Där finns fiskare som kastar sina nät, en del sitter i små båtar och andra vadar där det är grunt vatten. Med bara en hand kastar de skickligt ut dessa runda nät, som är mellan sex och åtta meter i diameter och har vikter fästa runt kanterna. Nätet breder ut sig, faller ner på vattenytan, sjunker och sluter sig kring fisken. Fiskaren får upp sin fångst genom att dra upp nätet på land eller kanske genom att dyka ner i vattnet för att ta upp nätet med dess innehåll i båten. I Bibeln sägs Simon och Andreas ”kasta” ut sina nät, kanske på ett liknande sätt. (Markus 1:16)

Du skulle också kunna få se en grupp fiskare livligt samtala medan de gör i ordning ett dragnät. Det här nätet, som har draglinor fästade vid varje ände, kan vara 300 meter långt och på mitten ha ett djup på åtta meter. Fiskarna väljer ut en plats, och sedan går hälften av dem i land med en av draglinorna. Båten seglar rakt ut i sjön och vecklar ut nätet i dess fulla längd. Sedan vänder båten och drar sakta med sig nätet, så att det bildar en halvcirkel mot land. Därefter går resten av fiskarna i land med den andra draglinan. Båda grupperna av fiskare drar i nätet så att de närmar sig varandra, och på så vis halas fångsten in. (Matteus 13:47, 48)

Vid skymningen sänker sig tystnaden över sjön. Plötsligt störs friden av fiskare som stampar med fötterna mot båtens botten och plaskar med årorna för att föra så mycket oväsen som möjligt. Varför det? De har lagt ut ett grimnät så att fisken, skrämd av ljudet, simmar rakt in i fällan. Detta lodräta nät, osynligt i mörkret, är gjort så att fisken lätt fastnar i det. Näten läggs ut upprepade gånger under natten. På morgonen sköljer man näten och hänger upp dem för att torka. Du kanske undrar om man använde grimnät vid den mirakulösa fångst som beskrivs i Lukas 5:1–7.