian för att göra nästa kopia. Om du gjorde det här tillräckligt många gånger skulle kvaliteten på kopiorna försämras, och till slut skulle de bli oläsliga. Lyckligtvis slits inte vårt DNA ut eller försämras när våra celler gång på gång gör kopior av sig själva. Varför är det så? Därför att våra celler har många sätt att reparera fel som kan uppstå i samband med den här kopieringen. Om det inte hade varit så, skulle mänskligheten för länge sedan ha upphört att existera!

Eftersom alla delar i vår kropp – från de större delarna till de mycket små molekylerna – hela tiden ersätts eller repareras, kan förslitning inte vara hela förklaringen till att vi åldras. Kroppens talrika system reparerar eller ersätter sig själva under många år, alla på olika sätt och i olika hastighet. Varför upphör de då alla att fungera ungefär samtidigt?

Är åldrandet programmerat?

Varför lever en katt i 20 år, medan en nordamerikansk opossum, som är ungefär lika stor, lever i bara 3 år?a Varför kan en fladdermus leva i 20 eller 30 år, men en mus i bara 3 eller 4 år? Varför kan en stor landsköldpadda leva i 150 år, men en elefant i bara 70 år? Faktorer som föda, kroppsvikt, ämnesomsättning eller hjärnans storlek förklarar inte sådana stora variationer i livslängd. I Encyclopædia Britannica sägs det: ”I den genetiska koden finns uppgifter förborgade som talar om vilken ålder en art kan uppnå.” Den maximala livslängden finns skriven i generna. Men när den här livslängden närmar sig sitt slut, vad är det då som gör att alla kroppens funktioner börjar avstanna?

Molekylärbiologen dr John Medina skriver: ”Det verkar som om cellerna vid en viss tidpunkt får signaler som helt enkelt beordrar dem att sluta upp med sina normala funktioner som fullt utvecklade celler.” Han konstaterar också: ”Det finns gener som kan beordra celler, ja, hela organismer, att åldras och dö.”

Vår kropp kan jämföras med ett företag som under flera årtionden har varit framgångsrikt i sin verksamhet. Plötsligt slutar cheferna att anställa och utbilda ny personal, att reparera och byta ut maskiner och att underhålla och renovera byggnader. Snart börjar verksamheten gå allt sämre. Men varför ändrade alla de här cheferna på sina framgångsrika koncept? Den här frågan påminner om den som biologer ställs inför när de studerar åldrandet. I boken The Clock of Ages står det: ”Ett av de stora mysterierna i forskningen kring åldrandet är varför cellerna slutar att kopiera sig och börjar dö.”

Går det att förhindra åldrandet?

Åldrandet har kallats ”det mest komplicerade av alla biologiska problem”. Trots årtionden av forskning har vetenskapsmän inte kunnat upptäcka orsaken till åldrandet och än mindre lyckats hitta något botemedel. År 2004 publicerade tidskriften Scientific American en varning som utfärdats av 51 vetenskapsmän som studerat åldrandet. I den varningen sades det: ”Inga produkter som för närvarande finns att köpa på marknaden – inga – har ännu visat sig kunna bromsa, hindra eller upphäva åldrandet.” Även om en förståndig kost och motion kan förbättra hälsan och minska risken för en för tidig död på grund av sjukdom, så har ingenting visat sig fördröja åldrandet. De här slutsatserna påminner oss om Jesu ord som vi finner i Bibeln: ”Vem av er kan väl genom att bekymra sig lägga en enda aln till sin livslängd?” (Matteus 6:27)

Medina sammanfattar de framsteg som gjorts i fråga om att hitta ett botemedel mot åldrandet och skriver: ”Vi vet faktiskt inte varför vi åldras. ... Trots att vi förklarade krig mot cancern för årtionden sedan har vi ännu inte hittat ett botemedel. Och åldrandeprocessen är oändligt mycket mer komplicerad än de processer som orsakar cancer.”

Forskningen leder fram till en avgörande slutsats

Forskningen om hur levande organismer fungerar och varför de åldras har inte krossat alla förhoppningar om att kunna leva längre. Somliga har genom sin forskning kommit fram till en slutsats som är avgörande för att förstå åldrandet. Biokemisten och molekylärbiologen Michael Behe skriver: ”Under de fyra senaste årtiondena har den moderna biokemin avslöjat cellens hemligheter. ... Resultatet av all denna forskning om cellen, om livet på molekylär nivå, säger helt klart: ’Formgivning!’” Allt levande är ett resultat av en intelligent formgivning. Naturligtvis är inte Michael Behe den förste som kommit fram till den slutsatsen. Efter att ha begrundat människokroppens uppbyggnad skrev en forntida psalmist: ”Jag är danad så underbart att det inger fruktan.” (Psalm 139:14)

Om allt levande är skapat, väcks en intressant fråga: Skapade Gud, den store Formgivaren, människan med en livslängd som är ungefär lika lång som många djurs, eller ville han att människan skulle leva längre än djuren?

