De utmaningar mammor ställs inför

”Mänsklighetens grundläggande uppgifter är de som är förknippade med hemmet. ... Om modern inte gör sin plikt, kommer det inte att finnas någon nästa generation, eller så kommer nästa generation att vara så bedrövlig att det hade varit bättre om den inte ens hade funnits.” – Theodore Roosevelt, USA:s 26:e president.

DET är uppenbart att en mamma är en förutsättning för mänskligt liv, men hennes roll innefattar mer än att bara föda barn. En författare skrev så här om mammans roll i större delen av världen i dag: ”Hon är i första hand den som intresserar sig för barnets hälsa, fostran, intellekt, personlighet, karaktär och känslomässiga stabilitet.”

En av de många uppgifter som en mamma har är att undervisa sina barn. Ett barn lär sig vanligtvis sina första ord och sitt sätt att tala av sin mor. Det första språk vi lär oss brukar därför kallas modersmål. Mamman är som regel mer tillsammans med barnen om dagarna än pappan, och därför kan det i första hand vara hon som undervisar och fostrar dem. Ett mexikanskt ordspråk som ärar mammornas viktiga roll lyder: ”Utbildning förvärvas genom modersmjölken.”

Vår Skapare, Jehova Gud, tillskriver också mammor ära. I ett av de tio budorden, som skrevs ner på stentavlor med ”Guds finger”, får barnen uppmaningen: ”Ära din far och din mor.” (2 Moseboken 20:12; 31:18; 5 Moseboken 9:10) Och i ett bibliskt ordspråk talas det om ”din mors lag”. (Ordspråksboken 1:8) Det är nu allmänt erkänt hur viktigt det är att barn får undervisning under de tre första levnadsåren, den tid då det för det mesta är mamman som har hand om dem större delen av tiden.

Vilka är några av utmaningarna?

Något som gör det till en utmaning för många mammor att undervisa sina barn under de viktiga formbara åren är att de måste arbeta utanför hemmet för att få det att gå ihop ekonomiskt. Statistik som sammanställts av FN visar att över hälften av mammorna med barn under tre år i många industriländer förvärvsarbetar.

Många mammor måste dessutom bära det tunga ansvaret att fostra sina barn på egen hand, då deras män har gett sig av för att få tag i arbete i en annan stad eller ett annat land. I vissa regioner i Armenien rapporteras det exempelvis att nästan en tredjedel av männen har åkt utomlands för att söka arbete. Andra mammor har blivit ensamstående på grund av att deras män har övergett dem eller har dött.

En annan utmaning för många mammor i en del länder är att de saknar utbildning. På FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor beräknar man att två tredjedelar av världens 876 miljoner analfabeter är kvinnor. Enligt UNESCO är över 60 procent av kvinnorna i Afrika, arabstaterna och Öst- och Sydasien analfabeter. Dessutom anser många män att det är onödigt att utbilda kvinnor och att det till och med gör dem olämpliga att föda barn.

I tidskriften Outlook talas det om ett område i delstaten Kerala i Indien där det är vanligt att flickor är mammor redan vid 15 års ålder och där ingen vill gifta sig med en kvinna som är utbildad. I grannlandet Pakistan prioriteras söner. De fostras till att få välbetalda arbeten, så att de kan försörja sina föräldrar på deras ålderdom. Däremot ”investerar föräldrar inte i någon utbildning för sina döttrar, eftersom de inte förväntas kunna bidra till försörjningen”, heter det i boken Women’s Education in Developing Countries.

Vidare kan lokala sedvänjor vara en utmaning för många mammor. I somliga länder förväntas en mamma hålla fast vid sådana sedvänjor som kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap. Det finns också förbud mot att mammor undervisar och fostrar sina söner. Är en mamma tvungen att följa sådana sedvänjor och överlåta undervisningen av sina söner till andra?

I de följande artiklarna skall vi se hur några mammor har lyckats övervinna sådana utmaningar. Vi kommer också att försöka öka uppskattningen av mammorna och deras arbete och ge en balanserad syn på mammans roll som undervisare av sina barn.

[Ruta/Bild på sidan 4]

”Mamman spelar en avgörande roll när det gäller att stimulera barnets intelligens och nyfikenhet och utveckla hans/hennes kreativitet.” – Från en toppkonferens i Burkina Faso 1997 om barns rättigheter.

[Bilder på sidan 3]

Mamman betyder mycket för sitt barns hälsa, fostran, personlighet och känslomässiga stabilitet

Hur mammor kan klara av utmaningarna

EN STOR utmaning för många mammor i dag är att de måste arbeta utanför hemmet för att hjälpa till med ekonomin. Av en eller annan orsak måste somliga också fostra barnen på egen hand.

