Vad har hänt med moralen?

REGERINGSFÖRETRÄDARE. Kandidater till politiska ämbeten. Religiösa ledare. Vi förväntar att människor i sådana ställningar skall uppföra sig på ett föredömligt sätt, men på senare tid har personer ur dessa led spelat huvudrollen i en rad upprörande skandaler. Deras dåliga uppförande omspänner ett brett register av synder — från äktenskapsbrott och fräcka lögner till bedrägliga ekonomiska transaktioner och förskingring.

I boken The Death of Ethics in America heter det beklagande: ”Medan nationen har varit upptagen med den dödliga sjukdomen ... Acquired Immune Deficiency Syndrome [”förvärvad immunbrist”], tycks ett annat slag av aids (Acquired Integrity Deficiency Syndrome [”förvärvad brist på hederlighet”]) ha fått epidemiska proportioner. Men när det gäller den sjukdomen har det inte känts lika angeläget att finna ett botemedel.” (Kursiverat av oss) Tidskriften Time hävdar att Förenta staterna ”vältrar sig i ett moraliskt träsk”.

Detta ”träsk” är inte begränsat till Förenta staterna. På senare tid har även Frankrike, Grekland, Indien, Indonesien, Israel, Japan, Kina och Tyskland skakats av skandaler där framträdande personer varit inblandade. Och det kommer väl knappast som någon överraskning att det oetiska uppförande som samhällets toppar lägger i dagen helt enkelt är en återspegling av vanliga människors beteendemönster. Thailands premiärminister betecknade korruptionen i sitt hemland som ”cancerös” och tillade att hela samhället lider av en sjukdom som har sin rot i girighet och förvrängda värderingar.

Många kanske därför med rätta undrar: Vad ligger bakom denna globala tendens till förändrade moraliska värderingar? Och vad som är ännu viktigare: Vad kommer allt detta att leda till?

När stöld inte längre är stöld

I Columbus i Ohio i USA flög bakdörren till en bepansrad värdetransportbil upp, och två säckar med pengar föll ut. När omkring två miljoner dollar i sedlar spreds för vinden och ströddes ut över vägbanan, rusade massor av bilister ut ur sina bilar och stoppade fickorna och handväskorna fulla med pengar. En del tillkallade till och med andra bilister via radion och uppmanade dem att komma och roffa åt sig.

Officiella vädjanden och löften om tio procents hittelön för återlämnade pengar ignorerades så gott som fullständigt. De flesta hyllade tesen att en upphittare har rätt att behålla det upphittade. Endast en bråkdel av pengarna återlämnades. En man rättfärdigade till och med sin stöld genom att säga att pengarna var ”en gåva från Gud”. Detta var emellertid ingen isolerad företeelse. Samma giriga inställning kom till synes när pengar ramlade ut från värdetransportbilar i San Francisco i Kalifornien och i Toronto i Canada.

Att människor som normalt är hederliga och rättskaffens så lätt nedlåter sig till att stjäla får oroväckande konsekvenser. Det visar dessutom hur skeva moralbegrepp människor i allmänhet har. Thomas Pogge, lektor i filosofi vid Columbia University i New York, hävdar att även om de flesta människor anser det vara omoraliskt att stjäla från en annan person, betraktar de av någon anledning stöld från en institution som långt mindre klandervärt.

En förändrad sexualmoral

Dagens skeva moraluppfattning kommer också till synes på sexualitetens område. En färsk undersökning visar att människor är förvånansvärt toleranta i sin syn på politiska kandidater som gör sig skyldiga till äktenskapsbrott. En skribent menar att väljare kanske drar sig för att fördöma deras äktenskapsbrott, eftersom ”de är så flitigt upptagna med att pröva det själva”.

Nyligen publicerade statistiska uppgifter visar faktiskt att 31 procent av alla gifta personer i Förenta staterna har eller har haft ett förhållande utanför äktenskapet. Det stora flertalet amerikaner, 62 procent, ”anser att det inte är moraliskt fel” att handla så. Synen på föräktenskapliga sexuella förbindelser är lika tolerant. En undersökning som gjordes år 1969 visade att 68 procent av den amerikanska allmänheten då intog en avvisande hållning till föräktenskapliga förbindelser. I dag är det bara 36 procent som tar avstånd från sådana förbindelser. På 1960-talet var omkring hälften av de kvinnor som intervjuades oskulder när de gifte sig. I dag har den siffran sjunkit till 20 procent.

Etiska gränsdragningar

Det moraliska förfallet är uppenbart också inom affärsvärlden. För 20 år sedan var det bara 39 procent av förstaårsstuderande vid universitet och högskolor som ansåg att ”ekonomisk framgång var viktig eller nödvändig”. År 1989 hade siffran praktiskt taget fördubblats. Att tjäna pengar har tydligen blivit det viktigaste för många unga människor — med oroväckande moraliska konsekvenser.

