Varför värderingarna har förändrats

”Vad är det viktigaste i livet?”

Den frågan ställdes till 50 000 personer i 60 länder. Enligt den här gallupundersökningen var de vanligaste svaren nästan överallt i världen ”ett lyckligt familjeliv” och ”god hälsa”.

VID första anblicken verkar det som om människor världen över delar många fina värderingar. Men bilden är inte riktigt så ljus. Förr i tiden byggde människor sina värderingar på traditionella religiösa och moraliska principer. Men saker och ting förändras snabbt. Forskaren Marisa Ferrari Occhionero säger så här angående Italien: ”De unga ger uttryck för värderingar som i allt mindre utsträckning har påverkats av föräldrar, tradition eller religion.” Det är likadant över hela världen, och det gäller såväl unga som gamla.

Professor Ronald Inglehart, ledare för ett forskningsprojekt om moralvärderingarna i världen, säger: ”Allt fler tecken tyder på att det sker en genomgripande förändring av synsättet i världen.” Vad är det som driver fram sådana här förändringar? Inglehart hävdar: ”Dessa förändringar återspeglar de förändringar som sker inom ekonomin och tekniken.”

Gallupundersökningen avslöjade till exempel att i rika i-länder låg en anställning ”rätt långt ner på listan” över sådant som betyder mycket i livet. Men i u-länderna var ett arbete det som värderades allra högst! Ja, när det råder fattigdom, prioriterar människor det som behövs för att överleva. När länderna sedan utvecklas ekonomiskt, får sådant som hälsa, ett lyckligt familjeliv och självförverkligande företräde.

Tekniska framsteg kommer med all säkerhet att göra att dessa nya värderingar sprider sig till u-länderna. I tidskriften The Futurist konstateras det: ”Vi formar våra trosuppfattningar och värderingar efter vad vi ser och hör.” Massmedierna har därför ett enormt inflytande på västvärldens värderingar. Och som det framhålls i The Futurist: ”Dessa massmedier är världsomspännande.”

Vilka förändringar kan vi då lägga märke till när det gäller attityder och uppförande? Och på vilket sätt påverkar dessa förändrade värderingar dig och din familj?

Håller våra värderingar på att urarta?

BLAND de största gåvor föräldrar kan ge sina barn är villkorslös kärlek och värderingar som de inte bara lär ut, utan själva lever efter.

Utan rätta värderingar är livet inte mycket mer än en hård kamp för överlevnad. Värderingar tillför vårt liv mening. De hjälper oss att prioritera det som är viktigast. De hjälper oss också att sätta upp moralnormer och avgöra vilka regler för uppförandet som bör gälla.

Ändå håller många av våra traditionella värderingar snabbt på att förändras. Professor Ronald Inglehart framhåller exempelvis att ”samhället är på väg mot allt friare moralnormer i fråga om sexuell tillfredsställelse och självförverkligande”. I en gallupundersökning som gjordes 1997 i 16 länder frågade man om de som bodde där ansåg att det var moraliskt rätt att skaffa barn utanför äktenskapet. Gallupundersökningen visar: ”Siffrorna för hur många som accepterar denna moderna livsstilstrend varierar från 90 procent eller mer i delar av Västeuropa till mindre än 15 procent i Singapore och Indien.”

En del har hyllat den här nya sexuella friheten. Men i broschyren The Rise of Government and the Decline of Morality omnämner James A. Dorn ”det stora antalet utomäktenskapliga födslar” och ”upplösta familjer” som ”tydliga tecken på ett moraliskt förfall”.

Andra värderingar som har urartat

Även andra värderingar som har funnits sedan länge är på kraftig tillbakagång. Undersökningen av moralvärderingarna i världen, som leddes av professor Inglehart, visar att ”respekten för myndighet minskar” i industriländerna.

En annan traditionell värdering har varit den stränga arbetsmoralen. Men fakta visar att den också håller på att luckras upp. I USA intervjuade National Federation of Independent Business mer än en halv miljon arbetsgivare. ”Trettioen procent av dem som svarade sade att de hade svårigheter att tillsätta lediga platser, och 21 procent uppgav att det överlag var dålig kvalitet på det arbete som utfördes.” En arbetsgivare säger: ”Det blir allt svårare att hitta arbetare som kommer mer än en dag och som kommer i tid och är nyktra.”

