• Rapport för hela världen
    Jehovas vittnens årsbok 2007

    • Kazakstan

      I staden Rudnyj träffade en pionjär en ung man vid namn Nikolaj som var intresserad av att få ett bibelstudium. Men det fanns ett problem. Nikolaj och hans familj bodde i en by långt därifrån, och han reste bara någon gång ibland till Rudnyj för att träffa sina släktingar. Brodern frågade om han fick besöka Nikolaj i hans hemby, men Nikolaj förklarade att byn låg 20 mil därifrån och var mycket svår att nå.

      Trots det skrev brodern ner adressen och lovade att de skulle träffas igen. Han gjorde upp planer på att besöka byn och bad en broder och två systrar i den församling han tillhörde att följa med honom. Två veckor senare steg de på tåget. När de kom till den närmaste järnvägsstationen kunde de konstatera att det var 1,8 mil kvar till Nikolajs by och att det inte fanns några allmänna kommunikationer. Det enda alternativet var att gå. Men det var inte lätt, för det var vinter, och vinden var isande kall. Efter en liten stund kom en traktor körande med en mjölktank. Föraren stannade och erbjöd dem att åka med – inne i tanken! Förkunnarna trodde först att mannen skämtade, men mjölktanken var tom och torr, så de klättrade in. Det var visserligen kallt inne i tanken, men de var i alla fall skyddade från den bitande vinden. Föraren sade att han skulle släppa av dem drygt 6 kilometer från byn. Därifrån skulle de få fortsätta till fots. Det tog dem sedan två timmar att gå de 6 kilometerna till Nikolajs by.

      Nikolaj och hans fru, Valja, var häpna och förtjusta över att se bröderna och systrarna vid sin dörr. De hjälpte sina gäster att bli varma igen och bjöd dem på mat. Därefter resonerade man om Bibeln. Två veckor senare kom bröderna från Rudnyj tillbaka till byn. Pionjärbrodern berättar: ”Nikolaj hämtade oss vid stationen. Många i byn ville tala med ’dem som kom i mjölktanken’, så Nikolaj gjorde upp ett schema så att alla som var intresserade skulle få möjlighet att träffa oss. Alla som var uppsatta på listan kom som det var avtalat och tackade ja till ett bibelstudium.” Med tiden gjorde i stort sett alla som började studera Bibeln i den byn fina andliga framsteg. Två år senare blev Nikolaj och Valja döpta. Nu är deras två söner odöpta förkunnare, och Nikolaj blev nyligen förordnad som äldste i denna isolerade grupp.