Moses välsignelse av Gad. När Mose strax före sin död välsignade Israels stammar sade han om Gad: ”Välsignad är den som utvidgar Gads gränser. ... Och han [dvs. Gad] skall utse åt sig den första delen, ty där är en lagstiftares tilldelning förvarad.” (5Mo 33:20, 21) Detta bruk av ordet ”lagstiftare” kan ha följande innebörd: De flesta av stammarna tilldelades sin arvedel genom lottkastning under ledning av Josua och översteprästen Eleasar. Men kort efter segern över midjaniterna hade stammarna Gad och Ruben bett om att få landet öster om Jordanfloden. Eftersom dessa stammar hade stora mängder boskap, passade detta område mycket bra för deras behov. Mose, Israels lagstiftare, lyssnade till deras begäran och gav dem denna del av landet. (4Mo 32:1–5, 20–22, 28) Deras arvedel kunde därför kallas ”en lagstiftares tilldelning”.

Mose. Även om uttrycket ”Moses lag” förekommer på flera ställen i Bibeln (Jos 8:31, 32; 1Ku 2:3; 2Kr 23:18; 30:16), framgår det tydligt att Jehova var den egentlige lagstiftaren och att han bara använde sig av Mose som sin representant när han överlämnade lagen åt Israel (2Kr 34:14). Även änglar hade del i detta, för lagen ”överbringades av änglar genom en medlares hand”. Likväl omtalas Mose, som var Jehova Guds utvalde medlare när förbundet mellan Jehova och Israel ingicks, som om han var lagstiftaren. (Gal 3:19; Heb 2:2)