Musiken är en gåva

KAN du föreställa dig livet utan musik? Inga söta vaggvisor. Inga romantiska ballader. Inga glada poplåtar. Och inga mäktiga symfonier. De flesta skulle nog uppleva det som oerhört trist och tomt.

Ja, musiken påverkar hela vårt känsloregister. Den kan både lugna ner oss och pigga upp oss. Den kan göra oss överlyckliga men också ledsna och sorgsna. Och eftersom musiken talar direkt till hjärtat har den stor kraft. Varför påverkas vi så starkt av den? Svaret är enkelt: Musiken är en fantastisk gåva från Gud. (Jakob 1:17) Därför förtjänar den också att uppskattas, och den bör vara sund och finnas tillgänglig för alla, gamla som unga.

Musiken har en mycket lång historia. Arkeologiska lämningar visar till exempel att afrikanska stammar hade trummor, horn och bjällror hundratals år före den vanliga tideräkningen. De forntida kineserna spelade panflöjt och en sorts munorgel. I Egypten, Israel och Mesopotamien spelade man lyra och harpa. Ett av de kanske mest specifika historiska omnämnandena av musik finns i Bibeln, i 1 Moseboken 4:21. Där får vi veta att en man som hette Jubal ”blev stamfar till alla som spelar lyra och pipa”. Många hundra år senare skaffade den musikintresserade kung Salomo i Israel det bästa trä som fanns att tillgå för att tillverka lyror och harpor. (1 Kungaboken 10:11, 12)

Om man ville lyssna på instrumental musik på den tiden var man naturligtvis tvungen att kunna spela själv eller höra på någon annan som kunde spela. Men i dag kan miljontals människor få tillgång till musik genom ett enkelt knapptryck eller musklick. Alla former av musik kan spelas in eller laddas ner och spelas upp på apparater som får plats i fickan. En undersökning i USA 2009 visade att 8- till 18-åringarna lyssnade på musik eller andra ljudinspelningar mer än två timmar om dagen.

Den här trenden, som blivit alltmer utbredd, förklarar varför musiken och den teknik som hör ihop med den har blivit en så stor kommersiell produkt. Musikbranschen är verkligen en jätteindustri. Men har du någon gång undrat hur en hit blir till?

[Ruta/Bild på sidan 3]

Musik på nätet

NEDLADDNING: Vanligtvis betalar användaren för varje fil som laddas ner och äger den sedan. Nedladdning kan också ingå i ett abonnemang, till exempel i ett mobilabonnemang. I vissa fall äger man bara filen under en begränsad period.

STREAMING: Digital musik som spelas direkt utan att filerna lagras. Mycket streamad musik är gratis, även om man kan få betala för visst material.

[Tabell/Bilder på sidan 3]

(För formaterad text, se publikationen)

Inspelningsteknik genom tiderna

1880-talet

Grammofonskiva

1890-talet

Magnetiserad ståltråd

1940-talet

Rullband

1960-talet

Kassettband

1980-talet

Cd-skiva

1990-talet

Digitala ljudfiler (t.ex. mp3, aac, wav)

Hur en hit blir till

MUSIKINDUSTRIN är en ombytlig bransch med högt tempo och extrem konkurrens. Musiksmak förändras, listettor blir snabbt uttjatade och nya stilar och ny teknik ersätter den gamla. ”Skivbolagen är alltid på jakt efter det senaste soundet”, säger Kelli S. Burns, expert på sociala medier. Men det är inte alltid lätt att omvandla ett ”sound” till en hit. ”Många yngre drömmer om att bli stjärnor, ... men vägen från dröm till skivkontrakt är ofta lång och tuff”, sägs det i boken This Business of Music: The Definitive Guide to the Music Industry. (Se rutan ”Förändringar inom musikindustrin” på sidan 6.)

Text till musiken

Låtskrivaren (1) försöker skriva en text som sätter ord på våra förhoppningar, drömmar och känslor. Vad är det populäraste ämnet? Kärlek, så klart. Sedan gäller det också att skapa en melodislinga som publiken fastnar för och som sätter sig snabbt.

Därefter gör låtskrivaren vanligtvis en provinspelning, en demo. Om skivbolaget tror på låten kan de erbjuda artisten ett skivkontrakt (2). Men om de är tveksamma till sångaren (om han eller hon till exempel inte är känd) kanske de köper låten och låter en etablerad artist spela in den.