Margarita är en ensamstående mamma i Mexico som fostrat två barn. Hon säger: ”Det har varit svårt att ge dem moralisk och andlig vägledning. När min son var i tonåren kom han en gång hem från en fest och var onykter. Jag varnade honom och sade att om det hände igen, skulle jag inte släppa in honom i huset. Så nästa gång det hände låste jag honom ute, trots att det gjorde ont i mig. Tack och lov gjorde han aldrig om det igen.”

Kort därefter började Margarita studera Bibeln, något som hjälpte henne att ge barnen moraliska värderingar. Nu är båda barnen heltidsförkunnare bland Jehovas vittnen.

När männen reser utomlands

Många män i utvecklingsländerna flyttar till rikare länder för att arbeta och låter sina hustrur ta hand om barnen. Laxmi, en mamma i Nepal, säger: ”Min man har varit utomlands i sju år. Barnen är inte lika lydiga mot mig som mot honom, så om han hade varit hemma regelbundet och tagit ledningen skulle det ha varit mycket lättare.”

Trots svårigheterna gör Laxmi det bästa av sin situation. Eftersom hon själv inte har särskilt mycket utbildning, har hon ordnat så att en privatlärare hjälper de äldre barnen med deras läxor. Hon är särskilt noga med deras andliga undervisning och studerar Bibeln med dem varje vecka. Varje dag går hon igenom en bibeltext med dem och tar regelbundet med dem till kristna möten.

Mammor med begränsad utbildning

I vissa länder är en annan utmaning den relativt höga analfabetismen bland kvinnor. Aurelia, som bor i Mexico och har sex barn, förklarar svårigheterna med att vara mamma och sakna utbildning: ”Min mamma sade alltid att kvinnor inte var ämnade för att läsa och studera. Jag lärde mig därför aldrig läsa och kunde inte hjälpa mina barn med deras läxor. Det gjorde mig ledsen. Men eftersom jag inte ville att de skulle behöva gå igenom det som jag har gjort, kämpade jag hårt för att de skulle få en utbildning.”

Även om en mamma inte har så god utbildning, kan hon betyda oerhört mycket för sina barn. Det finns ett träffande talesätt som lyder: ”Utbilda kvinnor, så utbildar du männens lärare.” Bishnu i Nepal var analfabet och hade tre söner, men hennes önskan att lära känna Bibelns sanningar och att undervisa sina barn om dem fick henne att göra stora ansträngningar för att lära sig läsa och skriva. Hon såg till att barnen gjorde sina läxor och gick regelbundet till deras skola för att tala med läraren om deras skolarbete.

Bishnus son Silash säger så här om den andliga och moraliska undervisning hon gav dem: ”Det jag tyckte bäst om med hennes ansträngningar att undervisa oss var att hon brukade tillrättavisa oss genom att ta fram exempel från Bibeln när vi hade gjort något fel. Den här undervisningsmetoden fungerade och hjälpte mig att ta till mig av råden.” Bishnu har lyckats bra med att undervisa sina söner, och alla tre är nu unga män som älskar och respekterar Gud.

Antonia i Mexico, som har två barn, säger: ”Jag har bara gått sex år i grundskolan. Vi bodde i en isolerad by, och den närmaste högstadieskolan låg långt därifrån. Men jag ville att mina barn skulle få en bättre utbildning än vad jag hade fått, så jag använde mycket tid tillsammans med dem. Jag lärde dem grunderna i att läsa, skriva och räkna. Min dotter kunde stava till sitt namn och skriva alla bokstäverna i alfabetet innan hon började skolan. Min son var duktig på att läsa redan när han gick i förskolan.”

När Antonia fick frågan vad hon gjorde för att undervisa dem i andliga och moraliska frågor svarade hon: ”Jag lärde dem bibliska berättelser. Innan min dotter hade lärt sig tala kunde hon återge bibliska berättelser genom pantomimer. Min son höll sin första offentliga bibelläsning vid ett kristet möte när han var fyra år.” Många mammor med begränsad utbildning har med framgång antagit utmaningen att undervisa sina barn.

Kampen mot skadliga sedvänjor

Bland tzotzilerna i Mexico har man som sed att gifta bort sina döttrar när de är 12 eller 13 år. Ofta säljs flickorna till en man som är mycket äldre och som vill ha en andra eller tredje hustru. Om mannen är missbelåten med flickan, kan han återlämna henne och få pengarna tillbaka. Petrona konfronterades med den här sedvänjan som barn. Hennes mamma hade sålts till en man, fött ett barn och blivit skild – allt detta redan vid 13 års ålder! Det första barnet dog, och Petronas mamma såldes därefter två gånger till. Allt som allt fick hon åtta barn.

