Tobaksreklamen och censuren
”Vi har tillräckligt mycket censur! Yttrandefriheten — inbegripet friheten att annonsera — är en rättighet som vi måste slå vakt om. Ett förbud mot cigarrettreklam har inte sitt stöd hos majoriteten av Amerikas befolkning.” — Annons införd i januari 1989, enligt uppgift baserad på ”en landsomfattande telefonintervju med 1.500 vuxna”. Men kan 1.500 personer sägas representera ”majoriteten av Amerikas befolkning”?
ANNONSÖRERNA hävdar att cigarrettreklamen inte lockar människor att röka, utan bara fördelar marknaden mellan de olika märkena. Den nuvarande ökningen av antalet kvinnliga rökare gör emellertid att detta påstående kan ifrågasättas. Men det finns en annan allvarlig risk med det stora inflytande som tobaksannonsörerna utövar.
Under senare år har de amerikanska tobaksbolagen tillvunnit sig en viss aktningsvärdhet genom att köpa upp livsmedelsföretag och slopa ordet tobak i bolagets namn. American Tobacco Company bytte således namn till American Brands, R. J. Reynolds Tobacco Company blev nyligen RJR/Nabisco, och Brown and Williamson Tobacco Corporation fick namnet Brown and Williamson Industries. Men vad har resultatet blivit av dessa förändringar? Ännu större påtryckningsmöjligheter i reklamsammanhang. På vilket sätt?
Även tidskrifter som aldrig innehåller tobaksreklam måste tänka sig för två gånger innan de publicerar artiklar som är kritiska mot rökning och tobaksprodukter. Visserligen har de inga intäkter av tobaksannonser som de kan gå miste om, men hur förhåller det sig med andra företag som nu tillhör tobakskoncernen och som gör reklam för livsmedel eller andra produkter? Och hur blir det om tidningen tar in artiklar eller uttalanden som kanske ställer rökning i ofördelaktig dager? Här kan det bli fråga om en försåtlig, nästan undermedveten självcensur.
Ett intressant exempel är tidskriften Newsweek för 6 juni 1983. Numren närmast före och efter detta nummer innehöll mellan sju och tio sidor cigarrettreklam. Men Newsweek för 6 juni innehöll en artikel på drygt fyra sidor med anledning av en kontroversiell TV-serie med titeln ”Showdown on Smoking” (ungefär: ”Rökningen tvingas bekänna färg”). Hur många sidor cigarrettreklam fanns det i det numret? Inte en enda. Skribenten White förklarar: ”När cigarrettbolagen fick höra talas om artikeln, drog de tillbaka sina annonser. Tidskriften kan ha förlorat så mycket som 1 miljon dollar i annonsintäkter för att man publicerade denna artikel.”
Annonsintäkter är ett livsvillkor för tidningar och tidskrifter. Erfarenheten visar att tidningsredaktörer tänker sig för mycket noga innan de publicerar något som kan uppfattas som kritik mot tobaksindustrin, om de alls gör det. En medicinsk skribent förklarade: ”Om jag till exempel sätter upp rökning på en lista över faktorer som förorsakar hjärtsjukdomar, kommer redaktionschefen antingen att sätta denna faktor längst ner på listan eller stryka den helt och hållet.” Som det heter i ett gammalt talesätt: ”Den som står för fiolerna får bestämma melodin.” Självcensur har blivit ordningen för dagen.
Det är intressant att lägga märke till att två tidskrifter med företrädesvis svart läsekrets som under en sexårsperiod haft tobaksreklam i varje nummer under denna tid inte publicerat en enda artikel som direkt berört rökningens inverkan på hälsan, enligt en rapport i The Wall Street Journal. Var detta bara en tillfällighet? Det är uppenbart att tidskrifter som gör reklam för tobaksprodukter knappast kan bita den hand som ger dem mat. De avstår därför från att avslöja rökningens skadeverkningar.
Denna korta översikt över ämnet tobak, rökning och reklam hjälper oss att inse att det är mycket som står på spel. För tobaksodlarna är det deras levebröd som står på spel. För tobaksmagnaterna, som säljer tobaken, är det deras stora förtjänster som står på spel. För regeringarna är det skatteintäkterna som står på spel. Och för miljontals rökare är det deras liv och hälsa som står på spel.
Om du röker eller funderar på att börja röka, står det dig fritt att göra det. Som de amerikanska tobaksfabrikanterna är snara att påpeka är det din grundlagsenliga rätt att röka. Men kom ihåg att detta innebär att det också är din grundlagsenliga rätt att riskera att dö i lung- eller strupcancer, hjärt- och kärlsjukdomar, emfysem, Buerger’s sjukdom (se rutan på sidan 9) och en mängd andra dödliga sjukdomar. Om du å andra sidan vill sluta röka, hur skall du då gå till väga? Vad är det som krävs? Motivation!
[Bild på sidan 12]
Chefen för den allmänna hälsovården i USA, dr Koop, har gång på gång varnat för tobakens skadeverkningar
[Bildkälla]
Foto: Public Health Service