Vad har hänt med moralen?

En förmiddag i april 1999 bröts lugnet i staden Littleton nära Denver i Colorado i USA. Två ungdomar i svart trenchcoat går in i en gymnasieskola och börjar skjuta mot elever och lärare. Skottsalvorna följs av granatexplosioner. Tolv elever och en lärare dödas, och mer än 20 skadas. Förövarna avslutar massakern med att ta sitt eget liv. De var inte mer än 17 respektive 18 år och hade närt ett djupt hat mot vissa samhällsgrupper.

TYVÄRR är det exempel som nämndes här ovan inget enstaka fall. Tidningar, radio och TV rapporterar om liknande händelser från hela världen. Enligt National Center for Education Statistics inträffade omkring 11.000 våldsamma incidenter med vapen i amerikanska skolor 1997. I Hamburg i Tyskland ökade våldsdåden med 10 procent under 1997, och 44 procent av de misstänkta var ungdomar under 21 år.

Korruption bland politiker och statliga tjänstemän är vardagsmat. En rapport som offentliggjordes av EU-kommissionären Anita Gradin 1998 avslöjade att kostnaden för korruptionen inom EU under 1997 beräknades uppgå till nära 12 miljarder kronor. Det har rört sig om allt från att få parkeringsböter avskrivna till medvetet fusk med jordbruksstöd och andra EU-bidrag. Pengatvätt i stor skala och vapen- och narkotikasmuggling har tillåtits, och EU-tjänstemän har mutats av förbrytarorganisationer för att hålla tyst. Hela EU-kommissionen avgick 1999.

Men det är inte bara samhällets toppar som myglar. En rapport från EU-kommissionen om svartarbete avslöjar att upp till 16 procent av EU:s bruttonationalprodukt utgörs av inkomster från verksamhet som inte är registrerad och inte ger skatteintäkter. I Ryssland är andelen svartinkomster så hög som 50 procent. Och en bedrägeriundersökningsgrupp i USA uppger att företagen där i landet varje år förlorar över 400 miljarder dollar på att de anställda stjäl pengar och värdesaker.

Internet har använts av många pedofiler som försöker locka barn och minderåriga till att ha illegalt sex. Oron över att det förekommer barnpornografi på Internet har ökat, enligt en talesman för Rädda Barnen i Sverige. Norska motsvarigheten till Rädda Barnen tog år 1997 emot 1.883 tips om barnpornografiska hemsidor på Internet. Året därpå var antalet tips uppe i nästan 5.000. Mycket av detta material produceras i länder där myndigheterna inte klarar att få kontroll över denna avskyvärda verksamhet.

Var det bättre förr?

Många som förfasar sig över det moraliska förfallet i dagens värld kanske längtansfullt tänker tillbaka på hur samhällsandan var under deras föräldrars eller far- och morföräldrars tid. Kanhända har de hört att man på den tiden levde ett mycket lugnare liv och att ärlighet och andra dygder var honnörsord inom alla samhällsklasser. De har kanske hört de äldre berätta om den tid då hårt arbetande människor hjälpte varandra, om starka familjeband och om att ungdomar fann trygghet genom att hjälpa till i sina föräldrars jordbruk eller hantverksrörelse.

Detta leder till följande frågor: Är det verkligen så att moralen var bättre förr? Eller är det våra nostalgiska känslor som skapar en förskönad bild av den tid som varit? Låt oss se vad historiker och andra samhällsbedömare säger om detta.

Var moralen bättre förr?

OM DU frågar historiker: ”Var moralen bättre förr?” svarar kanske somliga att det är svårt att jämföra olika tidsepokers moral. De kanske menar att varje tidsålder måste bedömas i sitt eget sammanhang.

Tänk till exempel på utvecklingen i fråga om våldsbrott i Europa sedan 1500-talet. Mord var inte så ovanligt för 400 år sedan. Människor på den tiden tog ofta lagen i egna händer, och blodshämnd förekom allmänt.

I boken Människovärdet och makten skriver emellertid historikerna Arne Jarrick och Johan Söderberg att perioden 1600–1850 hade ”inneburit en genuin civilisering av samhällslivet” på vissa håll. Människor hade blivit bättre på att ta hänsyn till andras behov — de hade blivit mer empatiska. Andra historiker konstaterar till exempel att stöld och egendomsbrott var mycket mindre vanligt på 1500-talet än det är i dag. Organiserade tjuvligor var sällsynta, särskilt bland landsbygdsbefolkningen.

