Broder Russell insåg att det inte räckte att bara studera lärofrågor. Det var också viktigt att man gav uttryck åt sin hängivenhet, så att människors hjärtan kunde sporras av uppskattning av Guds kärlek och av en önskan att ära och tjäna honom. Klasserna uppmanades att anordna ett särskilt möte för det här syftet en gång i veckan. Sådana möten kallades ibland ”stugmöten”, eftersom de hölls i privata hem. Programmet omfattade böner, lovsånger och vittnesbörd som avgavs av de närvarande.b Vittnesbörden kunde vara uppmuntrande erfarenheter, eller också kunde de handla om prövningar, svårigheter och problem som någon av bröderna hade ställts inför under de närmast föregående dagarna.