Är tvivlen angående Jesus berättigade?

UTFÖRDE Jesus från Nasaret verkligen underverk? Uppstod han från de döda som hans lärjungar förkunnade? Har han över huvud taget levat? I vår moderna tid tycks många ha svårt att besvara sådana frågor med säkerhet. Varför det? Därför att de hyser tvivel angående Jesus, och tvivel är känslor av osäkerhet, att man inte vet om något är sant eller möjligt. Men är känslor av osäkerhet när det gäller Jesus berättigade? Låt oss se.

Hur tvivlen angående Jesus såddes

Vissa tyska teologer som levde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet framställde Jesus som ”en person som uppfunnits av urkyrkan”. Att de ifrågasatte att Jesus var en historisk person ledde till en tvist mellan forskarna i början av detta århundrade, en tvist som nådde allmänheten då och som fortfarande påverkar människors tänkesätt. En undersökning som för en tid sedan genomfördes i Tyskland visade till exempel att 3 procent av de intervjuade ansåg att Jesus ”aldrig har levat” och att ”apostlarna hittade på honom”. Ja, de frön av tvivel angående Jesus som såddes i början av detta århundrade finner fortfarande bördig jord i människors hjärtan.

Varför är slutsatsen att Jesus är en påhittad person helt enkelt inte berättigad? Bibelforskaren Wolfgang Trilling säger: ”Tvisten om huruvida Jesus över huvud taget har levat, det vill säga om han var en historisk person eller en myt, avgjordes. Frågan utreddes vetenskapligt, åtminstone på ett sådant sätt att uppriktiga människor inte längre betraktar problemet som ett vetenskapligt problem.” Ändå tvivlar somliga fortfarande på att Jesus över huvud taget har existerat. Låt oss därför undersöka hur man kan fastställa att Jesus var en historisk person och även undanröja andra tvivel beträffande honom.

Vittnesbörd som skingrar tvivlen

Den skymfliga avrättningen av Jesus som en usel brottsling ger ”det mest övertygande argumentet mot dem som bestrider att Jesus var en historisk person”, förklarar Trilling. Varför det? Därför att avrättningen ”försvårade, ja rentav hindrade, utbredandet av den nya tron bland judar och icke-judar”. (Jämför 1 Korinthierna 1:23.) Om avrättningen av Jesus, Messias, var en sådan förolämpning mot både judar och icke-judar, kan den knappast ha varit ett påhitt av apostlarna! Att Jesu död är en historisk händelse bestyrks dessutom inte bara av de fyra evangelierna, utan också av den romerske historieskrivaren Tacitus och av den judiska Talmud.a

Andra händelser under Jesu liv betraktas också som inre bevis för evangeliernas trovärdighet och följaktligen för tillförlitligheten i det de berättar för oss om honom. Skulle till exempel Jesu efterföljare ha hittat på att han kom från Nasaret, som av allt att döma var en obetydlig plats? Eller är det troligt att de skulle ha hittat på att han blev förrådd av Judas, en betrodd vän? Verkar det realistiskt att tro att de skulle ha diktat ihop en historia om att Jesus blev övergiven av resten av lärjungarna på ett så fegt sätt? Det är verkligen ologiskt att tro att lärjungarna skulle ha fantiserat ihop sådana detaljer, som var till sådant förfång för dem, och sedan förkunnat dem vitt och brett! Jesu undervisningskonst kännetecknades dessutom av en unik stil. Judisk litteratur från det första århundradet innehåller ingenting som kan jämföras med hans illustrationer. Vilken anonym person skulle någonsin ha kunnat ”hitta på” ett sådant mästerverk som bergspredikan? Alla dessa argument bestyrker trovärdigheten hos evangelierna och deras berättelser om Jesu liv.

Det finns också yttre bevis för att Jesus var en historisk person. De fyra evangelierna skildrar honom mot en bestämd, mycket detaljerad, historisk bakgrund. Platser, till exempel Betlehem och Galileen, framträdande individer och grupper, exempelvis Pontius Pilatus och fariséerna, samt judiska seder och bruk och andra särdrag är helt enkelt inte uppdiktade. De utgjorde en del av samhällsstrukturen i det första århundradet, och de har bekräftats av icke-bibliska källor och av arkeologiska fynd.

