Costa Rica — litet land, överflödande variation

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I COSTA RICA

ATT Costa Rica är ett litet land märker du snart när du flyger in mot San Josés flygplats, som ligger några kilometer utanför huvudstaden. Det börjar med att du befinner dig ovanför Karibiska havet, och en stund senare sveper du fram över Stilla havet och förbereder dig för landningen. Costa Rica, med omkring tre miljoner invånare, består av en smal landremsa med bergig och vulkanisk terräng som skiljer Nicaragua från Panamá. Det är en av de sju nationer som bildar Centralamerika, landförbindelsen mellan Mexico i Nordamerika och Colombia i Sydamerika. — Se kartan på sidan 17.

Så snart du har funnit dig till rätta, slås du av den frodiga, vackra grönskan i landet. Det verkar som om du vart du än vänder dig ser palmer, bananplantor och sockerrörs- och kaffeplantager samt många sorters exotiska växter, buskar och blommor. Costa Rica är rena paradiset för en botanist. Men låt oss, innan vi blir trollbundna av detta fascinerande land, ta reda på lite om dess historia.

Ytterligare en av Columbus’ upptäckter

När Christofer Columbus företog sin fjärde resa överraskades han och hans fartyg år 1502 av en storm utanför kusten av det land som nu är känt som Honduras. När han sökte skydd seglade han längs den del av Nicaragua som nu kallas Mosquitokusten och landsteg i en liten infödingsby som kallades Cariari. Människornas hjärtlighet och den frodiga vegetationen gjorde starkt intryck på honom. Ännu större intryck gjorde de guldsmycken som några av infödingarna bar. I sin guldtörst antog Columbus att denna kust var rik på värdefulla mineral. Det visade sig att hans förhoppningar gäckades, men innan detta stod klart hade de spanska upptäcktsresandena gett landet namnet Costa Rica, som betyder den rika kusten.

Under historiens gång frigjorde sig Costa Rica från Spanien och uppnådde självständighet. År 1949, efter ett kort inbördeskrig, blev landet unikt i vår tids historia — den dåvarande interimistiske presidenten José Figueres utformade en författning som upplöste armén! Denna radikala åtgärd uppmuntrade några amerikanska kväkare att flytta till Costa Rica, där de grundade en ostfabrik i Santa Elena. Costa Rica har verkligen varit en oas av frid i jämförelse med några av de oroliga länderna i Centralamerika.

Ett land rikt på variation

När vi reste igenom en liten del av landet för att besöka vulkanerna Poás och Arenal, blev vi imponerade av den rika variationen av växter och träd, de tropiska blommorna, plantskolorna, där man odlade blommor under skydd av svarta nät, och den intensiva jordgubbsodlingen. Vi kände oss små bredvid de enorma bladen av den växt som kallas sombrilla del pobre (den fattiges parasoll). Bergssluttningarna var täckta med mörkgröna kaffebuskar som dignade av röda bär.

Det finns fjärilar överallt i Costa Rica. I närheten av San José finns det ett par fjärilsfarmer där du kan se och fotografera fjärilar i en naturlig omgivning. I en resehandbok sägs det att ”det finns fler fjärilar i detta lilla land än i hela Förenta staterna”. Den framhåller också att ”vetenskapsmän nu vet att Costa Rica är ett av de biologiskt sett mest variationsrika områdena i världen”. Det är inte så underligt att botanister och biologer samlas i skaror för att studera den variation av liv som finns i det lilla landet Costa Rica. — Se vidstående ruta.

Fågellivet i Costa Rica vittnar ytterligare om variation. Du måste vara snabb i vändningarna för att se några av fåglarna och ännu snabbare för att fotografera dem! Flockar av gröna undulater gör högljudda entréer och sortier. Högt ovanför flyger zopilotes (korpgamar) och söker skarpsynt efter sitt nästa mål. I skogens lövverksbaldakin kan du få se en skymt av de klumpiga tukanerna med sina väldiga näbbar. Vi såg en gulbent fink och den gulbröstade större kiskadityrannen fladdra mellan träden. Vi fick också se en skymt av en kolibri, som svävade i luften framför några blommor och sög i sig nektar. I fågelparken ZooAve gladde vi oss åt att få se alla sorters fåglar som finns i Costa Rica. Där fanns de färggranna, hesa arapapegojorna som drog till sig uppmärksamheten. Tyvärr fick alldeles för många fåglar sitta instängda i burar, däribland en ugglefamilj bestående av fyra medlemmar som satt tätt tillsammans och såg så kloka ut.

Costa Rica är känt för sina många olika nationalparker och privatägda parker, indianreservat och viltreservat. I själva verket åtnjuter nästan 27 procent av landets areal naturskydd — den största andelen i något land i världen. Så om du vill resa till Costa Rica har du en mängd valmöjligheter när det gäller terräng och natur.

Om du reser till Costa Rica finns det åtminstone en liten varning som är värd att uppmärksammas. Om du kör bil där, är det ingen som klandrar dig om du tror att många av förarna framför dig är berusade. Varför det? Därför att de ofta svänger hit och dit utan varning. Vad gör de? De undviker stora gropar som är en plåga för landets vägnät. I en turistbroschyr om det berömda regnskogsreservatet Monteverde sägs det: ”[Det] kan man nå bara genom att under flera timmars tid stå ut med de hemska vägförhållandena; ett besök som varar flera dagar rekommenderas hellre än en kort utflykt fram och tillbaka.” Givetvis drabbas du inte lika hårt av dessa ojämnheter om du åker i en bil som har bra fjädring och grova däck.

