• Meteora — klippor som tornar upp sig
    Vakna! – 2001 | 22 augusti

    • Kloster i skyn

      Hur man än väljer att förklara den geologiska orsaken till att Meteora bildades, kan man konstatera att dessa klippor verkat lockande på människor ända sedan 800-talet v.t. Nutida bergsbestigare, som med hjälp av särskild utrustning klättrar i Meteora, kan kanske bäst förstå vilken bedrift som utfördes av de tidiga religiösa eremiter som bosatte sig i grottorna och klyftorna i klipporna. Hur klostren byggdes på klippornas närapå ouppnåeliga toppar debatteras fortfarande.

      Hur kom människorna förr i tiden upp till och ner från sina kloster högt uppe på klipporna? I boken Meteora—The Rock Monasteries of Thessaly sägs det att ”de antingen kunde klättra upp på trästegar som sänktes ner från klipporna eller bli upphissade i en nätkasse med hjälp av ett vindspel i klostret ovanför. I båda fallen var besökaren tvungen att lita på munkarna och deras tvivelaktiga ingenjörskonst.” En tidigare abbot tillfrågades om hur ofta repet till nätkassen byttes ut. Han uppges ha sagt: ”Det byts bara när det går av.” Det var inte förrän 1925 som man högg ut steg i klippan för att göra det enklare att komma upp.

      De första eremiter som klättrade upp på klipporna var Varnavas, någon gång mellan år 950 och 965 v.t., och Andronikos från Kreta, 1020 v.t. Andra munkar från alla delar av Bysans följde efter, och därför ökade antalet kloster på klipporna till 33. På 1500- och 1600-talen hade dessa brödraskap sin största betydelse, men alltsedan dess har deras betydelse minskat.

      ”Se på oss nu!” utropade abboten för ett av klostren. ”Ack, ... de unga vill inte leva som vi!” Det är faktisk bara sex av klostren, av vilka två är nunnekloster, som fortfarande är i bruk. Därför finns det övergivna kloster på flera av Meteoras klippor.

      En stor kulturskatt

      Nu för tiden är Meteora en av de mest intressanta platserna i Grekland när det gäller kultur. Enligt UNESCO (FN:s organ för internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation) är klostren en unik skattkista när det gäller kulturarv. På senare tid har den grekiska staten intresserat sig för att bevara Meteoras kulturella rikedom. Renoverade byggnader och museer har öppnats för besökare. Vad kan man se där?

      Ja, förutom sådant som bärbara ikoner, kyrkliga skrudar och musikkodexar, innehåller de unika historiska bibelhandskrifter. Bland dessa finns pergamentkodexen 591, daterad till år 861 eller 862 v.t., som innehåller förklarande kommentarer till bibelboken Matteus.