Petrona ville inte ha ett sådant liv och berättar hur hon lyckades undgå det: ”När jag gick ut grundskolan talade jag om för mamma att jag inte ville gifta mig utan fortsätta att gå i skolan. Mamma sade att hon inte kunde göra något åt det och att jag borde tala med min pappa.

’Jag tänker gifta bort dig’, sade min pappa till mig. ’Du kan tala spanska. Du kan läsa. Räcker inte det? Om du vill fortsätta i skolan, får du bekosta din skolgång själv.’

Så det gjorde jag”, säger Petrona. ”Jag broderade dukar för att få pengar till mina utgifter.” På så vis slapp hon ifrån att bli såld. När hon sedan vuxit upp började hennes mamma studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen, och det gav henne mod att undervisa Petronas yngre systrar om Bibelns normer och principer. Av egen erfarenhet kunde hon förklara för dem vilka tragiska konsekvenser sedvänjan med tvångsäktenskap kan få.

En annan vanlig sedvänja bland tzotzilerna är att det endast är papporna som får fostra och tillrättavisa sönerna i familjen. Petrona förklarar: ”Tzotzilkvinnorna får lära sig att de är underlägsna männen. Männen är mycket dominerande. De små pojkarna tar efter sina pappor och kan säga till sina mammor: ’Du kan inte säga till mig vad jag skall göra. Jag lyder bara om pappa säger till mig.’ Så mammor kan inte undervisa sina söner. Men nu när min mamma har studerat Bibeln har hon med framgång undervisat mina bröder. De har lärt sig Efesierna 6:1, 2 utantill: ’Ni barn, var lydiga mot era föräldrar. ... Ära din far och din mor.’”

Mary, en mamma i Nigeria, berättar något liknande: ”I den kultur där jag har vuxit upp är det inte tillåtet för en mamma att undervisa eller fostra pojkar. Men jag tänkte på det bibliska exemplet med Lois och Eunike, Timoteus mormor och mor, och bestämde mig för att inte låta lokala sedvänjor hindra mig från att undervisa mina barn.” (2 Timoteus 1:5)

Ytterligare en sedvänja som är utbredd i vissa länder är vad somliga kallar ”kvinnlig omskärelse”, men som nu i allmänhet benämns kvinnlig könsstympning, eller FGM (female genital mutilation). Vid operationen avlägsnas en del eller det mesta av flickans yttre könsorgan. Waris Dirie, en välkänd fotomodell och särskild ambassadör för FN:s befolkningsfond, har betytt mycket när det gäller att ge publicitet åt den här frågan. I enlighet med den lokala sedvänjan i Somalia utsattes hon själv för det här ingreppet av sin mamma. Enligt en rapport riskerar mellan åtta och tio miljoner kvinnor och flickor i Mellanöstern och Afrika att utsättas för könsstympning. Även i USA beräknas 10 000 flickor vara i riskzonen.

Vad är det som ligger till grund för den här sedvänjan? Somliga anser att kvinnans yttre könsorgan är syndiga och gör flickan oren och att hon därför inte kan gifta sig förrän de har avlägsnats. Avlägsnandet av de yttre könsorganen betraktas också som ett sätt att försäkra sig om flickans oskuld och trohet. Om mamman inte upprätthåller den här sedvänjan kan hon ådra sig sin mans och den övriga lokalbefolkningens vrede.

Många mammor har ändå kommit att inse att det inte finns något välgrundat skäl – vare sig religiöst, medicinskt eller hygieniskt – till att stödja den här plågsamma sedvänjan. I den nigerianska dokumentärskildringen Repudiating Repugnant Customs framhålls det att många mammor modigt har vägrat att utsätta sina döttrar för detta.

Ja, mammor över hela världen lyckas trots många utmaningar skydda och undervisa sina barn på ett bra sätt. Men blir deras ansträngningar verkligen uppskattade?

[Ruta/Bild på sidan 5]

”Studie efter studie visar att det inte finns någon effektiv utvecklingsstrategi där kvinnor inte spelar en central roll. När kvinnor får vara med och engagera sig fullt ut kan fördelarna märkas omedelbart: familjerna är friskare och mer välnärda, och deras inkomster, besparingar och nyinvesteringar ökar. Och det som gäller familjer gäller också samhällen och, i det långa loppet, hela länder.” – FN:s generalsekreterare Kofi Annan, den 8 mars 2003.

