Förkunnare i Nigeria bistod regelbundet en 82-årig reguljär pionjär och dennes hustru med materiella gåvor. När myndigheterna hade bestämt att den byggnad de bodde i skulle rivas, erbjöd församlingen dem att flytta in i ett rum i anslutning till Rikets sal, tills någon annan bostad kunde ordnas.

I Brasilien anställde en församling en sjuksköterska till att vårda ett äldre par. En syster fick samtidigt i uppdrag att hålla huset rent, laga mat och sörja för andra fysiska behov. Varje månad lägger församlingen undan pengar till att användas för dem.

Några äldste i Nigeria gjorde ett herdebesök hos en gammal broder och upptäckte att han var allvarligt sjuk. Han fördes omedelbart till sjukhus. Det visade sig att den äldre brodern behövde omfattande medicinsk behandling, men han var ur stånd att själv betala för den. När församlingen fick reda på hans behov, gav förkunnarna de pengar som behövdes för att sörja för hans utgifter. Två äldste turades om att skjutsa honom fram och tillbaka till sjukhuset, trots att detta krävde att de tog ledigt från sitt arbete. Men de fick glädjen att se denne broder tillfriskna från sin sjukdom och vara hjälppionjär fram till sin död omkring fyra år senare.

I Filippinerna hade en äldre syster inte någon familj. Församlingen gjorde anordningar för hennes vård under tre års sjukdom. De försåg henne med en liten bostad, gick dit med mat varje dag och skötte hennes hygien.