Ekonomiska krafter kan ligga bakom den här nedåtgående trenden. När vinsterna krymper, avskedar arbetsgivarna anställda eller tar bort vissa förmåner. I tidskriften Ethics & Behavior heter det: ”Anställda som upplever denna bristande lojalitet och som får förmåner indragna börjar snart uppvisa ett lika negativt uppträdande mot arbetsgivaren. Det finns inget intresse för att arbeta hårt, för i morgon kanske den anställde inte har kvar sitt arbete.”

Ännu ett område där värderingarna har försämrats märkbart gäller uppförande och hövlighet. I en undersökning i Australien framkom det: ”Mer än 87,7 procent av de anställda uppgav att ohövlighet på kontoret påverkar arbetsmoralen.” I en undersökning som gjordes bland affärsfolk i USA ”framhöll 80 procent av dem som svarade att ohövligheten ökade inom affärslivet”. Enligt nyhetsbyrån CNN ”har dålig kundservice blivit så vanlig att nästan hälften av de intervjuade sade att de hade gått ut ur en affär på grund av detta under det senaste året. Hälften sade att de ofta ser personer tala i mobiltelefoner på ett högt och störande sätt. Och sex bilförare av tio sade att de ofta såg andra köra aggressivt och vårdslöst.”

Hur värdefullt är en människas liv?

Det händer att människor säger sig hålla fast vid vissa ”värderingar”, men deras ord överensstämmer inte alltid med deras handlingssätt. Institute for Global Ethics gjorde en undersökning bland personer från 40 länder. Fyrtio procent av dessa valde ”aktning för livet” som en av de fem ”viktigaste värderingarna”.a

Men hur är det i praktiken? Industriländerna har verkligen resurser att eliminera mycket av det mänskliga lidandet. Men i en bok skriven av Carol Bellamy, chefen för FN:s barnfond, konstaterades det 1998 att ”nästan 12 miljoner barn under fem års ålder dör i u-länderna varje år” och att undernäring ”är en bidragande orsak till mer än hälften av fallen, vilket är siffror som inte kan jämföras med något annat sedan digerdöden härjade i Europa på 1300-talet”. Sådana rapporter oroar alla som värnar om mänskligt liv. ”Ändå”, påpekar Bellamy, ”har undernäringskrisen i världen inte orsakat någon större oro bland allmänheten, trots att det framkommit påtagliga och allt fler vetenskapliga bevis för att den utgör en fara. Man ägnar mer uppmärksamhet åt börsens upp- och nergångar än åt de oerhört förödande konsekvenserna av undernäring – eller åt den lika stora nyttan av en riktig näringstillförsel.”

En märkligt skev livssyn kommer till synes inom läkarkåren. Så sent som i början av 1970-talet hade ett barn som föddes i 24:e veckan nästan ingen chans att överleva. Numera är det kanske upp till 40 procent av dessa för tidigt födda barn som överlever. Med tanke på detta är det verkligen motsägelsefullt att det utförs uppskattningsvis mellan 40 och 60 miljoner aborter i världen varje år! Flertalet av dessa aborter utförs på foster som bara är några veckor yngre än de för tidigt födda barn som läkare kämpar för att rädda livet på! Vittnar inte detta om att det råder en stor moralisk förvirring?

Det behövs en moralisk kompass

På frågan ”Vad är det minst viktiga i livet?” valde de flesta av dem som ingick i gallupundersökningen ”trohet mot min religion” som en av de två minst viktiga sakerna. Det är därför inte konstigt att antalet kyrkobesök fortsätter att minska. Professor Inglehart menar att välståndet i västvärlden har ”skapat en oöverträffad känsla av säkerhet” och att ”detta har minskat behovet av den tröst och uppmuntran som religionen av hävd har tillhandahållit”.

När man förlorar förtroendet för organiserad religion, förlorar man också förtroendet för Bibeln. I en internationell undersökning fick de som deltog frågan om vem eller vad de förlitade sig på när det gällde att avgöra vad som är moraliskt riktigt. De flesta svarade att de litade på sin egen erfarenhet. ”Guds ord kom på andra plats, men mycket långt efter”, visar undersökningen.

Det är därför inte så konstigt att värderingarna har förändrats till det sämre! Avsaknaden av en moralisk kompass och en allt större tonvikt på materiella mål och självisk individualism har främjat en kultur som präglas av girighet och likgiltighet för andras känslor. Vilka viktiga saker har gått förlorade på grund av detta?