Det finns således övertygande bevis, både inre och yttre, för att Jesus var en historisk person.

Många människor hyser emellertid tvivel angående de underverk som inbegrep Jesus. Enligt den undersökning som nämndes tidigare är det bara en minoritet av de tyska kyrkobesökarna som bestämt tror att Jesu underverk och hans uppståndelse verkligen inträffade. Är tvivlen angående Jesu underverk och uppståndelse berättigade?

Varför några tvivlar på Jesu underverk

I Matteus 9:18—36 berättas det att Jesus mirakulöst botade sjuka, uppväckte döda och drev ut demoner. Professorn och historikern Hugo Staudinger säger: ”Det är helt enkelt otroligt, och ur historisk synpunkt omöjligt, att berättelserna om underverken är produkten av en livlig fantasi.” Varför det? Därför att de tidigaste evangelierna förefaller vara skrivna vid en tidpunkt då de flesta ögonvittnena till dessa underverk fortfarande levde! Ytterligare bevis är, enligt vad Staudinger vidare säger, att de judiska motståndarna ”aldrig förnekade att Jesus utförde ovanliga gärningar”. Om man bortser från alla andra bevis och grundar bedömningen endast på detta yttre vittnesbörd, finner man att Jesu underverk definitivt är värda vår tilltro. — 2 Timoteus 3:16.

Även om ”de flesta tyskar är övertygade om att Jesus botade sjuka”, är det många som hyser tvivel angående den kraft som låg bakom detta. En välkänd tysk teolog förklarade till exempel offentligt att det botande som Jesus utförde var ett resultat av suggestionens kraft, vilken påverkade människor som led av psykiska sjukdomar. Är detta en sund förklaring?

Betrakta följande exempel. I Markus 3:3—5 omtalas det att Jesus botade en mans förtvinade hand. Men är en förtvinad hand resultatet av psykiskt lidande? Definitivt inte. Detta botande kan följaktligen inte tillskrivas suggestionens kraft. Vad var det då som gjorde det möjligt för Jesus att utföra underverk? Professor Staudinger medger: ”Om det inte finns lagar som är absolut giltiga, och om man inte fullständigt förnekar Gud, då kan man i princip inte utesluta möjligheten att Gud, vars kraft överträffar människans, förmår utföra sådant som inte är alldagligt.” Ja, med hjälp av Guds kraft botade Jesus bokstavligen människor som var sjuka. Det finns således ingen orsak att betvivla äktheten i hans underverk. — Lukas 9:43; Matteus 12:28.

I The American Peoples Encyclopedia sägs det att om det största av alla underverk — Jesu uppståndelse — ägde rum, ”faller alla andra [underverk som omtalas i evangelierna] inom möjligheternas ram”. Uppstod Jesus verkligen från de döda?

Är tvivlen angående Jesu uppståndelse berättigade?

Betrakta först ett starkt omständighetsbevis som bekräftar att Jesu uppståndelse verkligen ägde rum — hans tomma grav. Det förhållandet att man upptäckte att Jesu grav var tom förnekades inte av hans samtida, inte ens av hans motståndare. (Matteus 28:11—15) Ett bedrägeri skulle lätt ha kunnat avslöjas! Det ovan nämnda uppslagsverket drar med rätta slutsatsen: ”Ingen godtagbar förklaring till att graven var tom har någonsin framkastats, utom Bibelns förklaring: ’Han är icke här, ty han är uppstånden’ (Matt. 28:6).”

Somliga invänder och säger att det bara var Jesu egna lärjungar som överallt förkunnade att han var den uppståndne Messias. Det är sant att de gjorde det, men var inte trovärdigheten i deras budskap fast förankrad i historiska fakta, särskilt i Jesu död och uppståndelse? Naturligtvis. Aposteln Paulus var medveten om detta samband, när han skrev: ”Om Kristus inte har uppväckts, då är helt visst vår predikan förgäves, och vår tro är förgäves. Dessutom befinns vi också vara falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus.” — 1 Korinthierna 15:14, 15; jämför Johannes 19:35; 21:24; Hebréerna 2:3.

