År 1976 blev Guams Rikets sal, som byggdes 1964 och utvidgades 1969, förstörd av tyfonen Pamela. ”Guam såg ut som om en ångvält hade plattat till ön”, sade en broder.

I stället för att återuppbygga den lilla anspråkslösa mötesplatsen uppförde man en ny L-formad byggnad som avdelningskontor, bestående av ett kontor, ett tryckeri, sex sovrum och en rymlig Rikets sal med 400 sittplatser, där också sammankomster kunde hållas. För att den skulle kunna hålla stånd mot tyfoner var den byggd med stålförstärkta, 20 centimeter tjocka betongväggar. En broder som hade flyttat in från Hawaii sade: ”Den var så stor att vi trodde att vi aldrig skulle kunna fylla den. Det fanns bara 120 vittnen på hela ön, och vi studsade omkring i den som kulor i en skokartong.” Bara några år senare var denna väldiga lokal fylld nästan till bristningsgränsen vid sammankomster.

Gör det själv-projekt i byggande

Annat byggnadsarbete behövde också utföras. I början av 1980-talet kom Jim Persinger i USA till den slutsatsen att hans cementfabrik tog för mycket av hans tid, och därför beslöt sig han och hans hustru, Jene, för att förenkla sitt liv. De byggde en 15 meter lång segelbåt av betong, kallade den Petra och seglade till Guam. Persingers båt visade sig ovärderlig i samband med byggnadsprojekt.

Mellan 1982 och 1991 byggdes missionärshem och Rikets salar på sex av de mikronesiska öarna. Materialbrist gjorde byggnadsarbetet krävande. Vid en del byggnadsprojekt måste bröderna själva tillverka betongblocken för hand. De hällde betong i små gjutformar och lät den hårdna. De tillverkade själva grus genom att krossa korall, och de måste skaffa egen sand. Petra användes ofta för att transportera förråd och arbetare från en ö till en annan. ”När vi byggde Rikets sal på Chuuk, kunde vi inte köpa sand på ön”, förklarar Jim Persinger, ”så vi seglade ut till en liten ö där ingen bodde, och vi skyfflade sand från stranden i säckar. Sedan lastade vi dem på båten och seglade tillbaka till byggplatsen.”

Ray Scholze, som hade ingenjörserfarenhet från det militära, hade tillsynen över de flesta av de mikronesiska byggnadsprojekten. Kärnan i hans arbetsstyrka bestod av Calvin Arii, Avery Teeple och Miles Inouye, vilka hade kommit från Hawaii för att hjälpa till med att bygga det nya avdelningskontoret och sedan gjorde Guam till sitt hem. Tillsammans improviserade de ofta för att få ett arbete gjort.