[Fotnot]

[Bilder på sidorna 4, 5]

Splittrade familjer, låg arbetsmoral och upproriskt beteende kännetecknar vår tids urartade värderingar

[Bild på sidan 6]

Miljontals spädbarn, bara några veckor yngre än det här för tidigt födda barnet, aborteras varje år

Förändrade värderingar – Har något gått förlorat?

”VAD är det främsta problemet i landet?” De flesta som fick den här frågan i en amerikansk undersökning hade familjens upplösning och det moraliska förfallet överst eller näst överst på listan över det som oroade dem mest. Och det är de inte ensamma om.

I Paristidningen International Herald Tribune heter det till exempel: ”Det finns en stark längtan, i synnerhet bland unga människor, efter någon sorts enande framtidsvision, en uppsättning erkända ideal som kan motverka och dämpa den girighet, själviskhet och brist på gemenskap som tycks behärska världen. ... Den allt livligare debatten om behovet av en global etik är en bekräftelse på att någonting saknas.”

Tycker du att regeringar och makthavare i världen, däribland företagsledare, har de värderingar som behövs för att leda oss in i en lyckligare, tryggare och säkrare framtid? Känner du, åtminstone i viss utsträckning, att något gått förlorat när du ser hur värderingarna runt omkring dig förändras?

Något som kanske bekymrar dig mycket är din personliga säkerhet. Bor du i ett område där det inte är någon risk att gå hemifrån utan att låsa dörren? Känns det säkert och tryggt att vara ute och promenera på kvällarna i närheten av där du bor? Om du är så lyckligt lottad att du bor på ett ställe som är fritt från krig, etniska oroligheter och gängstrider på liv och död, kanske du ändå fruktar för att bli överfallen, rånad eller utsatt för inbrott eller stöld. Förståeligt nog kan detta göra att du känner förtvivlan; känner att något gått förlorat.

Förutom detta kan du åtminstone till en del ha förlorat den tillit till andra som du en gång hade. Genom egna erfarenheter, kanske både i arbetet och i det övriga livet, kan du ha lagt märke till att människor allt oftare behandlar dig illa eller försöker utnyttja dig så fort det på något sätt är till fördel för dem själva.

Regeringar måste vara goda exempel

Historien igenom har det visat sig att det finns ett nära samband mellan de värderingar som kommer till uttryck i ett samhälle och de värderingar som dess regering förespråkar. Calvin Coolidge, som längre fram blev USA:s president, sade: ”Människan talar om naturliga rättigheter, men kan någon i så fall visa mig var i naturen några rättigheter någonsin existerade eller var erkända, innan man upprättade en samling officiella lagar som formellt slog fast och skyddade dessa rättigheter.”

När allt kommer omkring är det den sittande regeringen – oavsett hur den kommit till makten – som kan främja eller förhindra sådana medborgerliga rättigheter som tryckfrihet, församlingsfrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet och frihet från orättmätiga frihetsberövanden eller övergrepp och rätten att få en rättvis rättegång.

Abraham Lincoln, som senare blev USA:s president, sade en gång: ”En regerings egentliga mål är att för ett samhälle av människor göra det de måste få gjort men som de i egen kraft inte kan göra över huvud taget eller inte kan göra så bra.” När regeringar arbetar på att nå upp till sådana höga mål, är människor beredda att förlita sig på dem som har makten.

Men i dag tycks cynism och misstro ha ersatt sådant förtroende och sådan tillit. En nyligen gjord undersökning i USA visar att 68 procent av de tillfrågade betygsatte de federala myndigheternas moral som medelmåttig eller till och med dålig. I många länder har den allmänna uppfattningen om myndighetspersoner skakats på grund av mutskandaler och korruption på högsta nivå. Förståeligt nog har detta lett till att ett allt större antal människor har känt att något gått förlorat.

Kung Salomos goda exempel

Ett forntida exempel belyser vilket stort inflytande de styrandes värderingar kan ha. Kung Salomo regerade över Israels 12 stammar från år 1037 till 998 f.v.t. Hans far, kung David, hade varit en av Israels mer framträdande kungar. Bibeln beskriver David som en som älskade sanning och rätt, och framför allt som en som helt och fullt förtröstade och litade på sin Gud, Jehova. Han lärde Salomo samma värderingar.

