Harmageddon – nya möjligheter för mänskligheten

ORDET ”Harmageddon” kommer från det hebreiska uttrycket Har Meghiddọn, som betyder ”Megiddos berg”. Man finner det i Uppenbarelseboken 16:16, där det sägs: ”De församlade dem till den plats som på hebreiska kallas Har-Magedon.”

Betyder anspelningen på ”Megiddos berg” att Harmageddon skall utkämpas på något visst berg i Mellanöstern? Nej. För det första existerar egentligen inte något sådant berg. På platsen för det forntida Megiddo finns bara en omkring 20 meter hög kulle som höjer sig något över den angränsande dalslätten. Och för det andra skulle området kring Megiddo inte kunna rymma ”jordens kungar och deras härar”. (Uppenbarelseboken 19:19) Men vid Megiddo stod några av de hårdaste och mest avgörande slagen i Mellanösterns historia. Namnet Harmageddon symboliserar därför en avgörande sammandrabbning, där endast en part kommer att utgå som segrare. (Se rutan ”Megiddo – en passande symbol” på sidan 5.)

[Ruta/Bild på sidan 5]

MEGIDDO – EN PASSANDE SYMBOL

Den forntida staden Megiddo var strategiskt belägen i norra Israel. Från staden kunde man överblicka den västra delen av den fruktbara Jisreelslätten, där internationella handelsvägar och militära färdvägar strålade samman. Därför stod många avgörande strider vid Megiddo. Professor Graham Davies skriver i boken Cities of the Biblical World—Megiddo: ”Staden Megiddo ... kunde lätt nås från alla håll av både handelsmän och migranter, men samtidigt kunde den, om den var tillräckligt stark, ha kontroll över vägarna och därigenom påverka både handel och krigföring. Det är därför inte förvånande att det utkämpades många strider om ... staden och att man försvarade den med alla medel när man väl hade fått herraväldet över den.”

Megiddos långa historia började för omkring 3 500 år sedan, då den egyptiske härskaren Thutmosis III besegrade de kanaaneiska härskarna där. Den har sedan sträckt sig genom århundradena, och år 1918 tillfogade den brittiske generalen Edmund Allenby turkarna ett svidande nederlag vid Megiddo. Det var vid Megiddo som Gud gav domaren Barak seger över den kanaaneiske kungen Jabin, som led ett förkrossande nederlag. (Domarboken 4:12–24; 5:19, 20) I den trakten slog domaren Gideon midjaniterna. (Domarboken 7:1–22) Det var också där som kungarna Ahasja och Josia blev dödade. (2 Kungaboken 9:27; 23:29, 30)

Det är alltså lämpligt att förknippa Harmageddon med detta område, eftersom en mängd avgörande slag har utkämpats där. Det är en passande symbol för Guds fullständiga seger över alla motståndare.

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.