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 6]

Vi är underbart danade

[Bild på sidorna 4, 5]

Orsakas åldrandet av normal förslitning?

[Bildkälla på sidan 6]

DNA: Foto: www.comstock.com

Hur länge kan vi leva?

”Må hans kropp bli friskare än i ungdomen, må han vända åter till sin ungdomskrafts dagar.” (JOB 33:25)

NÄR en hund dör efter att ha levt i 10 eller 20 år, har den förmodligen gjort det mesta av det som hundar kan göra. Den kan ha fött upp valpar, jagat katter, grävt ner ben och skyddat sin husse eller matte. Men när en människa dör efter att ha levt i 70 eller 80 år, har hon gjort endast en bråkdel av allt som hon skulle kunna göra. Om hon tyckte om idrott, var hon antagligen framstående i bara en eller två idrottsgrenar. Om hon tyckte om musik, var hon troligen skicklig i att spela endast ett eller två instrument. Om hon tyckte om att tala med andra på deras eget språk, kunde hon kanske endast två eller tre språk flytande. Om hon bara hade levt längre skulle hon ha kunnat uppleva så mycket mer – träffat många fler människor, upptäckt nya saker och dragits närmare Gud.

Du kanske undrar: ”Varför skulle Gud skapa människan med en förmåga att glädja sig åt så mycket och sedan hindra henne genom att begränsa hennes livslängd?” Människans korta livslängd verkar inte vara i harmoni med den tydliga formgivning som man ser i skapelsen. Du kanske också undrar: ”Varför skulle Gud skapa människan med sådana unika egenskaper som rättsmedvetande och medkänsla och samtidigt skapa henne med en benägenhet att göra det som är ont?”

Om du ser en fin bil med en ful buckla, skulle du då dra slutsatsen att modellen var sådan? Naturligtvis inte! Du skulle utan tvivel tänka: ”Någon måste ha skadat bilen, för så här skall den inte se ut.” Det är på liknande sätt när vi begrundar hur fantastiskt vi är skapade. Vi måste dra slutsatsen att livet nu inte är sådant som det från början var avsett att vara. Vår korta livslängd och vår benägenhet att synda är som fula bucklor på en fin bil. Det är tydligt att någon har skadat mänsklighetens arvsmassa. Vem kan det ha varit? Vittnesbörden i Bibeln pekar klart och tydligt ut en enda skyldig.

Om det var meningen att människan skulle leva för evigt, vem skulle då efteråt ha kunnat skada hennes arvsmassa? Det måste ha varit människosläktets förfader, som vi alla härstammar från. Vår ursprunglige fader är den ende som kunde skada alla människors gener. Någon annan skulle bara ha kunnat skada sina egna avkomlingars gener. Detta är i linje med det Guds ord, Bibeln, säger: ”Synden kom in i världen genom en enda människa [Adam, den första människan], och döden genom synden, och döden ... spred sig [på så sätt] till alla människor.” (Romarna 5:12) Bibeln förklarar alltså att Adam är den som gjort sig skyldig till att skada vår arvsmassa. Hur var det menat att det mänskliga livet skulle vara?

Guds ursprungliga avsikt

Genom att säga att döden ”kom in i världen” visar Bibeln att det från början inte var meningen att människor skulle dö. För människor är åldrande och död ett resultat av den första människans uppror mot Gud. Djuren däremot skulle inte få leva för evigt. (1 Moseboken 3:21; 4:4; 9:3, 4)

Djuren skapades annorlunda än människan. Vi människor är en högre livsform än vad djur är, precis som änglar är en högre livsform än vad människor är. (Hebréerna 2:7) Till skillnad från djuren skapades människan ”till Guds avbild”. (1 Moseboken 1:27) Bibeln kallar också Adam för ”son till Gud”. (Lukas 3:38) Vi har därför välgrundade skäl att tro att det inte var meningen att människor skulle bli gamla och dö. Gud dör inte, och han skapade inte heller sina söner för att dö. (Habackuk 1:12; Romarna 8:20, 21)

Redogörelsen om de första generationerna av människor avslöjar mer om Guds ursprungliga avsikt med mänskligheten. På den tiden kunde människor leva i många hundra år innan de åldrades. Adam levde i 930 år. Några generationer senare levde Noas son Sem i endast 600 år, och Noas sonson Arpaksad levde i 438 år.a (1 Moseboken 5:5; 11:10–13) Längre fram levde Abraham i 175 år. (1 Moseboken 25:7) Syndens verkningar på livslängden verkar ha kommit gradvis och fått till följd att livslängden blivit kortare ju längre bort människan kom från sitt ursprungliga fullkomliga tillstånd. Men från början var människan skapad för att leva för evigt. Det är därför helt naturligt att undra: ”Vill Gud fortfarande att människor skall få leva för evigt på jorden?”

