Ilie Grozas dotter Ioana minns: ”Jag kan inte ha varit mer än sex år första gången vår familj fick tag på litteratur som bibelforskarna gett ut. Jag är inte säker på var vi skaffade litteraturen, men jag minns att mina föräldrar och äldre syskon ivrigt talade om de tydliga förklaringar av Bibeln som fanns i publikationerna.”

”Våra möten var familjeträffar i början”, minns Ioana. ”Mina föräldrar hade fyra flickor, och familjen Andronic hade flera pojkar och även flickor. Så det dröjde inte länge förrän kärleken började spira, och Vasile Andronic gifte sig med min syster Feodolina.

Snart slöt sig två avlägsna släktingar till vår bibelstudiegrupp – det gifta paret Tudor och Daria Groza. Tudor var en mycket entusiastisk bibelforskare. Han for till och med till avdelningskontoret i Cluj-Napoca i Rumänien för att skaffa litteratur och få svar på sina många bibliska frågor. Senare blev han ett stort andligt stöd för vår lilla församling.

Familjen Iacuboi, som också bodde i området, började vara med vid de bibliska samtal som hölls hemma hos oss. Petru Iacuboi, familjeöverhuvudet, hade tidigare samtalat med en man som spred biblar. Han hade väckt Petrus intresse för Bibeln. Petru undersökte baptisternas läror ett tag innan han insåg att sanningen måste finnas någon annanstans. Det var då som han slöt sig till vår växande grupp av bibelforskare.

Det vi lärde oss i gruppen fick oss att nitiskt börja förkunna de goda nyheterna om Riket för alla våra vänner och släktingar. Många av dem bodde i vår by och i grannbyar.”

Ioana minns glatt de besöken: ”Jag måste ha varit åtta år då”, säger hon, ”men jag kommer fortfarande ihåg broder Ciucaş besök. Han var en mycket vänlig broder, och han hade alltid så intressanta historier att berätta att ingen ville gå och lägga sig! Min syster och jag brukade tävla om att få sitta bredvid honom.”