[Bildkälla]

UN/DPI photo by Milton Grant

[Ruta/Bilder på sidan 8]

Hon gjorde uppoffringar för oss

Juliano, en ung brasiliansk man, säger: ”När jag var fem år stod min mamma inför en lovande karriär. När min syster föddes, beslöt mamma sig för att sluta sitt arbete för att kunna ta hand om oss. Rådgivare på arbetet försökte avråda henne från det. De sade till henne att när barnen gift sig och flyttat hemifrån skulle allt hon hade gjort för dem vara förlorat – att hon investerade i något som inte skulle ge något tillbaka. Men jag kan tala om att de hade fel. Jag kommer aldrig att glömma den kärlek hon visade.”

[Bilder]

Julianos mamma tillsammans med sina barn. Till vänster: Juliano när han var fem år

[Bilder på sidan 6]

Bishnu lärde sig läsa och skriva och hjälpte sedan sina söner att få en bra utbildning

[Bilder på sidan 7]

Antonias unge son läser högt ur Bibeln vid kristna möten

[Bilder på sidan 7]

Petrona tjänar vid Jehovas vittnens avdelningskontor i Mexico. Hennes mamma, som så småningom blev ett Jehovas vittne, undervisar Petronas yngre syskon

[Bild på sidan 8]

Waris Dirie, välkänd opinionsbildare mot kvinnlig könsstympning

[Bildkälla]

Foto: Sean Gallup/ Getty Images

Mammans hedervärda roll

MAMMANS roll har ofta förringats och inte fått den uppskattning den borde. För några årtionden sedan började somliga anse att det inte var fint att vara hemma och ta hand om barnen. De menade att det inte var lika viktigt som en yrkeskarriär och att det till och med var en form av förtryck. De flesta skulle tycka att den här uppfattningen är extrem, men mammor som är hemma och tar hand om barnen kan ändå ofta känna att deras uppgifter betraktas som ett andra klassens arbete. Somliga anser rentav att en kvinna behöver arbeta utanför hemmet för att nå sin fulla potential.

Men trots allt har många män och barn kommit att uppskatta mammans roll i familjen. Carlo, som arbetar vid Jehovas vittnens avdelningskontor i Filippinerna, säger: ”Om min mamma inte hade gett mig den fostran som hon gjorde, skulle jag inte ha varit här i dag. Min pappa var mycket sträng och delade snabbt ut bestraffning, men mamma tillrättavisade oss genom att förklara saker och ting och resonera om dem. Jag uppskattade verkligen hennes sätt att undervisa.”

Peter i Sydafrika är ett av sex syskon som uppfostrades av en mamma med begränsad utbildning. Hans pappa hade övergett familjen. Peter tänker tillbaka och säger: ”Mamma arbetade som hembiträde och portvakt och tjänade inte så mycket. Hon hade svårt att betala skolavgifterna för oss alla, och vi fick ofta gå och lägga oss hungriga. Hon kämpade hårt bara för att vi skulle få tak över huvudet. Trots alla de här svårigheterna gav mamma aldrig upp. Hon lärde oss att aldrig jämföra oss med andra. Om hon inte hade varit så modig och beslutsam, skulle det inte ha gått så bra för oss som det har gjort.”

Ahmed, en man i Nigeria, säger så här om sin hustrus stöd när det gäller att uppfostra barnen: ”Jag sätter stort värde på det som min hustru gör. När jag inte är hemma vet jag att hon tar väl hand om barnen. Jag känner ingen konkurrens från hennes sida, utan jag uttrycker uppskattning av det hon gör och låter barnen förstå att de måste respektera henne precis som de respekterar mig.”

En annan man, som kommer från Palestina, berömmer gärna sin hustru och berättar vilken fin hand hon har med barnen: ”Lina har hjälpt vår dotter att göra fina framsteg och bidragit mycket till vår familjs andlighet. Enligt vad jag förstår är det hennes religiösa trosuppfattningar som har gjort att hon har lyckats så bra.” Lina är ett Jehovas vittne och följer de principer som finns i Bibeln när hon undervisar sin dotter.

Vilka är några av dessa principer? Vad kan sägas om Bibelns syn på mammor? Hur tillerkändes mammor i forna tider en ärofull och respekterad ställning som sina barns undervisare?