In i studion

Skivbolaget anlitar vanligen en erfaren producent som har ansvaret för inspelningen (3). Det är han som avgör vilken stil musiken ska ha och som godkänner den färdiga produkten. Det är också han som hyr inspelningsstudion och som anlitar ljudtekniker, musiker, bakgrundssångare, notskrivare och den som gör arrangemanget. Han ser även till att man har rätt utrustning, så att inspelningen låter proffsig och går att sälja.

De flesta inspelningar görs steg för steg, och ofta börjar man med trummor, gitarr, bas och keyboard. Sedan lägger man på sång, stämmor, solon och eventuella ljudeffekter och mixar låten så att man får en digital masterinspelning (4).

Marknadsföring

För att marknadsföra sina produkter brukar skivbolagen producera musikvideor (5) på 3 till 5 minuter som kan ge lite av samma känsla som ett liveuppträdande och ge artisten medieexponering. Enbart videon till en låt kan dessutom dra in betydande summor.

Försäljningen av en skiva går alltid bäst i områden där artisten ger livekonserter (6). Därför marknadsför man ofta ett nytt album genom att åka på turné. De flesta artister har också en webbsida (7) med musik, foton, videor, en blogg, en lista över kommande konserter, länkar till fanklubbar och, viktigast av allt, till musikaffärer på nätet.

Vem avgör vad som blir en hit? Till syvende och sist är det du som konsument. Så vad går du efter när du väljer musik? Är det bara soundet eller artisten, eller tänker du också på vilka värderingar som förmedlas? Det här är viktiga frågor, för musiken kan påverka oss starkt och djupt. Därför är det bra att tänka på följande viktiga råd från vår Skapare: ”Mer än allt annat som skall skyddas – skydda ditt hjärta, ty därifrån utgår livets källådror.” (Ordspråksboken 4:23)

Hur kan du följa det rådet när du väljer musik? Och om du har barn, hur kan du då ta ditt ansvar och skydda dem andligt, mentalt och känslomässigt?

[Ruta på sidan 6]

Förändringar inom musikindustrin

Internet och billig inspelningsutrustning har bidragit till en revolution inom musikindustrin. Nu kan musiker göra proffsiga inspelningar hemma och ändå nå en global publik. Som tidskriften The Economist säger har ”flera av de stora artisterna ratat skivbolagen”.

Kommer du att göra förståndiga val?

”Mina föräldrars musik är bara så grymt tråkig”, säger 17-årige Michael.a

”Min son lyssnar på en massa ångestladdad och aggressiv musik”, säger hans mamma, Denise.

HUR kommer det sig att föräldrar och tonåringar så ofta blir osams om musik? En orsak är att smaken kan förändras när man blir äldre. En annan är att själva musiken förändras. Det som är inne i dag kan vara helt ute i morgon.

Hur som helst kan vi slå fast att musiken påverkar oss. Har du tänkt på vad den kan göra för ditt humör? När kung Saul i det forntida Israel kände sig orolig mådde han bättre av att lyssna på lugnande musik. (1 Samuelsboken 16:23) På vissa sätt kan musik vara som de människor vi har omkring oss. En del tar fram det positiva hos oss och får oss att känna värme och glädje. Andra påverkar oss negativt och gör oss arga och upprörda. (Ordspråksboken 13:20)

Eftersom musiken har så stort inflytande behöver föräldrar och barn vara noga med vad de lyssnar på. Om du är förälder, är du då engagerad i dina barns musikval? Sätter du upp normer för vad som är okej?

Det betyder inte att du bara ska förbjuda vissa skivor eller musikstilar. Du behöver också hjälpa dina tonåringar att hitta bra alternativ. Boken On Becoming Teenwise säger: ”Man kan inte bara ta ifrån en person något som han eller hon tycker om och lämna ett vakuum. Det måste finnas en ersättning, något nytt som kan fylla tomrummet. Annars kommer personen att gå tillbaka till sina gamla vanor igen.”