Vi får naturligtvis inte heller glömma slaveriet, som ledde till några av de allvarligaste brotten i historien — europeiska köpmäns kidnappning av människor i Afrika och den brutala behandlingen av dessa miljoner slavar i de länder som de fördes till.

Så om vi ser tillbaka på de senaste århundradena, kommer vi sannolikt, om vi ser det ur historisk synvinkel, att upptäcka att vissa saker har blivit bättre, medan andra har blivit sämre. Men någonting mycket annorlunda och mycket allvarligt — ja, något som saknar motstycke — skedde under 1900-talet och sker fortfarande.

En brytningspunkt under 1900-talet

Historikerna Jarrick och Söderberg konstaterar: ”På 1930-talet började kurvan över mord och dråp åter att vända uppåt, och den trenden har sedan dess tyvärr fortsatt i mer än ett halvt sekel.”

Många samhällsbedömare ser en brytningspunkt när det gäller moralen under 1900-talet. I en avhandling om moralfilosofi sägs det: ”Man kan tydligt se att samhällets syn på sex, och vad som är moraliskt acceptabelt, har ändrats mycket de senaste 30–40 åren. Från att samhället tydligt klargjort vad som är moraliskt riktigt, med strikta regler, till en mer fri och individualistisk syn.”

Det här innebär att sex och moral är sådant som de flesta nu anser att de själva kan bestämma om. Som stöd för detta anförs i avhandlingen statistik från USA som visar att år 1960 var endast 5,3 procent av alla barnfödslar utomäktenskapliga. År 1990 var siffran 28 procent.

I en föreläsning vid University of Notre Dame i USA beskrev den amerikanske senatorn Joe Lieberman moralen i vår tid som ett ”vakuum när det gäller värderingar” där ”traditionella uppfattningar om rätt och fel gradvis har urholkats”. Enligt Lieberman är detta ett fenomen som pågått ”under större delen av två generationer”.

Sekulariseringen

Vad menar då historiker och andra bedömare är orsaken till denna anmärkningsvärda utveckling under 1900-talet? ”En av de mest betydelsefulla samhällsförändringarna under de två senaste seklerna är sekulariseringen”, förklarar boken Människovärdet och makten. Sekulariseringen innebar att ”varje enskild människa skulle beredas möjlighet att själv ta ställning till olika ståndpunkter. Denna idé ... har sitt ursprung bland 1700-talets upplysningsfilosofer, vilka var de första att ... förkasta Bibeln som den enda sanningskällan.” Det är därför man inte längre vänder sig till religionen, särskilt inte till kristenhetens samfund, för att få moralisk vägledning som tidigare.

Men hur förklarar man då att en filosofi som formulerades på 1700-talet först nu, mer än 200 år senare, slår igenom? ”Dessa idéer spreds inte på något enkelt sätt till allmänheten. Rörelsen mot sekularisering gick långsamt”, heter det i den bok som nämndes här ovan.

Men även om trenden att överge traditionella moralnormer och kristna värderingar har gått långsamt under större delen av de senaste 200 åren, så accelererade den mycket kraftigt under 1900-talet, i synnerhet under de senaste årtiondena. Vad kan ligga bakom detta?

Egoism och girighet

En starkt bidragande orsak var den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen i samhället under 1900-talet. I en debattartikel i det tyska nyhetsmagasinet Die Zeit sägs det att vi lever i en ”dynamisk epok och inte, som under tidigare århundraden, i en värld som karakteriserades av att vara statisk”. Artikeln förklarar att detta har lett till ett marknadsekonomiskt system som bygger på tävlan och som drivs av egoism.

”Denna egoism låter sig inte stoppas av något”, sägs det vidare i artikeln. ”I dess släptåg växer både brutaliteten, som kännetecknar vår vardag, och korruptionen, som i många länder har nått ända in i regeringen. Var och en tänker på sig, på att maximalt tillfredsställa sina egna lustar.”

Sociologen Robert Wuthnow vid Princeton University i USA har med hjälp av intervjuundersökningar kommit fram till att amerikanerna i dag är mer fixerade vid pengar än de var för en generation sedan. Det har visat sig att ”många amerikaner fruktar att strävan efter pengar har överskuggat andra värderingar, som människors respekt för varandra, ärlighet i arbetet och deltagande i samhälleliga aktiviteter”.

