Sidan två

Världen har i många avseenden kastat sanna värderingar i soptunnan. Men hur är det med dig? Behandlar du värderingar, som i århundraden har visat sig vara högt aktade, som skräp? Eller använder du förståndigt nog din soptunna enbart för avfall och låter värderingar vara en vägledande kraft i ditt liv?

Vad händer med våra värderingar?

År 1948 sade general Omar N. Bradley i ett minnestal på Vapenstilleståndsdagen: ”Vi har många vetenskapsmän men alltför få gudsmän. Vi har trängt in i atomens mysterier men förkastat bergspredikan. ... Vår värld är en värld av nukleära giganter och etiska spädbarn. Vi vet mer om krig än om fred, mer om hur man dödar än om hur man lever.” Han sade vidare: ”Mänskligheten står i fara att fångas av moralisk omogenhet i denna värld.”

EN GÅNG i tiden hade människor traditionella värderingar som var grundade på bibelns principer. Men så är det inte längre. Nu avfärdas de som omoderna. Nya livsstilar är i ropet. ”Sanning” är ett relativt begrepp. Det finns inte längre något som är rätt eller fel. Det finns ingenting som behöver fördömas. Var och en har sina egna värderingar, avgör själv vad som är rätt, gör som han eller hon själv vill. Ingen behöver ställas till svars för otukt, äktenskapsbrott, skilsmässa och försummade barn, och ingen behöver klandras för konsekvenserna — det skyhöga antalet tonårsgraviditeter, de miljontals aborterna, de försummade barnens förstörda liv. Och eftersom ingen behöver ställas till svars och ingen behöver klandras, så finns det ingen skuld. På detta sätt kastar världen sanna värderingar i soptunnan.

De första människorna beslöt sig för att själva avgöra vad som var rätt och vad som var orätt. (1 Moseboken 2:17; 3:5) I våra dagar har miljontals människor beslutat sig för att ingenting är rätt eller orätt. Drivna av en önskan att göra som de behagar skjuter de traditionella värderingar åt sidan och utropar: ”Äntligen fria! Allting är tillåtet!” Men när alla hämningar kastas åt sidan, då blir det problem!

I en känd tidskrift kunde man nyligen under rubriken ”En nation av lögnare?” läsa följande text: ”Regeringstjänstemän hymlar. Vetenskapsmän förfalskar sina forskningsresultat. Arbetare ändrar sina betyg för att få arbete. Vad är det egentligen som försiggår här i landet? Svaret är, enligt vad ett växande antal samhällskritiker befarar, att den allmänna ärligheten håller på att avta i oroväckande takt.”

En annan stor tidskrift har under den senaste tiden publicerat en rad artiklar om etik, vilka bland annat innehållit sådana ”godbitar” som skandalomsusade affärstransaktioner och personer i ansvarig ställning som svikit allmänhetens förtroende, överträdelser som täcker den mänskliga svaghetens hela register. Man går med på att kalla detta för ”missgrepp” men inte ”grova missgrepp” och absolut inte något så fördömande som ”synd”.

Artikelserien avslutas med följande ord: ”Om amerikanerna vill få en mer balanserad syn i etiska frågor, kanske de måste ompröva de värderingar som samhället så förföriskt ställer upp framför dem: en toppbefattning, politisk makt, sexuell dragningskraft, lyxiga takvåningar eller tjusiga sjötomter, börsklipp. Den verkliga utmaningen skulle då bli att ompröva sina behov och önskningar så att de inte bara tjänar jaget, utan också samhället, och fastställa en enhetlig etik som kan styra medlen samtidigt som den är ändamålsenlig.”

Följande rubrik stod nyligen att läsa i The New York Times: ”Offentliga befattningshavare runt om i staten tog emot 105 av 106 erbjudna mutor, säger F.B.I.” Var det en ärlig person som blev erbjuden den 106:e mutan? Nej, ”han tyckte inte att beloppet var stort nog”.

Matthew Troy, f. d. stadsfullmäktig och demokratisk ledare från Queens i New York, talade för en tid sedan till en grupp universitetsstuderande över ämnet ”Korruption och hederlighet bland de styrande” och förklarade då att mutor är vardagliga företeelser. Röster i representantförsamlingen köps med domartitlar. ”Det vanliga priset för en domartitel i Högsta domstolen var 75.000 dollar, medan de lägre domstolsposterna gick för 35.000.”