Det finns sannerligen så mycket att se och stifta bekantskap med i Costa Rica att en två veckor lång semester bara tillåter dig att skrapa på ytan när det gäller skönheten och variationsrikedomen i detta fascinerande land. Ett hotell hade en liten djurpark. Vakten var vänlig och lät oss gå in i burarna och fotografera en tukan och en vig och smidig ozelot. Variation gäller också Costa Ricas gästfria människor.

En unik skara ticos

Vad är ticos? Man brukar kalla människorna i Costa Rica så. Det kommer från diminutivändelsen -ico i det spanska språket. Som exempel kan nämnas att mycket liten heter chiquitico, näpen och söt bonitico, liten pojke jovencitico. I den lilla staden Sarchí är tico-hantverkare berömda för sina originella handmålade carretas, dvs. oxkärror. Var och en är ett säreget konstverk. Turister köper små kopior i hundratal.

I slutet av år 1994 hade ticos möjlighet att se någonting mycket speciellt i sitt katolska land. Från 30 december 1994 till 1 januari 1995 höll Jehovas vittnen en religiös sammankomst på fotbollsstadion i Sabanaparken i San José. Det bibliska temat var Temor Piadoso (Gudsfruktan). Förutom att det kom Jehovas vittnen från hela landet, anlände också små delegationer från andra centralamerikanska och sydamerikanska länder. Costa Rica har över 15.000 aktiva Jehovas vittnen. Hur stort skulle närvaroantalet bli vid detta speciella tillfälle? På fredagen kom det 21.726 människor — unga, gamla, föräldrar och barn. Alla var prydligt och anständigt klädda. På lördagen växte åhörarskaran till 25.539, och 681 blev döpta i tre stora bassänger som man hade ställt upp i ena änden av planen. På söndagen steg närvaroantalet till 27.149! Vilken spännande upplevelse det var för missionärerna, pionjärerna (heltidsförkunnarna) och de ödmjuka män, kvinnor och barn som har arbetat så hårt med att predika från hus till hus för alla i Costa Rica. Det var verkligen uppmuntrande att se så många familjer på utomhusarenan med färggranna paraplyer som skydd mot solen!

När programmet var slut tog tusentals människor sina näsdukar och vinkade adjö till varandra. Det var ett gripande ögonblick.

Costa Rica behöver Guds nya värld

Trots att det finns mycket i det här landet som påminner om ett paradis — dess omväxlande flora och fauna och dess behagliga klimat — behöver dess ticos, precis som människor i andra länder, ”nya himlar och en ny jord” som Jehova har lovat genom Kristus Jesus. (Jesaja 65:17; 2 Petrus 3:13; Uppenbarelseboken 21:1—4) Precis som i den övriga världen kan man också i Costa Rica se tecken på fattigdom — familjer som bor i bristfälliga bostäder. Sedan finns det också sjukdom och död som drabbar alla människor. Jehovas vittnen predikar därför nitiskt de goda nyheterna om Guds kungarikes styre, det kungarikes som alla uppriktiga kristna ber om i den välkända bönen Fader vår. Under detta utlovade rättfärdiga styre kommer Costa Ricas överflödande variation att framträda ännu tydligare till lovprisning för Gud.

[Ruta på sidan 19]

Costa Ricas överflödande mångfald

I boken Costa Rica—A Natural Destination sägs det: ”Costa Rica är artrikt. Det här lilla landet, som täcker mindre än tre tiotusendelar [0,03 %] av jordens yta, är hemvist för fem procent av alla växt- och djurarter som man känner till.” Så till exempel finns det:

Minst 830 fågelarter, däribland tukaner och quetzaler

Minst 35.000 insektsarter

Minst 9.000 kärlväxtarter

Minst 208 däggdjursarter, däribland ozeloter

Minst 220 kräldjursarter, däribland leguaner

Minst 160 groddjursarter, däribland pilgiftsgrodan

Minst 130 arter sötvattensfisk

Vissa vetenskapsmän beräknar att det kan finnas en miljon växt- och djurarter i Costa Rica.

[Ruta på sidan 19]

Vulkaner

Man känner till 112 kratrar av vulkaner som är antingen slocknade eller aktiva. Den imponerande vulkanen Arenal, som reser sig mer än 1.500 meter över havsytan, är en av de aktivaste i världen. Om du vill se den är det bäst att du studerar väderprognosen innan du gör den mödosamma resan på gropiga vägar. Arenal är ofta täckt av moln.

Vulkanen Irazú når mer än 3.400 meter över havsytan. Den var aktiv från år 1963 till år 1965.

Vulkanen Poás, som reser sig mer än 2.700 meter över havsytan, är ett berg med två ”ögon” — det ena vitt och kokande i den aktiva kratern och det andra en blå sjö omgiven av frodig djungel.

[Karta på sidan 17]

(För formaterad text, se publikationen

NICARAGUA

COSTA RICA

Arenal

Monteverde

Poás

Sarchí

San José

Cartago

Limón

PANAMÁ

[Bilder på sidorna 16, 17]

Sidan 16

En tukan och vulkanen Arenal

Sidan 17

1. Vulkanen Poás’ krater

2. Arapapegoja

3. Folkdans

4. Bromelia

5. Parasollväxt

6. Leguan

7. Ozelot

[Bilder på sidan 18]

Områdessammankomsten ”Gudsfruktan” i San José; 681 blev döpta, bland dem Digna (längst till höger)