Girigheten i samhället har ytterligare trissats upp av att många direktörer och företagsledare har beviljat sig själva stora löneökningar och fallskärmsavtal, samtidigt som de uppmanat sina anställda att vara återhållsamma med lönekraven. ”Problemet med vinstjakten bland storföretagarna är ju att deras attityder smittar av sig och sänker de moraliska trösklarna hos folk i allmänhet”, påpekar Kjell Ove Nilsson, docent i etik och direktor för teologi vid Sveriges kristna råd. ”Naturligtvis är detta förödande för moralen — både i samhället och på det personliga planet.”

Mediekulturen

En annan bidragande faktor till det snabba moraliska förfallet under 1900-talets senare del är mediekulturen. ”Dagens nya förmedlare av värderingar är TV-producenterna, filmmogulerna, modeannonsörerna, gangsta-rapparna och en hel hop andra aktörer inom det elektroniska mediekulturkomplexet”, säger den amerikanske senatorn Joe Lieberman. ”Dessa trendsättare utövar ett oerhört starkt inflytande på vår kultur och våra barn i synnerhet, och de har ofta föga eller ingen känsla av ansvar för de skadliga värderingar som de bjuder ut.”

Som exempel nämner Lieberman en skiva med ett metal-band som kallar sig Cannibal Corpse. Sångarna beskriver i detalj hur en kvinna, under knivhot, blir våldtagen. Lieberman och en kollega till honom vädjade till skivbolaget att dra in skivan, men förgäves.

Ansvarsfulla föräldrar är därför indragna i en bitter kamp mot mediekulturen om vem som skall få påverka och fostra deras barn. Men hur är det då i familjer där föräldrarna inte engagerar sig så mycket? Lieberman säger: ”I de fallen är kulturen den obestridda normgivaren, och barnets känsla för rätt och fel och dess prioriteringar i livet formas i första hand av det som det får lära sig från TV-n, filmduken och CD-spelaren.” Och på senare tid har även Internet kommit till.

Tillbaka till ”en moralisk stenålder”

Hur märks effekterna av dessa negativa influenser bland de unga? En sak är att på senare år har fler och fler barn och ungdomar begått grymma våldsdåd mot andra barn och mot vuxna.

Ett mycket uppmärksammat fall inträffade i Sverige 1998. Två pojkar, fem respektive sju år, kvävde en fyraårig kamrat till döds! Många frågade sig: Har inte barn en inbyggd spärr som säger stopp när de börjar gå för långt? En barn- och ungdomspsykiater konstaterar: ”En spärr mot att inte låta det gå för långt är något som behöver läras in. Det kan handla om ... vilka förebilder man har och vad man får i relation till de vuxna man har omkring sig.”

Det är samma fenomen som man har lagt märke till hos grova brottslingar. Enligt Sten Levander, professor i psykiatri, är mellan 15 och 20 procent av alla fängelseinterner i dag psykopater, det vill säga personer som är helt självcentrerade, fullständigt saknar empati och som inte kan eller vill förstå begrepp som rätt och fel. Även hos till synes normala barn och ungdomar har iakttagare märkt en avtrubbning av den moraliska känslan. ”Vi har kastats tillbaka i en moralisk stenålder”, hävdar Christina Hoff Sommers, som är professor i filosofi. Hon har lagt märke till att när unga studenter ställs inför frågan vad som är rätt och vad som är orätt, reagerar de flesta med att bli väldigt osäkra, varefter de svarar att det inte finns något sådant som rätt och fel, utan att det handlar om vad som är bäst för individen.

På senare tid har många av hennes studenter invänt mot principen om det unika värdet hos ett människoliv. Ett exempel är att om de ställdes inför valet att rädda livet på sitt sällskapsdjur eller på en medmänniska, skulle många av dem spontant välja djuret.

”Problemet är inte att ungdomar är okunniga, skeptiska, grymma eller svekfulla”, säger professor Sommers. ”För att uttrycka det rakt på sak: de är begreppsmässigt mindre vetande.” Hon hävdar att det är många ungdomar i dag som faktiskt ifrågasätter att det över huvud taget existerar en norm i fråga om rätt och orätt, och hon menar att detta utgör ett av de största hoten mot vårt samhälle.

Urholkningen av moralen i vår tid är således en realitet. Många fruktar att det kan få fruktansvärda konsekvenser. Artikeln i Die Zeit som citerades tidigare säger att den fria marknadsekonomin i dag så småningom skulle kunna ”urarta och kanske en dag braka samman som för en kort tid sedan det socialistiska systemet”.