Den allsmäktige Guden visade sig för Salomo i en dröm och sade till honom: ”Begär något! Vad skall jag ge dig?” (2 Krönikeboken 1:7) I stället för att begära stora rikedomar, ära och berömmelse eller politiska framgångar avslöjade Salomo vad han värderade högst genom att be om ett vist, förståndigt och lydigt hjärta, så att han kunde vara en god kung över Israels nation.

Hur påverkade Salomos styre folket? Gud välsignade honom med vishet, ära och personliga rikedomar – så länge han höll fast vid nationens andliga värderingar. Arkeologiska fynd vittnar om det materiella välstånd som rådde under Salomos regering. I boken The Archaeology of the Land of Israel heter det: ”De rikedomar som från alla håll strömmade till det kungliga hovet och den blomstrande handeln ... medförde en snabb och märkbar revolution i varje sida av den materiella kulturen.”

Ja, under Salomos goda styre rådde det fred, trygghet och glädje i landet. ”Juda och Israel fortsatte att bo i trygghet, var och en under sin egen vinstock och under sitt eget fikonträd, från Dan till Beersheba, alla Salomos dagar.” (1 Kungaboken 4:20, 25)

Kung Salomos dåliga exempel

Men tyvärr ändrade Salomo, som så många ledare i dag, sina värderingar. Den bibliska berättelsen lyder: ”Han kom att ha sju hundra hustrur, furstinnor, och tre hundra bihustrur; och hans hustrur böjde så småningom hans hjärta. Och det hände sig vid den tid då Salomo blev gammal att hans egna hustrur hade böjt hans hjärta till att följa andra gudar; och hans hjärta visade sig inte vara odelat gentemot Jehova, hans Gud, som hans far Davids hjärta hade varit.” (1 Kungaboken 11:3, 4)

Vilken verkan fick det för folket att kung Salomo ändrade sina värderingar? Trots Salomos stora förmåga och vishet blev han en förtryckande härskare under senare delen av sin regering. De stora utgifter hans regering hade gjorde att nationens ekonomi försämrades enormt. Arbetarna blev missnöjda. Politiska rivaler motarbetade kungen och försökte överta makten. Mycket av sammanhållningen inom nationen gick förlorad. Visst är det ironiskt att Salomo själv skrev: ”När de rättfärdiga blir många, gläder sig folket; men när den ondskefulle härskar, suckar folket.” (Ordspråken 29:2)

Kort efter Salomos död ledde politisk oro och misstro till att nationen delades, och efter det följde en period av umbäranden, oenighet och förfall. Israeliterna kände sig bedrövade över det som gått förlorat. De styrande hade ändrat sina värderingar, och de hade inte längre folkets bästa för ögonen. Det grundläggande felet var att deras ledare hade ignorerat Jehova och hans lagar. Det ledde till att hela nationen fick lida.

I dag råder en omfattande brist på förtroende

Inom regerings- och affärskretsar och inom religiösa grupper har man inte ägnat så stor uppmärksamhet åt att hålla fast vid höga värderingar. Detta i sin tur har gjort att människor i allmänhet känner att något har gått förlorat. Det blir allt tydligare att politiker och andra ledare inte kan lösa sina länders grundläggande problem.

De har exempelvis inte lyckats göra slut på krig eller fått bukt med de stigande hälsovårdskostnaderna eller kunnat hindra de negativa konsekvenserna av den illegala narkotikahandeln. Även utbildningssystemen är i kris. Det finns flera regeringar som till och med stöder organiserat hasardspelande. Även många religiösa ledare och företagsledare har visat sig vara en stor besvikelse på grund av sina korrupta och omoraliska handlingar. Det är inte förvånande att många ifrågasätter ärligheten hos dem som de ser upp till för att få ledning.

Finns det någon regering som kan skydda och dessutom ta ledningen i att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och värderingar? Ja, det gör det. Den avslutande artikeln kommer att berätta mer om detta.

[Infälld text på sidan 7]

”Girighet, själviskhet och brist på gemenskap ... tycks behärska världen.” (INTERNATIONAL HERALD TRIBUNE)

[Bilder på sidan 8]

När kung Salomo lydde Guds lagar inskärpte han höga värderingar hos sina underlydande