Att förmedla kunskap i Namibia
PÅ HUR många språk har du hört uttrycket ”jag förstår inte”? ”Hi nokuzuva”, sade en hererokvinna, i sin traditionella långa dräkt och hornformade huvudbonad. ”Nghi udite ko”, svarade en kwanyamaflicka med ett leende. ”Kandi uvite ko”, svarade en bybo från ndongafolket och ryckte på axlarna. ”Kapi na kuzuvha”, sade en getherde från kwangalifolket.
Alla dessa människor sade: ”Jag förstår inte.” Hur väl illustrerar inte detta de enorma språkproblem som Jehovas vittnen i Namibia ställdes inför, när de försökte nå de 1.370.000 invånarna i detta väldiga område på omkring 824.000 kvadratkilometer!
Och det är inte att undra på att det blir problem! I Namibia har inte bara herero- och namafolken, utan också bushmännen och ovambo-, kavango-, tswana-, caprivi-, himba- och damarafolken, sina egna språk. Vittnena å andra sidan hade biblisk litteratur bara på engelska och afrikaans. För att sanningen skulle bli förståelig för fler människor var det tydligt att det krävdes översättningsarbete. Detta arbete fick en mycket blygsam början för många år sedan i Windhoek, huvudstaden i det som då kallades Sydvästafrika.
”I Windhoek stötte vårt förkunnararbete på hårt motstånd från kyrkan och polisen”, erinrar sig Dick Waldron. Tillsammans med sin hustru, Coralie, kom han till det här landet år 1953 som nyutexaminerad från Vakttornets Bibelskola Gilead. ”Vi tilläts inte besöka områden där det bodde svarta, och ibland blev vi trakasserade när man såg oss tala med svarta. Till slut fann vi en plats där vi fick vara i fred — Gammansflodens uttorkade flodbädd! Det var precis utanför staden. Gömda från allas åsyn under några akaciebuskar ledde vi bibelstudier där.”
Det var också där som man började översätta Sällskapet Vakttornets publikationer till landets olika språk. Detta inbegrep några traktater på kwanyama och broschyren ”Dessa goda nyheter om riket” på nama. Broder Waldron kommer ihåg en roande erfarenhet i samband med denna broschyr, som en intresserad person hjälpte till att översätta. Man kunde inte hitta någon motsvarighet på nama till meningen: ”Adam var en fullkomlig människa.” Den intresserade mannen sade därför: ”Skriv bara att Adam var som en mogen persika. Namafolket kommer att förstå att han var fullkomlig.” Så började alltså arbetet med att förmedla kunskap i Bibeln till många bland Namibias inhemska befolkning. — Jämför Daniel 11:33.
En milstolpe nås
En milstolpe nåddes i början av 1970-talet, när boken Sanningen som leder till evigt liv översattes till ndonga och kwanyama. Dessa är de två viktigaste språken, som talas av det stora antal namibier som bor i Ovamboland, omkring 700 kilometer norr om Windhoek. I samband med detta upprättades ett pionjärhem i Ondangwa, en bosättning som ligger i Ovamboland. För att hjälpa intresserade människor i det här området att dra nytta av det bibelstudium med hjälp av tidskriften Vakttornet som hålls varje vecka fick några pionjärer med särskilt uppdrag, som tjänade i Ovamboland, i uppgift att översätta ett sammandrag av de engelska studieartiklarna till ndonga och kwanyama.
”Översättningsavdelningen” var ett avdelat hörn i ett garage, där man kopierade översatta artiklar ur Vakttornet på en gammal dupliceringsmaskin. Det var inte lätt att koncentrera sig på detta krävande arbete under sådana tämligen primitiva förhållanden och med en sommartemperatur som i medeltal låg mellan 38 och 44 grader Celsius. Inte desto mindre var det här man översatte nya broschyrer och boken Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden.
Allteftersom man bildade församlingar i Ovamboland och på andra platser i Namibia, blev gensvaret sådant att behov uppstod av större och bättre lokaler. Dessutom önskade man ett läge som var mer centralt, så att man kunde ägna uppmärksamhet åt behoven i andra delar av landet. Under tiden hade fördomarna mot arbetet med att förkunna om Riket minskat. Man fick därför tillstånd att börja bygga på ett stort landområde som donerats av ett Jehovas vittne från Windhoek. Snart var mer än 40 frivilliga arbetare inkvarterade på byggnadsplatsen, och i december 1990 fullbordades byggnaden med översättningskontoren.
Nu, i bekväma kontorsrum och andra utrymmen i denna moderna byggnad, går arbetet med att förmedla kunskap till många människor snabbt framåt. Ny litteratur översätts ständigt till herero och kwangali. När det gäller ndonga och kwanyama, kommer det nu ut en tvåspråkig månatlig upplaga av Vakttornet i färg. Den innehåller alla studieartiklarna såväl som annat stoff. Det här är verkligen ett stort steg från den ringa begynnelsen i den uttorkade flodbädden för så många år sedan.
”Jag förstår inte” är något man sällan hör nu för tiden. I stället är mer än 600 vittnen för Jehova i Namibia djupt tacksamma mot sin himmelske Fader, och de kan nu säga: ”Ja, upplåtandet av dina ord ger ljus, ger de oerfarna förstånd.” — Psalm 119:130.
[Bilder på sidan 25]
De goda nyheterna förkunnas bland hererofolket
Kristna publikationer översätts till gagn för människor i Namibia
Byggnad med översättningskontor i Namibia