En annan viktig fråga är: Hur mycket tid använder dina barn till att lyssna på musik? Gör det att viktigare saker, som läxor, andlig verksamhet eller uppgifter i hemmet, blir lidande? ”För allt finns det en bestämd tid”, sägs det i Bibeln. (Predikaren 3:1)

Ett annat problem kan vara att man isolerar sig. Alla behöver vi tid för oss själva och tid till eftertanke så att vi inte blir ytliga. (Psalm 1:2, 3) Men om det går för långt kan det göra att man blir jag-fixerad och självisk. (Ordspråksboken 18:1) Felipe, som nu är 20, menade att han lyssnade på musik för att få ”ensamtid”. ”Men mamma var orolig för att jag isolerade mig”, berättar han.

Vad kan hjälpa ungdomar och föräldrar att inte trampa fel på det här minerade området utan att i stället kunna förstå varandra? Hur kan vi alla göra förståndiga val när det gäller musik? Många har märkt att Bibelns principer är till hjälp. Varför inte ta upp följande tre frågor med dina barn?

● Vilket budskap har musiken? ”Otukt och orenhet av varje slag eller girighet får inte ens nämnas bland er.” (Efesierna 5:3) Många låtar har oskyldiga texter. Men andra förespråkar mer eller mindre öppet ett uppförande som strider mot sunda principer och värderingar, som de som finns i Bibeln. En del musikstilar är till och med kända för att vara depraverade, hatiska och våldspräglade. ”Raptexter är fulla av kvinnoförakt och obscena ord, ibland brutala och emellanåt rent chockerande”, säger författaren Karen Sternheimer. Heavy metal-texter innehåller ofta våld och ockultism. Men även vanliga poplåtar kan förespråka ett tvivelaktigt uppförande. Använd därför ditt förnuft så att du gör förståndiga musikval. (Romarna 12:1) Lyssna inte på vad som helst bara för att det är inne och låter bra.

● Hur påverkar musiken mina känslor? ”Skydda ditt hjärta, ty därifrån utgår livets källådror.” (Ordspråksboken 4:23) Din musiksmak säger en hel del om din personlighet. Men det stannar inte där. Den kan också påverka din personlighet, ditt sinne och ditt hjärta. ”En del musik som jag lyssnade på gjorde mig arg och aggressiv”, säger Michael, som citerades tidigare. Fråga dig själv: Hur påverkas mitt humör och mina tankar av musiken jag lyssnar på? Känner jag mig avslappnad och uppiggad eller spänd och oroad? Ger den mig oanständiga tankar? (Kolosserna 3:5) Om en låt väcker oönskade känslor eller får dig att tänka på sådant som är olämpligt, bör du göra dig av med den. (Matteus 5:28, 29) Hannah, som är 17, säger: ”Jag förstår vad dålig musik kan göra med en, och jag vill inte utsätta mig för det.”

● Kommer musiken att påverka mina värderingar? ”Hata det onda och älska det goda”, sägs det i Amos 5:15. Det här är en verklig utmaning, för dagens samhälle stämmer precis in på hur en biblisk profetia beskriver det: ”Människorna skall älska sig själva, vara penningkära, inbilska, övermodiga, hädare, olydiga mot föräldrar, otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till någon som helst överenskommelse, baktalare, utan självbehärskning, vildsinta, utan kärlek till det goda ... sådana som älskar njutningar mer än de älskar Gud.” Bibelns uppmaning är därför: ”Från dessa skall du vända dig bort.” (2 Timoteus 3:1–5)

Hur gör man för att vända sig bort från sådana människor? Naturligtvis handlar det inte bara om att hålla sig borta från dem rent fysiskt. Man måste också hålla sig borta från sådant som de producerar och som återspeglar deras gudlösa inställning. (Efesierna 4:25, 29, 31) Men blir inte utbudet alltför begränsat om man gör det? Inte alls.

Vidga dina vyer

Många föräldrar och barn tycker om att utforska varandras musik. Lena säger: ”Min 13-åriga dotter har spelat sina favoritlåtar för mig, och nu gillar jag att lyssna på dem själv.” Sextonåriga Heather och hennes föräldrar tycker också om att lyssna på varandras musik och brukar byta skivor med varandra.

Världen över uppskattar miljontals Jehovas vittnen i alla åldrar och från skilda kulturer olika sorters musik, bland annat de andliga sångerna i sångboken Sjung till Jehovas ära.b Ändå kan de här melodierna ibland skilja sig från den stil man är van vid i vissa kulturer.

