Rikets salar eller bibelstudiegrupper eller sammankomster är inte det ställe där man skall introducera privata affärsintressen eller rekrytera arbetskraft, utan de tjänar i stället som centra för andliga samtal och samvaro av andligt slag före, under och efter mötena. (Hebréerna 10:23—25) Att befläcka det kristna kamratskapets andliga skönhet med kommersialism skulle därför röja en total avsaknad av uppskattning av andliga värden.

Så har vi detta med att utnyttja kristna kontakter utanför Rikets sal. Innebär detta att medkristna inte kan göra affärer med varandra eller starta en firma tillsammans? Nej, detta är personliga beslut. Men somliga kristna sätter i gång med spekulationsaffärer som uppammar girighet och försöker locka medtroende att bli deras kompanjoner eller försäljningsrepresentanter. Många av dessa företag går omkull och kostar de lättlurade investerarna stora summor pengar.

Visst har det ibland varit så att de som investerar själva drevs av ett starkt begär efter att göra snabba pengar. Men bör inte den som sätter i gång en spekulativ affärsverksamhet ha en känsla av ansvar för hur det skall gå i ekonomiskt avseende för de andra i företaget? Bör han inte i förväg grundligt tänka sig in i vad som kan bli resultatet andligen för andra, om företaget skulle gå omkull? Medför i så fall inte ett ökat ansvar vanligtvis också ett ökat mått av ansvarighet?

Det finns en del kristna tillsyningsmän som har varit med om att starta tvivelaktiga spekulationsaffärer, som skadat deras medtroende. Dessa skall veta att detta kan påverka deras privilegier i församlingen. Man kan inte säga till någon hur han skall sköta sina världsliga angelägenheter. Men ingen bör heller utnyttja sina kristna kontakter för affärssyften. — 2 Korintierna 6:3, 4; 7:2; Titus 1:7.

Se upp med projekt om snabba pengar

En kristen, som snabbt inser faran med att bli indragen i ett världsligt projekt om snabba pengar, skulle kunna sluta upp att vara på sin vakt, när medtroende är inblandade i projektet och bli lurad av följande resonemang: ”Det här affärsavtalet är naturligtvis annorlunda; det kommer ju från medkristna, och jag skulle kunna behöva en extra slant. Jag är övertygad om att de inte skulle bli inblandade i några riskabla affärer och riskera sina medtroendes investeringar. Dessutom kommer detta att ge mig mer tid till andliga ting. Jag kanske rentav kan bli pionjär.” Akta dig! ”Ett falskt och fördärvat ting är hjärtat framför allt annat”, varnar bibeln. Detta inbegriper också ditt hjärta. Girigheten kan förblinda oss, så att vi följer en vågad kurs eller utnyttjar våra bröder för att uppnå själviska mål. Vi bör uppriktigt rannsaka våra motiv i ljuset av Guds ord. — Jeremia 17:9, 10.

Det är inte förståndigt att i blindo börja spekulationsaffärer med någon, inte ens med medtroende. Det är förståndigt att först beräkna kostnaden. (Lukas 14:28, 29) Ta reda på fakta — känn dina begränsningar, affärens gränser.

Begrunda följande illustration: En säker bilförare känner till sin bils och vägens begränsningar. Han vet att andra bilar vid höga hastigheter kanske kan ligga bättre i kurvor och vara lättare att räta upp, om man girar för hinder, än hans bil. Han vet också att ju fortare en bil går, desto mindre marginal finns det för att göra misstag, och desto större risk är det att man krockar. Därför vägrar han att försöka tävla med andra bilförare och deras bilar i fråga om vad dessa kan göra — han vet om begränsningarna. Nu är det inte heller tid att se hur långt och hur fort vi kan avancera i den här ordningen. Det förhållandet att någon kristen kan ha framgång i affärer innebär inte nödvändigtvis att någon annan kommer att få det. Girighet kan precis som alkohol hos en bilförare få en kristen att underskatta sina begränsningar och leda till en andlig krasch och till skada eller, ännu värre, till andlig död. — Galaterna 5:26.

Fråga dig själv innan du blir inblandad i en spekulationsaffär: Är detta verkligen nödvändigt? Vädjar försäljningsjargongen till girigheten, eller kommer produkten att fylla ett verkligt behov? Har jag råd att förlora alla de pengar jag investerar? Kommer jag att beröva mig själv och min familj behövlig ekonomisk trygghet, om det här företaget går omkull? Hur vågad är min investering? Hur mycket erfarenhet av och sinne för affärer har jag, om jag skulle bli ägare eller kompanjon i företaget? Känner jag till skattelagarna? Har jag noggrant tagit reda på ägarnas och företagets anseende och principer? Finns det en växande marknad för företaget? Kommer jag att komma i så stor tacksamhetsskuld till företaget att jag kommer att finna det svårt att sluta? Vad kommer företaget att göra, om jag blir allvarligt sjuk?

