I ett försök att övertyga de oliktänkande om att äldstebröderna inte hade handlat av fruktan och inte hade kompromissat bildade de äldste en kommitté som leddes av Ernesto Chilaule. De tog kontakt med PIDE för att höra sig för om anledningen till förbudet. De frågade: ”Vad är det för fel på Jehovas vittnen?” De fick svaret: ”Vi har inga problem med er, men den här religionen är förbjuden i Moçambique. Även om ni inte gör något orätt, godkänner regeringen inte den här religionen.” Myndighetspersonerna tillade att om någon ville utöva den här religionen, fick han flytta till ett annat land.

Det svar som broder Chilaule och hans kamrater gav var bestämt: ”Om regeringen anser att det är orätt att lära människor att de inte skall stjäla eller döda eller göra något som helst ont, så låt oss då bli arresterade. Vi skall fortsätta att undervisa om sanningen, och det är just det vi kommer att göra när vi går härifrån.” Även de här orden påminner oss om Jesu apostlars uttalande inför Sanhedrin. — Apg. 4:19, 20.

PIDE slår ett hårt slag

Mindre än ett år efter den här händelsen arresterade PIDE 16 bröder i ansvarsställningar. Bland dem fanns Ernesto Chilaule, Francisco Zunguza och Calvino Machiana. Det var vid det här tillfället PIDE-agenterna yttrade orden i början av berättelsen till broder Chilaule.

Andra blev också arresterade, men hur hade PIDE fått tag i de förordnade tjänarnas namn och adresser? Vid en razzia hemma hos broder Chilaule hade de på ett bord funnit en pärm med brev från Sällskapet som innehöll namn och adresser på de förordnade tjänarna samt broschyren Predika tillsammans i endräkt! Med denna information i sin hand sökte de speciellt upp församlingstjänaren, biträdande församlingstjänaren, Vakttornsstudieledaren, bokstudieledaren och andra och spärrade in dem och dömde dem utan rättegång till två års fängelse i Machavafängelset.

[Bild på sidan 131]

Man sade till Ernesto Chilaule: ”Ni kommer aldrig att bli lagligen erkända i det här landet. ... Det kan ni helt glömma!”