Tranornas flykt

Tranor hörs ofta långt innan man ser dem. Ett genomträngande, trumpetliknande läte talar om att de är i antågande, även om de fortfarande kan vara flera kilometer bort. Det här lätet verkar hjälpa flocken att hålla ihop under deras långa flyttfärd. De flesta arter flyttar från sina nordliga häckningsplatser. På hösten flyger de långa sträckor från Canada, Sibirien eller Skandinavien till ett varmare klimat i Indien, Kina, USA (Texas) eller Medelhavsområdet. De här flygturerna är riskabla och ansträngande. Man har kunnat se vissa eurasiska tranor flyga på 10 000 meters höjd, när de korsat Himalaya på väg mot Indien. De flyger i den typiska V-formationen och drar fördel av uppvindarna, så att de kan glidflyga så långt som möjligt. Men när de flyger över vatten kan de bara lita till kraften i sina vingar.a

Den spanske ornitologen Juan Carlos Alonso har använt nästan 20 år till att kartlägga flyttmönstren för de 70 000 eurasiska tranor som övervintrar i Spanien. ”Somliga tranor är ringmärkta, och andra är utrustade med en liten radiosändare, så att vi kan följa deras flyttfärd”, förklarar han. ”För mig är det lika spännande varje gång som jag här i dess spanska övervintringsområde träffar på en fågel som jag själv har ringmärkt i Nordtyskland, när den just blivit flygfärdig. Tranorna har använt samma flygrutter i århundraden. En trana som blivit ringmärkt i Finland sågs övervintra så långt söderut som i Etiopien, medan vissa tranor från Sibirien tillbringar vintern i Mexico.”