Och ännu viktigare är att fråga: Kommer jag verkligen att få mer tid att ägna åt andliga ting, eller kommer det att bli mindre? Hur många av dem som redan är i företaget har egentligen ökat den tid de ägnar åt andliga ting?

Svaren på dessa frågor är direkt knutna till din andlighet. Dåliga affärsmetoder eller affärsidéer förvandlas inte till goda sådana bara därför att medkristna är inblandade, inte mer än att ett hus som är byggt med bra material står säkert under ett oväder, om dess grund är byggd på sand. Den kristne riskerar inte bara ekonomisk förlust, utan också andlig ruin. — Matteus 7:24—27.

Daniel, en sexbarnsfar, fann att hans firma som gav en inkomst på 200.000 dollar om året krävde att han var alldeles för mycket borta från sin familj och att den undergrävde hans andlighet. Vad gjorde han alltså? ”Jag bestämde mig för att dra mig ur firman”, sade han. Detta hände för 12 år sedan, och han tillägger: ”Jag har aldrig ångrat det; jag har fått så många välsignelser från Jehova, och hela vår familj tjänar endräktigt vår store Skapare, Jehova.”

En försåtlig trend

Den försåtliga trenden åt materialism oroar många och får bekymrade kristna att komma med sådana här kommentarer:

”Världen är full av projekt för att tjäna stora snabba pengar — antingen på heltid eller deltid. Många av mina medkristna har lockats av sådana projekt — bara för att förlora dyrbar tid och dyra pengar. Själv har jag förlorat tre gånger. Jag har sörjt över att jag har fått några av mina medtroende inblandade. De har förlorat pengar som de inte hade råd att förlora.”

”Vissa framstående kristna här främjar olika investerings- och affärsprojekt bland bröderna. Bara under den gångna veckan har jag kontaktats tre gånger — för att köpa en produkt från en broder, för att investera pengar i en investeringsklubb bildad av och för bröder och för att slå mig på affärer tillsammans med en broder.”

”Det verkar som om kristna har blivit så begeistrade av detta tillfälle [ett försäkringsprojekt av pyramidtyp] att de betraktar alla, de nyintresserade, troende som har andliga problem, ja alla, som eventuella rekryter till deras affärsorganisation.”

”Ibland har de som verkar för snabba pengar gjort andliga värden till ett åtlöje, till exempel när de som stöder deras projekt antyder eller ibland säger rent ut att deras nyfunna rikedom eller framgång var ett direkt resultat av Guds välsignelse över deras affärer.”

En gudaktig syn på rikedom kommer att hjälpa en kristen att vara vaken för det försåtliga med girigheten och att inte duka under för materialismens världsliga trend. Hur bör då rikedom betraktas för att inte uppväcka girighet?

En kristen syn på rikedom

HAR du läst aposteln Paulus’ första brev till Timoteus nyligen, och framför allt då verserna 6—19 i kapitel 6? Det som sägs där ger en balanserad syn på vilken roll rikedom bör spela i de kristnas liv. Timoteus bor i den otroligt rika staden Efesus, när han får brevet. De kristna som bor i detta stora kommersiella centrum måste bekämpa tendensen att betrakta världslig rikedom som det viktigaste. Dessa verser ger i korthet följande råd: Var nöjd med det du har och sök inte att bli rik; och till de som redan var rika: Sätt inte ert hopp till materiella ting. Alla skall i stället vara rika på förträffliga gärningar, och alla skall visa frikostighet.

En skev syn på rikedom får människor att vara benägna för girighet. Girighet blir den sprängkil som sakta men säkert kan bända loss en kristens grepp om Kristi sunda lära. Skild från sanningens klara tänkesätt kastar han sig nu in i den ena stormiga konflikten efter den andra med personer inom och utom församlingen. En sådan bana kan inte leda till något annat än ”avundsjuka, gräl, förolämpningar och elaka gliringar — ständigt käbbel ... bland människor med förvända sinnen som har förlorat sitt verkliga grepp om sanningen, men som hoppas göra en viss vinning på den kristna religionen”. — 1 Timoteus 6:3—5, Phillips.

Så går det med dem som utnyttjar sina kristna kontakter till sin egen ekonomiska ”vinning”. De missar den verkliga rikedomen, som endast gudaktig hängivenhet kan skänka, nämligen ”ett löfte om livet nu och det som skall komma”. Paulus’ råd till alla är därför att ”vara nöjda” med ”vad som när och skyler”. — 1 Timoteus 4:8; 6:8.