Författaren James A. Michener riktar strålkastarljuset på olika former av mygel i samhället, t. ex. förhärligandet av finanshajar som roffar åt sig hundratals miljoner av andra människors pengar, upprörande insideraffärer, tvivelaktiga aktieuppköp, skandalösa religiösa grupper som löper amok efter pengar, aidshotet, terrorister som skapar kaos, politiker som skövlar nationalparker och ser genom fingrarna med ekologiska katastrofer, en regering som säljer vapen till en föregiven fiende och sedan olagligen använder pengarna till att stödja en revolution i Centralamerika.

Michener ger till sist följande sammanfattning: ”1980-talet kommer troligen att gå till historien som ’det dåliga decenniet’, därför att så många vidrigheter har uppdagats.” Och allt detta har skett av den enkla anledningen att människor har förkastat sanna värderingar.

Förre amerikanske utbildningsministern, William J. Bennett, kritiserade skolornas underlåtenhet att bibringa eleverna moraliska värderingar och gav exempel på tonårsproblem som blivit följden av denna försummelse:

”Exempel: Omkring fyrtio procent av dagens 14-åriga flickor kommer att bli med barn minst en gång före tjugo års ålder, och mer än hälften av dessa barn kommer att vara utomäktenskapliga.

Exempel: Antalet självmord bland tonåringar är rekordhögt, och det är nu den näst vanligaste dödsorsaken i denna åldersgrupp.

Exempel: Förenta staterna ligger procentuellt sett främst bland världens industriländer i fråga om narkotikamissbruk bland ungdomar.

Kan våra skolor ’lösa’ dessa problem? Nej. Kan de hjälpa till att lösa dem? Ja. Gör de så mycket de kan för att hjälpa? Nej.

Varför inte? Delvis därför att de är ovilliga att ta itu med en av skolans viktigaste uppgifter: moralisk fostran. I en tidningsartikel citerades till exempel helt nyligen flera pedagoger i New York-området som förklarade att ’de medvetet undviker att försöka lära eleverna vad som är rätt och orätt i moraliskt avseende’.

Artikeln redogör för en verklig rådgivningssituation, som inbegrep femton högstadie- och gymnasieelever. Vid detta tillfälle ansåg eleverna att en skolkamrat hade varit dum som återlämnade en portmonnä med 1.000 dollar som hon hittat i skolan.” Rådgivaren fördömde inte på något sätt deras inställning, utan förklarade: ”Om jag dikterar för dem vad som är rätt och vad som är orätt, då är jag inte deras rådgivare.”

Bennett gör följande kommentar: ”En gång i tiden fanns det rådgivare som gav råd. I skolan fick eleverna råd angående många saker — bland annat angående vad som är rätt och vad som är orätt.”

Hemmets, skolans och kyrkans underlåtenhet

Hemmet håller snabbt på att bli en öken när det gäller att bibringa de unga rätta värderingar. Familjeupplösningen gör hemmen till en dålig undervisningsmiljö — båda föräldrarna arbetar, det förekommer uppslitande skilsmässor, enförälderfamiljer där föräldern arbetar, barn som hänvisas till barnvakter eller daghem eller lämnas ensamma hemma i sällskap med TV-n som rekommenderar sex som tidsfördriv och lär dem att lösa sina problem med våld. Kolumnisten Norman Podhoretz förklarar vad följden av allt detta har blivit: ”Bland effekterna märks ökad kriminalitet, ökat narkotika- och alkoholmissbruk, ökad förekomst av tonårsgraviditeter, aborter och veneriska sjukdomar samt en ökning av antalet våldsamma dödsfall bland ungdomar (mord, trafikolyckor, självmord). Det enda som tycks ha minskat är de teoretiska kunskaperna.”

Podhoretz fortsätter: ”Två sociologer finner övertygande statistiska bevis för det vi alla har förstått bara genom att se oss omkring. De finner fler och fler människor för vilka ’självförverkligande’ är viktigare än alla andra värderingar. De finner färre och färre människor som tror på värdet av att uppoffra sig själva, eller ens sin egen bekvämlighet, till förmån för sina barns önskningar och behov. Två tredjedelar av alla amerikanska föräldrar anser förvånande nog att ’föräldrar bör känna sig fria att leva sitt eget liv, även om det betyder att de måste tillbringa mindre tid tillsammans med sina barn’.”