Vad betyder då allt detta? Och vad har vi för framtid att se fram emot?

[Bilder på sidorna 6, 7]

”Dagens nya förmedlare av värderingar är TV-producenterna, filmmogulerna, modeannonsörerna, gangsta-rapparna ...”

Vad betyder allt detta?

OM MAN analyserar moralnormerna de senaste åren, ser man en tydlig trend. Utan tvivel håller moralen på att urholkas hos allt fler människor. Vad betyder detta egentligen?

Betyder det, som några hävdar, att hela vår civilisation och hela mänskligheten har fått en dödsdom och står inför slutgiltig utplåning? Eller är dessa förändringar bara en del av historiens upp- och nedgångar?

Det senare är vad många människor tror. De betraktar vår tids moraliska sammanbrott som bara en av många trender som kommit och gått i historien. De är helt övertygade om att pendeln så småningom svänger tillbaka och att de högre moralnormerna kommer tillbaka. Har de rätt?

”De sista dagarna”

Låt oss granska fakta i ljuset av en bok som i hundratals år i vida kretsar har godtagits som en auktoritet i moralfrågor — Guds ord, Bibeln. Det är mycket upplysande att jämföra dagens världsförhållanden med den profetiska beskrivning som Bibeln ger om den mest avgörande tidsperioden i historien. Detta är den tidsperiod som Bibeln kallar ”de sista dagarna” eller ”avslutningen på tingens ordning”. (2 Timoteus 3:1; Matteus 24:3) Som dessa uttryck antyder skulle denna period utgöra det definitiva slutet på en epok och början på en ny.

Guds ord förutsade att de sista dagarna skulle kännetecknas av ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. För att hjälpa uppmärksamma iakttagare att identifiera de sista dagarna har Bibeln gett oss ett antal detaljer som tillsammans ger ett tydligt signalement, ett sammansatt tecken, på denna unika tidsperiod.

Dåliga karaktärsdrag

Lägg märke till ett av dragen i det här tecknet som är framträdande i dag: ”Människorna skall ... ha en yttre form av gudaktig hängivenhet men visa sig falska när det gäller dess kraft.” (2 Timoteus 3:2, 5) Ingen annan period i historien har kännetecknats av en så kraftig och genomgripande sekularisering. Många har förkastat Gud som den enda auktoriteten, och flertalet godtar inte Bibeln som den enda sanningskällan. Visst finns det religionssamfund och kyrkor, men de har inte längre så stort inflytande. De är bara en yttre fernissa.

I Bibeln nämns ett annat drag av tecknet: ”Människorna skall vara ... utan självbehärskning, vildsinta”, och ”på grund av den tilltagande laglösheten skall kärleken hos flertalet svalna”. (2 Timoteus 3:2, 3; Matteus 24:12) Det grekiska ordet för ”vildsint” betyder bland annat ”i avsaknad av mänsklig medkänsla och empati”. I dag visar sig barn i allt lägre åldrar vara vildsinta, och de begår allt grövre brott.

Dessutom har den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen och den girighet som detta medfört fått allt fler människor att överge gamla värderingar. Utan hänsyn till andra tar de till alla tänkbara medel, även oärliga, för att roffa åt sig så mycket de kan för att tillfredsställa sina själviska begär. Den stora ökningen när det gäller hasardspel är ett annat tecken på själviskhet, och de senaste decenniernas brottsstatistik talar sitt tydliga språk.

Ett kännetecken som är särskilt framträdande i vår tid är detta: ”Människor skall vara ... älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud.” (2 Timoteus 3:2, 4) Ett exempel på detta är att människor vill ha den sinnliga njutningen men vill inte ta det ansvar som det innebär att leva tillsammans med en äktenskapspartner under ett helt liv. Följden har blivit en flodvåg av havererade familjerelationer, olyckliga och vilsna barn, ensamstående föräldrar samt sexuellt överförda sjukdomar.

En annan sida av tecknet är att ”människorna skall vara egenkära, penningkära”. (2 Timoteus 3:2) Enligt den tyska tidskriften Die Zeit är ”egoismen ’motorn’ i dagens ekonomiska samhällssystem”. Mer än någonsin tidigare är strävan efter pengar det viktigaste i många människors liv. I denna själviska strävan gör man avkall på andra normer och värderingar.

