-
MessiasInsikt i Skrifterna, band 2
-
-
BETYDELSEFULLA PROFETIOR OM JESUS OCH DERAS UPPFYLLELSE
Profetia
Händelse
Uppfyllelse
Född i Judas stam
Mt 1:2–16; Lu 3:23–33; Heb 7:14
Av Davids, Isais sons, släkt
Mt 1:1, 6–16; 9:27; Apg 13:22, 23; Rom 1:3; 15:8, 12
Född i Betlehem
Född av en jungfru
Små barn mördade efter hans födelse
Kallad ut ur Egypten
Vägen beredd framför honom
Mt 3:1–3; 11:10–14; 17:10–13; Lu 1:17, 76; 3:3–6; 7:27; Joh 1:20–23; 3:25–28; Apg 13:24; 19:4
Bemyndigad att utföra sitt uppdrag
Hans tjänst medförde att folk i Naftali och Sebulon fick se ett stort ljus
Talade i liknelser
Bar våra sjukdomar
Nitälskade för Jehovas hus
Skulle som Jehovas tjänare inte träta med någon på gatorna
Blev inte trodd
Red in i Jerusalem på en åsninnas föl; hälsad som kung och som den som kommer i Jehovas namn
Mt 21:1–9; Mk 11:7–11; Lu 19:28–38; Joh 12:12–15
Jes 28:16; 53:3; Ps 69:8; 118:22, 23
Förkastad, men blev huvudhörnstenen
Mt 21:42, 45, 46; Apg 3:14; 4:11; 1Pe 2:7
Blev en sten att snava på
En apostel trolös; förrådde Jesus
Mt 26:47–50; Joh 13:18, 26–30; Apg 1:16–20
Förrådd för 30 silverstycken
Mt 26:15; 27:3–10; Mk 14:10, 11
Lärjungarna blev skingrade
Romerska myndighetspersoner och Israels ledare gick samman mot Jehovas smorde
Mt 27:1, 2; Mk 15:1, 15; Lu 23:10–12; Apg 4:25–28
Rannsakad och dömd till döden
Mt 26:57–68; 27:1, 2, 11–26; Joh 18:12–14, 19–24, 28–40; 19:1–16
Falska vittnen användes mot honom
Tyst inför sina anklagare
Mt 27:12–14; Mk 14:61; 15:4, 5; Lu 23:9
Hatad utan orsak
Slagen, spottad på
Ps 22:16, not
Hängd på en påle
Mt 27:35; Mk 15:24, 25; Lu 23:33; Joh 19:18, 23; 20:25, 27
Lottkastning om hans kläder
Räknad bland syndare
Smädad medan han hängde på pålen
Fick ättika och galla
Övergiven av Gud, lämnad åt fienden
Hans ben blev inte krossade
Genomborrad
Mt 27:49; Joh 19:34, 37; Upp 1:7
Dog offerdöden för att bära bort synderna och öppna vägen till en rättfärdig ställning inför Gud
Mt 20:28; Joh 1:29; Rom 3:24; 4:25; 1Kor 15:3; Heb 9:12–15; 1Pe 2:24; 1Jo 2:2
Begravd bland de rika
I graven under delar av tre dygn, sedan uppväckt
Mt 12:39, 40; 16:21; 17:23; 27:64; 28:1–7; Apg 10:40; 1Kor 15:3–8
Ps 16:8–11, not
Uppväckt innan kroppen undergått förgängelse
Jehova erkände honom som sin Son genom att pånyttföda honom med hjälp av sin ande och genom att uppväcka honom
Mt 3:16, 17; Mk 1:9–11; Lu 3:21, 22; Apg 13:33; Rom 1:4; Heb 1:5; 5:5
-
-
MessiasInsikt i Skrifterna, band 2
-
-
Jesus blev erkänd som Messias. De historiska vittnesbörden i evangelieskildringarna visar att Jesus verkligen var Messias. Människor i det första århundradet, som hade möjlighet att fråga ut ögonvittnen och granska bevisen, godtog de historiska upplysningarna som sanna. De var så övertygade om sanningshalten att de var villiga att uthärda förföljelse och dö för sin tro, som var grundad på dessa säkra upplysningar. I de historiska evangelieskildringarna berättas det om flera individer som öppet erkände att Jesus var Messias. (Mt 16:16; Joh 1:41, 45, 49; 11:27) Jesus sade inte emot dem, och vid några tillfällen bekräftade han att han var Messias. (Mt 16:17; Joh 4:25, 26) Vid andra tillfällen ville han inte säga rent ut att han var Messias; det hände till och med att han sade till andra att inte göra det offentligt känt. (Mk 8:29, 30; 9:9; Joh 10:24, 25) Eftersom Jesus fanns där folk kunde höra honom och se hans gärningar, ville han att deras uppfattning skulle vara grundad på dessa säkra vittnesbörd, att de skulle tro därför att de med egna ögon hade sett uppfyllelsen av profetiorna i de hebreiska skrifterna. (Joh 5:36; 10:24, 25; jfr Joh 4:41, 42.) I dag har vi evangelierna, som berättar vem Jesus var och vad han gjorde, tillsammans med de hebreiska skrifterna, som innehåller många förutsägelser om vad han skulle göra, och detta gör att vi kan veta och tro på att Jesus verkligen är Messias. (Joh 20:31; se JESUS KRISTUS.)
-