Innan mederna och perserna gick till angrepp mot Babylon, hade profeten Daniel fått en syn som utgjordes av en vädur med två horn, som representerade denna tvådelade nation. Daniel skrev: ”Och båda hornen var höga, men det ena var högre än det andra, och detta som var högre sköt sist upp.” Det rådde ingen tvekan om vädurens identitet, för ängeln berättade för Daniel: ”Väduren som du såg, han med de två hornen, betyder Mediens och Persiens kungar.” — Daniel 8:3, 20.

I den syn som nämndes tidigare hade Daniel fått se den medo-persiske tvåhornade ”väduren stöta med hornen västerut och norrut och söderut, och inget djur kunde stå honom emot, och ingen kunde rädda ur hans våld. Han for fram som han ville och företog sig stora ting.” (Daniel 8:4) Det var allra senast under Darius’ tid som denna syn hade gått i uppfyllelse. Som ett vittnesbörd om sina stordåd lät Darius den store avbilda sig själv i form av en kolossal relief, som man ännu kan beskåda högt uppe på en klippvägg vid Bisitun, vid den gamla vägen mellan Babylon och Ekbatana. Förutom att den medo-persiske ”väduren” erövrade Babylon hade den bemäktigat sig landområden i tre huvudsakliga riktningar: norrut in i Assyrien, västerut genom Mindre Asien och söderut in i Egypten.

I den syn som Daniel fick hade han sett Medo-Persien framställt som en vädur med två horn. Därefter fick han, två århundraden innan händelserna tilldrog sig, se ”en bock komma västerifrån” så snabbt att den förflyttade sig ”utan att röra vid jorden”. Den snabba bocken ”stötte till väduren och krossade hans båda horn, så att väduren inte hade någon kraft att stå emot honom”. (Daniel 8:5—7) Visar historien att detta verkligen drabbade Medo-Persien?

Ja, år 334 f.v.t. drog Alexander den store ut från det i väster belägna Grekland. Med blixtens hastighet, precis som en bock, svepte han genom Asien och vann seger efter seger över perserna. Slutligen, år 331 f.v.t., skingrade han vid Gaugamela en persisk armé på en miljon man. Dess ledare Darius III flydde och blev senare mördad av några före detta vänner. Det fjärde världsväldet hade störtats, dess horn var avbrutna, och Alexanders imperium blev det femte stora världsväldet i bibelns historia.