I en undersökning som omfattade 1.093 gymnasieelever sade 59 procent av de tillfrågade att de skulle vara villiga att göra en olaglig affär värd tio miljoner dollar — även om de riskerade att dömas till sex månaders skyddstillsyn! Sextiosju procent förklarade att de var villiga att införa luftposter i sin redovisning; 66 procent sade att de skulle ljuga för att få till stånd en bra affär. Dessa ungdomars inställning återspeglar emellertid bara de vuxnas etiska värderingar. När 671 företagsledare tillfrågades beträffande sin syn på affärsetik, hävdade närmare en fjärdedel av dem att etiska principer kan sätta käppar i hjulet för en framgångsrik karriär. Över hälften medgav att de tummade på reglerna för att nå sina syften.

I ett försök att bryta denna oroväckande trend anordnar somliga universitet och högskolor kurser i etik. Men många ställer sig skeptiska till effektiviteten i sådana ansträngningar. ”Jag kan helt enkelt inte inse hur kurser i etik skall kunna vara till någon hjälp”, sade en framträdande kanadensisk affärsman. ”Studenter med sunda värderingar kommer inte att lära sig så mycket nytt, och de studenter som inte har några hedersbegrepp från början kanske bara använder den kunskap de får till att hitta på nya sätt att utföra de omoraliska handlingar som de ändå tänker begå.”

Många affärsföretag har likaså fastställt officiella etiska riktlinjer. Experter hävdar emellertid att sådana föreskrifter bara är en tom fasad och sällan ägnas någon större uppmärksamhet — utom i samband med skandaler som kan skada företaget. Ironiskt nog avslöjar en färsk undersökning att företag med fastställda etiska normer anklagats för oetiska metoder oftare än företag som saknar sådana föreskrifter!

Ja, det moraliska förfallet breder uppenbarligen ut sig på alla fronter. En företagsledare uttrycker det så här: ”De råmärken som visade oss vad som var rätt och vad som var fel finns inte längre. De har sakta men säkert vittrat sönder.” Varför har dessa moraliska råmärken försvunnit? Vad har ersatt dem? Dessa frågor kommer att tas upp i de följande artiklarna.

Vart är moralen på väg?

I HUNDRATALS år var Bibeln det obestridda rättesnöret för moralen i många länder. Även om inte alla levde upp till dess höga principer, gav Bibeln ändå de samhällen som erkände den ett gemensamt moraliskt språk, en måttstock efter vilken uppförandet kunde bedömas. Den jesuitiske universitetsrektorn Joseph O’Hare säger emellertid beklagande: ”Vi har haft ett traditionellt normsystem som har vägts och befunnits för lätt eller otidsenligt. Nu tycks det inte finnas några moraliska skrankor över huvud taget.”

Vad är orsaken till att Bibelns moralnormer förlorade sitt inflytande? En viktig faktor var evolutionsteorins ökade utbredning. I boken American Values: Opposing Viewpoints förklaras det: ”I alla kända civilisationer har människor trott på två världar: en synlig och en osynlig. ... Den osynliga världen var den grundval som gav livet mening och innebörd. ... Den var den sammanhållande kraften i samhället. I mitten av förra århundradet började emellertid människor lära sig att det inte fanns någon osynlig värld. Den existerade inte och hade aldrig existerat.” I synnerhet från och med den tiden började Bibeln och dess moralnormer attackeras i exempellös omfattning — bland annat genom den så kallade högre bibelkritiken och publicerandet av Darwins bok Om arternas uppkomst.a

Evolutionsteorin undergrävde således Bibelns trovärdighet i många människors medvetande. Som en artikel i Harvard Magazine uttrycker det kom Bibeln nu att betraktas som blott och bart ”en vacker allegori”. Detta fick en förödande inverkan på moralen. Enligt den kände vetenskapsmannen Fred Hoyle blev evolutionsteorin ”ett öppet sanktionerande av varje slag av opportunistiskt beteende”.

Men evolutionsteorin är naturligtvis bara en del av förklaringen. Två världskrig har gjort människor ännu mer desillusionerade och besvikna på religion. Den industriella revolutionen har medfört stora sociala — och moraliska — förändringar. Den snabba tillväxten av inflytelserika massmedier har också gjort det möjligt att blottställa människor för dekadenta moraluppfattningar i gigantisk skala.

Allting är relativt?