En balanserad syn på mammor

Vid skapelsen fick kvinnan en hedervärd roll i familjeanordningen. I den första boken i Bibeln förklaras det: ”Jehova Gud sade vidare: ’Det är inte gott för mannen att vara ensam. Jag skall göra en hjälpare åt honom, som ett komplement till honom.’” (1 Moseboken 2:18) Den första kvinnan, Eva, gavs alltså som ett komplement till Adam, och hon passade perfekt som en hjälpare åt honom. Guds avsikt var bland annat att hon, tillsammans med sin man, skulle skaffa barn och ta hand om dem och ta vård om jorden och djuren på den. Hon skulle vara en trogen följeslagare och ge intellektuell stimulans och vara ett bra stöd. Adam var verkligen glad och lycklig över den här vackra gåvan från Skaparen! (1 Moseboken 1:26–28; 2:23)

Senare ställde Gud upp riktlinjer för hur man skulle behandla kvinnor. Så till exempel skulle de israelitiska mödrarna visas ära och inte behandlas med förakt. Om en son ”nedkallade ont över sin far och sin mor”, skulle han straffas med döden. Unga kristna uppmanades att vara ”lydiga mot ... [sina] föräldrar”. (3 Moseboken 19:3; 20:9; Efesierna 6:1; 5 Moseboken 5:16; 27:16; Ordspråksboken 30:17)

Hustrun skulle samarbeta med mannen och undervisa både söner och döttrar. Söner fick befallningen: ”Överge inte din mors lag.” (Ordspråksboken 6:20) Och i Ordspråksboken, kapitel 31, läser vi om ”det viktiga budskap som hans [kung Lemuels] mor tillrättavisade honom med”. Hon gav sin son förståndig vägledning när det gällde att undvika missbruk av alkohol och sade: ”Det anstår inte kungar att dricka vin eller höga ämbetsmän att säga: ’Var finns de starka dryckerna?’ så att de dricker och glömmer vad som är påbjudet och vränger rätten för de nödställda.” (Ordspråksboken 31:1, 4, 5)

Vidare skulle alla unga män som övervägde att gifta sig göra klokt i att begrunda den beskrivning av ”en duglig hustru” som gavs av Lemuels mor, som sade: ”Långt mer än koraller är hon värd.” Sedan hon beskrivit hur mycket en sådan kvinna betyder för ett hushåll sade hon: ”Behag kan vara falskt, och skönhet kan vara tom, men prisas skall den kvinna som fruktar Jehova.” (Ordspråksboken 31:10–31) Det är uppenbart att vår Skapare hade för avsikt att kvinnorna skulle ha en högt aktad och respekterad ställning i familjen.

Hustrur och mödrar respekteras och uppskattas också i den kristna församlingen. I Efesierna 5:25 sägs det: ”Ni män, fortsätt att älska era hustrur.” Den unge mannen Timoteus, som av sin mor och mormor hade fått lära sig att respektera ”de heliga skrifterna”, fick det här inspirerade rådet: ”Vädja ... till äldre kvinnor som till mödrar.” (2 Timoteus 3:15; 1 Timoteus 5:1, 2) En man bör alltså respektera en äldre kvinna som om hon var hans egen mor. Ja, Gud sätter verkligen stort värde på kvinnor och tillerkänner dem en ärofull ställning.

Ge uttryck åt uppskattning

En man som växte upp i en kultur där kvinnor betraktades som underlägsna berättar: ”I den undervisning som jag fick stod mannen i centrum, och jag har sett hur illa och respektlöst man har behandlat kvinnor. Jag har därför fått arbeta på att få samma syn på kvinnan som Skaparen har – att se henne som ett komplement, eller en kamrat och hjälp, i hemmet och som en samarbetspartner när det gäller att undervisa barnen. Jag är dålig på att ge min hustru beröm, men jag inser att det är hennes förtjänst att barnen har blivit så fina.”

Ja, mammor som tar på sig den ansvarsfulla rollen som undervisare kan känna sig stolta över det de gör. De har en givande och meningsfull uppgift, och de förtjänar med rätta beröm och uppriktigt erkännande. Vi lär oss så mycket av våra mammor – vanor som vi har nytta av hela livet, ett gott uppförande som är så viktigt för att vi skall få goda relationer till andra och i många fall moraliska och andliga värderingar som hjälper oss att hålla rätt kurs under ungdomsåren. Har du talat om för din mamma nyligen att du uppskattar det hon har gjort för dig?

[Bild på sidan 9]

Peters mamma lärde honom att aldrig ge upp

[Bild på sidan 10]

Ahmed sätter stort värde på sin hustrus samarbete när det gäller att uppfostra barnen

[Bild på sidan 10]

Linas man är säker på att hans hustrus religiösa trosuppfattningar har bidragit till deras dotters fina uppförande