Världshändelserna

Bibeln har inte bara beskrivit de mänskliga karaktärsdragens sammanbrott, utan har också förutsagt att de sista dagarna skulle utmärkas av mycket stora omvälvningar som skulle påverka den mänskliga familjen. Det står till exempel att ”nation skall resa sig mot nation och kungarike mot kungarike; och det skall vara stora jordbävningar och på den ena orten efter den andra farsoter och hungersnöd”. — Lukas 21:10, 11.

Det finns ingen annan epok i historien då så många människor har drabbats av så många världsomskakande katastrofer under en så begränsad tidrymd som 1900-talet. Så till exempel dödades långt mer än 100 miljoner människor i krig under den tiden, vilket är många gånger fler än antalet dödsoffer i krig under flera av de föregående århundradena tillsammans. Nittonhundratalet gav oss två krig som skilde sig så mycket från alla andra att de kallades världskrig. Globala konflikter av det slaget hade aldrig tidigare förekommit.

En ond pådrivande kraft

Bibeln talar också om för oss att det finns en mäktig, ond andevarelse, ”som kallas Djävul och Satan” och vars syfte är att locka bort människor från sanna värderingar och dra ner dem i moraliskt fördärv. Det sägs att han under de sista dagarna har kommit ner till jorden ”i stor förbittring, då han vet att han har en kort tidsfrist”. — Uppenbarelseboken 12:9, 12.

Djävulen beskrivs i Bibeln som ”härskaren över luftens myndighet, den ande som nu är verksam i olydnadens söner”. (Efesierna 2:2) Detta antyder att Djävulen utövar ett mycket starkt inflytande på många människor, ofta utan att de märker det, precis som vi ibland inte märker en bokstavlig förorening i luften.

Satans inflytande märks till exempel i de många former av kommunikationsmedel som finns i dag: video- och biofilmer, TV, Internet, reklam, böcker, tidskrifter och dagstidningar. En stor del av detta, särskilt sådant som riktar sig till aningslösa ungdomar, har många extrema och motbjudande inslag, som rasism, ockultism, omoraliskhet och sadistiskt våld.

Många uppriktiga människor slås av likheten mellan den bild Bibeln målar upp av de sista dagarna och de faktiska förhållandena i världen i dag. Visst har det funnits händelser i historien före 1900-talet som i några avseenden passat in på Bibelns beskrivning, men det är bara på 1900-talet och nu på 2000-talet som man har kunnat se alla inslag i tecknet.

En ny epok

Varken de som tror att mänskligheten kommer att utplånas eller de som menar att saker och ting kommer att fortsätta ungefär som vanligt har rätt. I stället visar Bibeln tydligt att den nuvarande samhällsordningen kommer att ersättas av något helt nytt.

Sedan Jesus räknat upp ett antal inslag i tecknet på de sista dagarna, sade han: ”På samma sätt vet ni också, när ni ser dessa ting inträffa, att Guds kungarike är nära.” (Lukas 21:31) Guds himmelska rike var huvudtemat i Jesu förkunnelse. (Matteus 6:9, 10) Och Gud satte honom till kung i detta rike, som är en regering som snart kommer att styra över hela jorden. — Lukas 8:1; Uppenbarelseboken 11:15; 20:1–6.

I slutet av de sista dagarna kommer Guds himmelska rike med Kristus som kung att undanröja alla som är dess fiender — Djävulen och alla som stöder honom — och ersätta det nuvarande moraliskt depraverade samhällssystemet med en rättfärdig ny värld. (Daniel 2:44) I denna nya värld kommer rättsinniga människor att få leva för evigt på en jord förvandlad till ett paradis. — Lukas 23:43; 2 Petrus 3:13; Uppenbarelseboken 21:3, 4.

Alla som känner avsky över vår tids moraliska sammanbrott och som kan urskilja att det sammansatta tecknet på de sista dagarna stämmer in på de förhållanden vi upplever i dag har alltså en storslagen framtid att se fram emot. Detta tack vare den allsmäktige Guden, som bryr sig om oss människor och som har ett underbart syfte med sitt skaparverk jorden. — Psalm 37:10, 11, 29; 1 Petrus 5:6, 7.

Jehovas vittnen inbjuder dig att lära dig mer om vår kärleksfulle Skapare och om möjligheten att få leva i en moraliskt ren värld, något som han erbjuder alla sökande människor. Bibeln säger: ”Detta betyder evigt liv, att de fortsätter att inhämta kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” — Johannes 17:3.