John D. Garwood, f. d. dekanus vid Fort Hays State University i Kansas, sade beträffande bristen på sanna värderingar: ”Hemmets, skolans och kyrkans underlåtenhet att bibringa dem som står under deras inflytande en solid, varaktig uppsättning värderingar har gett upphov åt många av dagens problem. Den framstående brittiske historikern Arnold Toynbee ser i västvärlden av i dag avtagande ärlighet, brist på nationell målmedvetenhet och ett katastrofalt betonande av materiella värden, avtagande yrkesstolthet och en stark tendens till hög konsumtionsnivå med tonvikt på självtillfredsställelse. Han ser i vår nations livsstilar många av de faktorer som ledde fram till romarrikets fall.”

Genom att åsidosätta sanna värderingar har världen råkat in i ett vettlöst jagande efter mer av allting. Rik på ägodelar men fattig i anden irrar människan omkring utan mål och vägledning. Hennes räddning ligger i att återvända till den enda källan till sanna värderingar.

Källan till sanna värderingar

ALLA mänskliga samhällen har någon form av moralkodex. Vare sig de är villiga att erkänna det eller inte har alla människor behov av en vägledande kraft som står över dem själva. De söker instinktivt efter en högre makt som de kan tillbe eller tjäna. Det kan vara solen, månen, en stjärna, ett berg, en flod, ett djur, en människa eller en organisation. Deras moralkodex kan vara fastställd i någon av de många heliga skrifter som finns i olika kulturer. Överallt på jorden har människor detta behov. Det är ett instinktivt beteende hos människan.

”Religionen”, sade den kände psykiatern C. G. Jung, ”är en instinktiv attityd som är utmärkande för människan, och dess manifestationer kan följas genom hela mänsklighetens historia.” Den berömde vetenskapsmannen Fred Hoyle skrev om ”den moralkodex som finns i alla mänskliga samhällen” och tillade: ”Det skulle vara lätt att lägga fram åtskilliga argument för att visa att den moraliska känslan hos människan består trots alla frestelser [och anslag] som ständigt motarbetar den.”

Den mest kända och mest spridda av alla heliga skrifter, bibeln, erkänner att människan har en sådan medfödd känsla för moral. Det heter där i Romarna 2:14, 15: ”Ty närhelst folk av nationerna, som inte har lag, av naturen gör vad som hör till lagen, är dessa, fastän de inte har lag, sig själva en lag. Just de lägger i dagen att lagens innehåll är skrivet i deras hjärtan, under det att deras samvete vittnar med dem och de, mellan sina egna tankar, blir anklagade eller också urskuldade.”

Hoyle anser att evolutionsteorin är ”ett öppet sanktionerande av varje slag av opportunistiskt beteende” och säger vidare: ”Uppriktigt sagt ansätts jag av en övertygelse att den nihilistiska filosofi som den så kallade bildade opinionen valde att ansluta sig till efter publicerandet av boken Om arternas uppkomst tvingade in mänskligheten på en väg av automatisk självförintelse. En domedagsklocka började då ticka. ... De människor som nu inser att det är något fundamentalt fel på vårt samhälle är inte få till antalet, men sorgligt nog slösar de bort sin energi på att protestera mot den ena oviktiga företeelsen efter den andra.”

Intelligensen bakom livets uppkomst

Hoyle övergår sedan till att med matematisk precision visa att sannolikheten för att livet på jorden skulle ha uppstått av en slump är lika med noll. Han säger att ortodoxa vetenskapsmän på grund av ”de religiösa excesserna i det förflutna” har vänt sig bort från tanken på en skapande kraft. Men Hoyle tror att livet frambringades av någon intelligent kraft ute i världsrymden. Han tror att det som var omöjligt på jorden var möjligt i yttre rymden — men tar för givet att även där ute måste något slag av intelligens ha varit i verksamhet. Till och med den enklaste livsformen, en bakterie, är så fantastiskt komplicerad att en intelligens måste vara inbegripen i dess tillblivelse, men han kan inte förmå sig till att kalla denna intelligens för Gud.

Andra som ”inser att det är något fundamentalt fel på vårt samhälle” är emellertid inte lika ovilliga att göra detta. En av dessa är den tidigare citerade psykiatern C. G. Jung, som säger: ”Den individ som inte har sin förankring hos Gud kan inte bjuda något motstånd i kraft av sina egna resurser mot de fysiska och moraliska lockelserna från världen. För att kunna göra detta behöver han bevis i form av en inre, övernaturlig upplevelse, vilket är det enda som kan skydda honom mot en annars oundviklig likriktning med massan.”

