Men somliga har lagt märke till att detta kan skilja sig från det datum då judarna firar sin påsk. Vad är orsaken till det?

21. När skulle påskalammet offras, men vad gör judarna i våra dagar?

²¹ Den hebreiska dagen löpte från solnedgång (omkring klockan 18) till solnedgång. Gud hade befallt att påskalammet skulle slaktas den 14 nisan ”mellan de två kvällarna”. (2 Moseboken 12:6, NW) När var det? Nutida judar håller fast vid den rabbinska uppfattningen att lammet skulle slaktas nära slutet av den 14 nisan, mellan den tid då solen börjar gå ner (omkring klockan 15) och den verkliga solnedgången, och därför firar de sin ”seder” efter solnedgången, när den 15 nisan har börjat. — Markus 1:32.

22. Vad är en av orsakerna till att datumet för Åminnelsen kan skilja sig från det datum då judarna firar sin påsk? (Markus 14:17; Johannes 13:30)

²² Men vi har goda skäl att förstå uttrycket annorlunda. I 5 Moseboken 16:6 blev israeliterna tydligt tillsagda att ”slakta påskoffret på aftonen, när solen går ned”. Detta visar att uttrycket ”mellan de två kvällarna” åsyftade skymningsperioden, från solnedgången (som inleder den 14 nisan) tills det blir helt mörkt. De forntida judiska karaiternab förstod saken så, och samariternac förstår det fortfarande så. Att vi godtar att påskalammet offrades och åts ”vid dess fastställda tid” den 14 nisan och inte den 15 nisan är ett av skälen till att vårt datum för Åminnelsen ibland skiljer sig från det judiska datumet. — 4 Moseboken 9:2—5, NW.

23. Varför insätts ibland en extra månad i den hebreiska kalendern, och hur hanterar nutida judar detta?

²³ En annan orsak till att vårt datum kan skilja sig från judarnas är att de använder en kalender som är uppgjord i förväg, enligt ett system som inte var fixerat förrän på 300-talet v.t. Genom att använda den kalendern kan de fastställa datum för den 1 nisan och för högtider årtionden eller århundraden i förväg. Dessutom behövde man i den forntida månkalendern emellanåt foga till en trettonde månad, så att kalendern skulle sammanfalla med årstiderna. Den nuvarande judiska kalendern lägger till denna månad vid bestämda tidpunkter i en 19-årscykel. Den läggs till under åren 3, 6, 8, 11, 14, 17 och 19.

24, 25. a) Hur fastställdes månaderna och behovet av en extra månad på Jesu tid? b) Hur fastställer Jehovas vittnen datumet för Herrens kvällsmåltid?

²⁴ Men Emil Schürer säger att ”på Jesu tid hade [judarna] ännu inte någon fixerad kalender, utan de grundade sig på rent erfarenhetsmässiga iakttagelser och började därför en ny månad i och med att nymånen blev synlig. Med utgångspunkt i sina iakttagelser” tillfogade de också en månad när så behövdes. ”Om ... man vid slutet av året lade märke till att påsken skulle infalla före vårdagjämningen [omkring den 21 mars] var det påbjudet att man skulle skjuta in en månad före nisan.” (The History of the Jewish People in the Age of Jesus Christ, band 1) Den extra månaden inföll således naturligt och fogades inte till godtyckligt.