I det första århundradet fanns det många människor, vilkas identitet var välkänd, som kunde intyga att Jesus visade sig efter sin död. Bland dem var de 12 apostlarna och Paulus samt mer än 500 andra ögonvittnen.b (1 Korinthierna 15:6) Tänk också på orsaken till att Mattias uppfyllde kraven för att få efterträda den otrogne aposteln Judas. I Apostlagärningarna 1:21—23 berättas det att Mattias kunde vittna om Jesu uppståndelse och tidigare händelser i samband med honom. Om Jesu liv och uppståndelse hade varit konstruktioner och inte fakta, skulle ett sådant krav för utväljandet ha varit fullständigt meningslöst.

Eftersom så många ögonvittnen i det första århundradet kunde intyga att Jesus hade levat och kunde bekräfta hans underverk, död och uppståndelse, spred sig kristendomen relativt snabbt i hela det romerska riket, trots de hinder som nämnts ovan. Hans efterföljare var villiga att utstå svårigheter och förföljelse och rentav gå i döden för att överallt kunna förkunna om uppståndelsen och den grundläggande sanning som hänger samman med den. Vilken grundläggande sanning? Att hans uppståndelse hade gjorts möjlig endast genom Guds kraft. Varför hade då Jehova Gud uppväckt Jesus från de döda? Svaret på den frågan visar vem den historiska personen Jesus är.

På pingstdagen förkunnade aposteln Petrus öppet för de förvånade judarna i Jerusalem: ”Denne Jesus har Gud uppväckt, vilket vi alla är vittnen om. Därför, eftersom han blev upphöjd till Guds högra sida och mottog den utlovade heliga anden från Fadern, har han utgjutit detta som ni ser och hör. I själva verket steg David inte upp till himlarna, utan han själv säger: ’Jehova sade till min Herre: ”Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender som en pall för dina fötter.”’ Må därför hela Israels hus med säkerhet veta att Gud har gjort honom till både Herre och Kristus, denne Jesus som ni hängde på pålen.” (Apostlagärningarna 2:32—36) Ja, Jehova Gud gjorde Jesus från Nasaret ”till både Herre och Kristus”. Är tvivlen angående hans uppgift i samband med den delen av Guds uppsåt berättigade?

Finns det skäl att hysa tvivel angående Jesu nuvarande uppgift?

Hur kan alla tvivel angående Jesu identitet och uppgift skingras? Av det förhållandet att han helt visst var en sann profet. Han förutsade de krig, svältkatastrofer, jordbävningar och den brottslighet och brist på kärlek som vi ser i våra dagar. Dessutom förutsade han: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:3—14) Uppfyllelsen av dessa profetior bevisar att Jesus är den uppståndne Kristus, som osynligen härskar ”mitt ibland ... [sina] fiender” och snart kommer att införa Guds nya värld. — Psalm 110:1, 2; Daniel 2:44; Uppenbarelseboken 21:1—5.

Nu mer än någonsin tidigare är människorna i trängande behov av en räddare som är utrustad med övermänsklig vishet. Varför skulle vi tvivla på att Jesus är den som med rätta är utvald till att rädda mänskligheten? Johannes, som var ett ögonvittne till Jesu imponerande underverk och till hans uppståndelse, förklarade: ”Därtill kommer att vi själva har sett och vittnar om att Fadern har sänt ut sin Son som världens Räddare.” (1 Johannes 4:14; jämför Johannes 4:42.) Alldeles som vi inte har några hållbara skäl att tvivla på Jesu existens, underverk, död och uppståndelse, så har vi inga skäl att tvivla på att han har blivit insatt av Jehova Gud på tronen som laglig kung vid Guds högra sida. Utan tvivel är Jesus från Nasaret kung i Guds rike och ”världens Räddare”. — Matteus 6:10.

[Fotnoter]