Domaren Francis T. Murphy, ordförande i en amerikansk appellationsdomstol, säger att nutidsmänniskan ”inte känner till den yttersta meningen med livet och tvivlar på att livet har någon mening. Vilka moraliska principer hon än påstår sig hylla, har hon i själva verket drivit ut Gud ur sitt liv, ur sitt arbete, ur sitt hem. Hon saknar därför en fast punkt i moraliskt avseende.” I idrottsvärlden har Howard Cosell gett uttryck åt samma uppfattning när han diskuterade de problem som har att göra med narkotikamissbruk bland idrottsmän. Han sade: ”Det finns inte längre någon fast punkt i moraliskt avseende i Amerika ... , och det är ett problem för hela vår kultur.”

”Det är omöjligt att skapa ett samhälle eller en nation med moralisk tåga utan tro på Gud”, säger kolumnisten Georgie Anne Geyer, ”eftersom allting annars snabbt reduceras till ’jag’, och enbart jaget är meningslöst och fåfängt. ... När jaget blir alltings måttstock — på bekostnad av Gud, kyrkan, familjen och de vedertagna normerna för ett anständigt uppförande människor emellan — då är vi illa ute.”

Den sovjetiske författaren Alexandr Solzjenitsyn sade att om han ombads att i några få ord identifiera det grundläggande drag som har varit kännetecknande för 1900-talet, så skulle han säga: ”Människor har glömt Gud.” Han fortsatte: ”Hela vårt tjugonde århundrade håller på att sugas in i en malström av ateism och självförintelse. ... Alla försök att finna en utväg ur den belägenhet som dagens värld befinner sig i är fruktlösa, om vi inte på nytt, i ånger, riktar blickarna mot allas vår Skapare: om vi inte gör det, kommer det inte att bli någon ljusning, och vi skall söka förgäves.”

I sex tusen år har människan försökt gå sina egna vägar och själv avgjort vad som är rätt och vad som är orätt. Nu är det modernt att göra precis som man vill — det finns inte längre något som är rätt eller orätt. Historien vittnar om de fasansfulla konsekvenserna av båda dessa handlingssätt och bevisar att människan inte har förmåga att styra sina steg. ”Mången håller sin väg för den rätta, men till sist leder den dock till döden.” (Ordspråksboken 14:12; Jeremia 10:23) Jehova Gud har skapat människan och känner henne utan och innan. Han har stakat ut den väg som leder till lycka: ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” (Psalm 119:105) Hans ord, bibeln, identifierar de sanna värderingar som en människa måste hålla sig till för att bli lycklig. I rutan här bredvid finner vi en del av det vi bör och inte bör göra.

[Ruta på sidan 7]

Värderingar vi bör leva efter

▸ Älska Jehova Gud med hela ditt hjärta, med hela ditt sinne, med hela din själ och med hela din styrka.

▸ Älska din nästa som dig själv.

▸ Behandla andra så som du vill att de skall behandla dig.

▸ Ha Jesus som ditt stora föredöme.

▸ Förlåt andra, alldeles som du också själv vill bli förlåten.

▸ Hedra din far och din mor.

▸ Visa andra människor heder och betrakta dem som förmer.

▸ Var trogen i allt du gör.

▸ Håll frid med alla människor.

▸ Sträva efter att visa mildhet, omtänksamhet, självbehärskning.

▸ Återgälda ingen med ont för ont.

▸ Övervinn det onda med det goda.

▸ Tillbe inte falska gudar.

▸ Böj inte knä för bilder och beläten.

▸ Mörda inte.

▸ Stjäl inte.

▸ Bär inte falskt vittnesbörd.

▸ Missbruka inte Guds namn.

▸ Ha inte begärelse till din nästas tillhörigheter.

▸ Låt inte solen gå ner över din vrede.

Vilka värderingar styr ditt liv?

INNAN du besvarar den frågan kanske du behöver begrunda en annan: Vad vill du ha ut av livet? Rikedom, berömmelse, spänning, sensationella upplevelser, sexuell tillfredsställelse? Eller kanske ditt mål är att få rykte om dig att vara ärlig, vänlig, medlidsam, villig att tjäna allmänhetens intressen, andligt sinnad? Vad det än är fråga om, håller följande bibliska regel streck: ”Vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” — Galaterna 6:7.

