Frågor från läsekretsen

Rapporterna har under några år visat att antalet av dem som tar del av emblemen vid Åminnelsen har ökat något. Innebär detta att många nya blir smorda med helig ande?

Det finns goda skäl att tro att antalet av de 144.000 smorda kristna har varit fullt i flera årtionden.

I Apostlagärningarna 2:1—4 läser vi följande om de första i denna begränsade grupp: ”Medan nu pingstdagen skred framåt, var de alla tillsammans på samma ställe, och plötsligt kom från himlen ett kraftigt ljud alldeles som ljudet av en framfarande styv bris, och det uppfyllde hela huset, där de satt. Och tungor såsom av eld blev synliga för dem och blev fördelade, och en satte sig på var och en av dem, och de blev alla uppfyllda av helig ande och började tala olika tungomål, alldeles som anden förunnade dem att uttala sig.”

Därefter utvalde Jehova fler och smorde dem med sin heliga ande. Under kristendomens första år fogades tusenden till dessa. Vid firandet av Åminnelsen i våra dagar riktar talaren ofta uppmärksamheten på aposteln Paulus’ ord i Romarna 8:15—17, där det sägs att de smorda får ”en ande på grund av adoption som söner”. Paulus tillade att den heliga ande de får ”vittnar med ... [deras] ande om att ... [de] är Guds barn” och ”Kristi medarvingar”. De som verkligen är smorda med denna ande är övertygade om det. Det är inte bara en önskan de har och inte heller en återspegling av att de har en emotionell och orealistisk syn på sig själva.

Vi förstår att denna himmelska kallelse fortsatte ner genom århundradena, även om det under de så kallade mörka århundradena under medeltiden kan ha varit tider då det fanns mycket få smorda kristna.a I och med att den sanna kristendomen återupprättades vid slutet av förra århundradet kallades och utvaldes fler. Men det verkar som om antalet av de 144.000 i stort sett var fullt vid mitten av 1930-talet. Därför började det då framträda en grupp lojala kristna med ett jordiskt hopp. Jesus kallade dessa för ”andra får”, vilka förenar sig med de smorda i tillbedjan till att bilda en enda godkänd hjord. — Johannes 10:14—16.

Det som har hänt under de gångna årtiondena är både en återspegling av att kallelsen av de smorda har fullbordats och av att Jehova har välsignat en växande ”stor skara”, vars medlemmar hoppas få överleva ”den stora vedermödan”. (Uppenbarelseboken 7:9, 14) Vid firandet av Åminnelsen år 1935, för att nämna ett exempel, tog 52.465 av de 63.146 närvarande del av emblemen som ett tecken på att de bekände sig tillhöra de smorda. Trettio år senare, eller år 1965, var antalet närvarande 1.933.089, samtidigt som antalet av dem som tog del av emblemen hade minskat till 11.550. Trettio år längre fram, år 1995, hade antalet närvarande ökat till 13.147.201, men det var endast 8.645 som tog del av brödet och vinet. (1 Korinthierna 11:23—26) Det är uppenbart att antalet av dem som bekänner sig till kvarlevan under årtiondenas gång har minskat kraftigt — år 1935 var de omkring 52.400, år 1965 omkring 11.500 och år 1995 omkring 8.600. Men de som har jordiska förhoppningar har blivit välsignade, och deras antal har ökat mycket.

Den senast publicerade rapporten är den för år 1995, och den visar att 28 fler tog del av emblemen det året än föregående år, men att förhållandet mellan dem som tog del av emblemen och dem som var närvarande faktiskt hade minskat. Att några fler har valt att ta del av emblemen är, när allt kommer omkring, ingen orsak till oro. Under årens lopp har somliga, också personer som nyligen blivit döpta, plötsligt börjat ta del av emblemen. I många fall har de efter en tid erkänt att detta var ett misstag. Somliga har insett att de, när de har tagit del av emblemen, kanske har gjort det som en känslomässig reaktion på fysisk eller mental stress. Men de har kommit att inse att de faktiskt inte var kallade till ett himmelskt liv. De bad om Guds barmhärtiga förståelse. Och de fortsätter att tjäna honom som goda, lojala kristna som har hoppet om evigt liv på jorden.

Ingen av oss behöver bli oroad om någon börjar ta del av emblemen eller upphör att göra det. Det är faktiskt inte vår sak att avgöra om någon verkligen har blivit smord med helig ande och kallats till himmelskt liv eller inte. Kom ihåg Jesu försäkran: ”Jag är den rätte herden, och jag känner mina får.” Och precis lika säkert känner Jehova dem som han har utvalt till att bli hans andliga söner. Vi har all orsak att tro att antalet av dem som är smorda kommer att fortsätta att minska, allteftersom de slutar sitt jordiska liv på grund av hög ålder eller oförutsedda händelser. Dessa verkligt smorda kristna bevisar sig trogna in i döden och ser fram emot att få livets krona, och de andra fåren, som har tvättat sina långa dräkter i Lammets blod, kan se fram emot att få överleva den nära förestående stora vedermödan. — 2 Timoteus 4:6—8; Uppenbarelseboken 2:10.

[Fotnoter]