Det är därför inte så underligt att många människor saknar moraliska referensramar. De driver omkring i tillvaron som ett skepp utan roder. Många har till exempel följt den moraliska relativismens populära strömningar och menar att ”etiska sanningar är beroende av de individer och grupper som omfattar dem”. Enligt denna filosofi finns det inga absoluta sanningar i moraliska sammanhang — allting är relativt. ”Det som är fel för dig kanske är rätt för någon annan”, hävdar relativisterna. Eftersom deras moraliska kompass kan peka åt nästan vilket håll som helst, är de snara att betrakta nästan allt beteende som godtagbart.

En handling som förr skulle ha beskrivits som ”syndig” eller ”orätt” är nu fördenskull helt enkelt ”dum”. Ett handlingssätt kan ursäktas som ”sjukt” men inte fördömas som ”omoraliskt”. Man kommer osökt att tänka på den forntida profeten Jesajas tid, då det fanns människor som sade ”att gott är ont och ont är gott” och som framställde ”mörker som ljus och ljus som mörker”. — Jesaja 5:20.

Tendensen att skylla ifrån sig

En annan moralisk strömning är tendensen att skylla ifrån sig. Adam skyllde på Eva, och Eva, i sin tur, skyllde på ormen. Våra dagars missdådare försöker också slingra sig undan ansvar, och de får ofta hjälp av juridisk och psykiatrisk expertis. En artikel i tidskriften U.S.News & World Report kritiserar psykiatrerna för att de ”uppfinner nya sjukdomar som får brottslingar att te sig som hjälplösa offer”. Det amerikanska psykiaterförbundet har exempelvis enligt uppgift allvarligt övervägt att beteckna våldtäktsmän som offer för en sjukdom med det fantasifulla namnet ”paraphilic rapism”. Somliga tyckte emellertid att detta skulle ha inneburit ett officiellt godkännande av att ostraffat begå våldtäkt. ”Kvinnorna protesterade så högljutt att man snabbt konstaterade att det inte var någon sjukdom när allt kom omkring.”

Man kan naturligtvis inte förneka det uppenbara faktum att traumatiska upplevelser i barndomen kan få negativa konsekvenser i vuxenlivet. Men det är fel att påstå att sådana upplevelser rättfärdigar ett våldspräglat eller omoraliskt uppförande i vuxen ålder.

Ungdomar — utan moralisk vägledning

Den moraliska förvirringen i världen har satt sina spår, i synnerhet hos lättpåverkade ungdomar. Forskaren Robert Coles vid Harvarduniversitetet konstaterade att det inte finns någon grundläggande uppsättning normer som styr amerikanska barns moraliska liv. I stället låter de sig vägledas av en mängd olika moraliska riktlinjer och värderingssystem. När en grupp skolungdomar nyligen tillfrågades om vad som var deras rättesnöre i livet, svarade närmare 60 procent att de gör det som känns bra eller det som är till deras egen fördel.

Ibland bidrar skolorna till den moraliska förvirringen. I amerikanska skolor lanserades för några år sedan ett projekt som kallades ”moralvärderingsundervisning”. Vad gick denna undervisning ut på? Barnen skulle vara fria att välja sina egna moraliska värderingar.

Det oförnuftiga i ett sådant resonemang framgår av något som inträffade i en skola i New York. En av eleverna hittade en portmonnä med 1.000 dollar i kontanter och beslöt sig för att återlämna den till ägaren. Hur reagerade hennes klasskamrater, när man diskuterade saken under en lektion om moralvärderingar? De kritiserade henne och retade henne för hennes handlingssätt! Och vad värre är, inte en enda av lärarna eller den övriga skolpersonalen berömde henne för hennes ärliga uppförande. En av lärarna ursäktade deras reaktion med orden: ”Om jag dikterar för dem vad som är rätt och vad som är orätt, då är jag inte deras rådgivare.”

Kan kyrkorna hejda det moraliska förfallet?

Det är knappast förvånande att det beklagansvärda moraliska tillståndet i världen på senare tid har gett upphov till en motreaktion. Många framför nu högljudda krav på en återgång till traditionella värderingar, vilket för somliga innebär en återgång till religionen. Kyrkornas meriter när det gäller moralisk vägledning är emellertid ingenting att skryta med. Generalförsamlingen för den presbyterianska kyrkan i Amerika erkänner: ”Vi står inför en kris som är fruktansvärd till både omfattning och innebörd.” Vad är det för kris som avses? ”Mellan 10 och 23 procent av landets präster har inlåtit sig på sexualiserat beteende eller sexuella förbindelser med församlingsbor, klienter, anställda etc.”

Många människor är därför djupt besvikna på religionen. Chefen för det amerikanska affärs- och industrirådet sammanfattade denna besvikelse med orden: ”Religiösa institutioner har misslyckats med att förmedla sina traditionella värderingar och har i många fall bidragit till [det moraliska] problemet genom att förespråka befrielseteologi och toleranta uppfattningar beträffande mänskligt beteende.”