Om du förkastar bibelns sanna värderingar, då måste du också vara villig att ta konsekvenserna. Domaren Paul R. Huot tar upp några av dessa konsekvenser. Han beklagar att samhället håller på att glida bort från respekt för lagen, social anständighet och disciplin och säger vidare: ”Saker och ting är inte längre svarta eller vita. Allting är grått. Vi har förlorat vår hyfs. Vi har förlorat vår artighet. Vi har förlorat vår anständighet. Allt färre människor ser skillnad mellan rätt och fel. Nu består synden i att åka fast, inte i själva överträdelsen.”

Allteftersom människans kunskap och makt tilltar, ökar också behovet av moraliska principer som kan styra användningen av dessa förmågor. (Ordspråksboken 24:5) Dessvärre har människans ökade kunskap och makt åtföljts av ett fullständigt sammanbrott på moralens område. Historikern Arnold Toynbee kommenterar denna utveckling: ”Det är tragiskt att tänka på att vi har varit så framgångsrika inom teknologins område, medan listan över våra moraliska misslyckanden kan göras nästan hur lång som helst. ... Om den moraliska klyftan fortsätter att vidgas, fruktar jag att vi kan få uppleva en tid då privatpersoner går omkring med atombomber i fickorna.”

Den nuvarande trenden är att nedvärdera sanna värderingar och förpassa synden till soptippen. Inställningen är densamma som hos äktenskapsbryterskan i Ordspråksboken 30:20: ”Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: ’Jag har inget orätt gjort.’” Men synden lever fortfarande kvar i högönsklig välmåga, även om den nu fått andra namn, till exempel öppenhet, frihet, relativism, värdeförskjutning, tolerans — vilket allt kan sammanfattas med benämningen ”den nya moralen”.

Man försöker få det orätta att verka rätt

Ingenting har egentligen förändrats sedan Jesajas tid. Hans ord är fortfarande mycket träffande: ”Ve dem som kallar det onda gott, och det goda ont, dem som gör mörker till ljus, och ljus till mörker, dem som gör surt till sött, och sött till surt!” (Jesaja 5:20) För att få det orätta att se rätt ut ändrar de skalan på termometern så att febern verkar normal.

Vilka värderingar frambringar goda resultat? Vilka värderingar gör dig lycklig, ger dig lojala vänner, skänker inre frid och förnöjsamhet? Vill du ha namn om dig att vara ärlig, sannfärdig och omtänksam? Vill du bli omtyckt, respekterad och älskad? Eller sätter du större värde på att ha obegränsade tillgångar, att få pröva på rikedomens makt? Är tillfredsställandet av köttsliga begär ditt största intresse? Är det viktigt för dig att försöka förverkliga dig själv?

Sexuell promiskuitet är en utbredd företeelse som har massmediernas och samhällets fulla gillande. Men hur förödande är den inte för äktenskapet och familjen och barnens välfärd! Ett resultat av denna sexuella frigjordhet är alla homosexuella perversiteter som är så vanliga i våra dagar och som tolereras och till och med sanktioneras av några av kristenhetens större religionssamfund. Beträffande ett sådant levnadssätt sägs det i Guds ord: ”Skäms de då över sitt avskyvärda uppförande? Nej, de har ingen skam i kroppen; de har inte ens förstånd att rodna längre.” — Jeremia 6:15, New International Version.

Jesus betonade människors andliga behov och sade: ”Lyckliga är de som är medvetna om sitt andliga behov, eftersom himmelriket tillhör dem.” (Matteus 5:3) Men många avfärdar detta behov som något föga värdefullt och gör ingenting för att fylla det; och ändå blir livet ytligt och tomt utan dessa värden. Hur mycket en människa än uträttar här i världen blir hennes liv ändå ytligt och i avsaknad av verklig lycka och sinnesfrid. Och sorgligt nog får de som är medvetna om sitt andliga behov och söker tillfredsställa det i kristenhetens kyrkor gå tomhänta därifrån, för där råder, som profeten Amos förutsade, andlig hungersnöd, ”inte en hunger efter bröd och inte en törst efter vatten, utan efter att höra Jehovas ord”. — Amos 8:11, NW.

Många i kristenhetens kyrkor är för övrigt inte intresserade av att få sund andlig undervisning, utan ”skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna.” (2 Timoteus 4:3, 4, 1981) Både präster och lekmän har samma inställning som människor på Jesajas tid, vilka sade till dem som såg till människors andliga behov: ”’Upphör med era syner’, och till profeterna: ’Profetera inte för oss vad sant är, tala till oss sådant som är oss välbehagligt, profetera bedrägliga ting, vik av från vägen, gå åt sidan från stigen, skaffa bort ur vår åsyn Israels Helige.’” — Jesaja 30:10, 11.