Befrielse från åldrandet

Eftersom Jehova Gud hade förklarat att alla som var olydiga mot honom skulle få betala priset för sin synd genom att dö, verkade Adams avkomlingar vara i en hopplös situation. (1 Moseboken 2:17) Men Bibeln ger oss hopp om att någon skulle betala priset för att befria oss från åldrandet, när den säger: ”Låt honom slippa stiga ner i gravens djup! Jag har funnit en lösen! Må hans kropp bli friskare än i ungdomen, må han vända åter till sin ungdomskrafts dagar.” (Job 33:24, 25; Jesaja 53:4, 12) Bibeln målar här upp en underbar framtidsutsikt – att någon betalar en lösen för att kunna befria oss från åldrandet!

Vem skulle då kunna betala denna lösen? Lösesumman kan inte betalas med pengar. Med tanke på ofullkomliga människor säger Bibeln: ”Inte en enda av dem kan på något sätt friköpa ens en broder eller ge Gud en lösen för honom ..., så att han skulle få leva för alltid.” (Psalm 49:7–9) Men Jesus Kristus hade något som var av mycket större värde än pengar. Han hade ett fullkomligt mänskligt liv när han var här på jorden, eftersom han som Guds Son inte hade ärvt Adams synd. Jesus sade att han kom för att ”ge sin själ till en lösen i utbyte mot många”. Vid ett annat tillfälle sade han: ”Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.” (Matteus 20:28; Johannes 10:10)

Hoppet om ett evigt liv var framträdande i Jesu predikande. Petrus, hans trogne efterföljare, sade en gång till honom: ”Du har uttalanden om evigt liv.” (Johannes 6:68) Vad menar Bibeln när den talar om evigt liv?

Ett liv utan slut

Jesu apostlar såg fram emot ett oändligt himmelskt liv som medlemmar av Jesu regering i Guds kungarike. (Lukas 22:29; Johannes 14:3) Men Jesus talade ofta om Guds avsikt med jorden. (Matteus 5:5; 6:10; Lukas 23:43) Jesu underverk och hans undervisning om möjligheterna till evigt liv ger stöd åt de löften som Gud långt tidigare hade gett genom profeten Jesaja, som skrev: ”Han skall uppsluka döden för alltid, och den suveräne Herren Jehova skall torka tårarna från alla ansikten.” (Jesaja 25:8) Mänskligt liv kommer då inte längre att bestå av bara några få flyktiga ungdomsår som följs av år av nedbrytning och ålderdomssvaghet.

När trogna människor uppnår fullkomlighet i Guds nya värld kommer de inte längre att åldras. Bibeln säger: ”Skapelsen själv skall göras fri från slaveriet under förgängelsen och uppnå Guds barns härliga frihet.” (Romarna 8:21) Tänk dig in i detta! Människor kommer att fortsätta att växa till i vishet och erfarenhet. Men deras ungdomskraft kommer inte att under årens gång försvagas. Kommer du att få uppleva den tiden?

Hur länge kommer du att få leva?

Enligt Jesus kommer dagen för Guds dom att innebära att jordens befolkning minskar drastiskt. (Matteus 24:21, 22) Jesus sade: ”Bred och rymlig är den väg som leder till tillintetgörelse, och många är de som går in på den; men trång är den port och smal den väg som leder till liv, och få är de som finner den.” (Matteus 7:13, 14)

För att vi skall vara bland dem som får evigt liv måste vi söka Guds ynnest. Och det första steget mot detta är att lära känna Gud. Jesus förklarade: ”Detta betyder evigt liv: att de lär känna dig, den ende sanne Guden.” (Johannes 17:3) Det krävs ansträngning för att lära känna Gud väl, men det är väl värt den ansträngningen. På liknande sätt krävs det ansträngning för att tjäna ihop pengar till mat varje dag. Jesus liknade kunskapen om Gud vid mat och sade: ”Arbeta inte för den mat som är förgänglig, utan för den mat som består och ger evigt liv.” (Johannes 6:27) Kan någon ansträngning vara för stor för att få evigt liv? (Matteus 16:26)

Jesus sade: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” (Johannes 3:16) Hur länge du kommer att få leva beror därför på hur du tar emot och besvarar Guds kärlek.

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 7]

När en människa har levt i 80 år, har hon gjort endast en bråkdel av allt hon skulle kunna göra

[Infälld text på sidan 8]

Människan är skapad till en högre livsform än djuren

[Bild på sidan 7]

Tillverkades den här bilen med den här bucklan?

[Bild på sidorna 8, 9]

Guds ord säger att människan kommer att ”vända åter till sin ungdomskrafts dagar”