Oavsett om man är förälder eller tonåring kan det vara bra att ställa sig följande frågor när man funderar på att köpa en skiva eller ladda ner musik: ”Vem har gett mig förmågan att njuta av musik? Visst är det Jehova Gud, han som har skapat mig? Hur kan jag då visa honom att jag verkligen uppskattar hans gåvor? Borde det inte vara genom att värdesätta hans normer för vad som är rätt och fel, förståndigt och oförståndigt?” Om vi resonerar så här hjälper det oss att göra förståndiga musikval. Det blir till glädje både för oss själva och för vår Skapare. (Ordspråksboken 27:11)

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 7]

En del musikstilar är kända för att vara depraverade.

[Infälld text på sidan 8]

Det finns mycket musik som du kan njuta av.

[Ruta på sidan 7]

Varför jag gjorde förändringar

”Mina tonår försvann i en dimma av alkohol, droger och våld”, säger Ashley, 24, ”och det var heavy metal och rap som låg bakom det. De hatiska texterna, som var fulla av svordomar, och drivet i låtarna fick mig att känna mig stark. Musiken svetsade mig också samman med mina knarkande kompisar. Rappare och heavy metal-band var våra förebilder och hjältar.

Men snart tappade jag kontrollen över mitt liv. När jag var 17 var jag nära att dö av en överdos. När jag vaknade upp bad jag till Gud om hjälp. En pojke hade berättat för mig en gång att Guds namn är Jehova, och det namnet förknippade jag med Jehovas vittnen. Så jag plockade fram telefonkatalogen, ringde upp vittnena och började studera Bibeln med dem.

Jag slutade med mina dåliga vanor och gjorde mig av med min musik. Men när jag hade kastat skivorna stod jag kvar och stirrade på dem. Det sved i hjärtat och jag kände mig väldigt kluven. Men så påminde jag mig att den här musiken och mina dåliga vanor nästan hade kostat mig livet. Jag vände på klacken och gick därifrån.

I dag, flera år senare, kan jag fortfarande känna mig dragen till heavy metal och rap. Så jag undviker sådan musik som om den var en drog. Nu lyssnar jag på många olika sorters musik, som ballader, lättare rock och en del klassiskt. Men det bästa av allt är att jag har kontroll.”

[Ruta på sidan 9]

Tips till föräldrar

Är du bekymrad över vilken musik dina barn lyssnar på? Hur kan du hjälpa dem utan att starta ett krig? Tänk igenom följande förslag:

Ta reda på fakta. Innan du säger något behöver du skaffa information. Lyssna på musiken och på texterna och titta på omslaget. Fråga dig själv: ”Finns det anledning att vara orolig, eller är det jag som är överkänslig?” Bibeln säger: ”Förståndiga människor tänker innan de talar; det de säger blir då mer övertygande.” (Ordspråksboken 16:23, Today’s English Version)

Försök förstå dina barn. Musiken kan ge en inblick i barnens värld och visa vad som finns i deras hjärta. Försök få dem att öppna sig. Fråga: ”Vad är det du gillar med den här musiken? Handlar den om sådant som du funderar på eller oroar dig för?” Lyssna sedan noga på svaret. Ordspråksboken 20:5 säger: ”En persons tankar är som vatten i en djup brunn, men den som har insikt kan hämta upp dem.” (Today’s English Version)

Var konstruktiv. Målet är inte bara att få ditt barn att slänga en viss oacceptabel skiva. Det man vill är ju att barnen ska träna sin ”uppfattningsförmåga” så att de kan ”skilja mellan rätt och orätt” och själva fatta förståndiga beslut. (Hebréerna 5:14) Ge därför dina barn en värdefull och bestående gåva: Lär dem att göra efterforskningar och att resonera kring Bibelns principer. På så sätt kan du hjälpa dem att utveckla både tankeförmåga och sann vishet, något som är värdefullare än allt guld i världen! (Ordspråksboken 2:10–14; 3:13, 14)

Var fast men ändå förstående. ”Klä er i medömkans ömma tillgivenhet, omtänksamhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod.” (Kolosserna 3:12) Var inte dogmatisk eller påstridig när du resonerar med ditt barn. Kom ihåg att du också var tonåring en gång.

[Bild på sidan 8]

Håll dig till höga normer när du väljer musik.