Jul och nyår – Kommer de att bli som du hoppas?

Peter den store befallde ”att särskilda nyårsgudstjänster skulle hållas i kyrkorna den 1 januari. Vidare gav han order om att dörrposterna inomhus skulle smyckas med stämningsskapande grankvistar, och han beordrade alla Moskvabor att ’visa sin glädje genom att högljutt lyckönska varandra’ vid nyåret.” (Peter den store – hans liv och värld)

Efter bolsjevikrevolutionen 1917 bedrev de sovjetiska myndigheterna en aggressiv politik för att införa ateism i landet. Julfirandet, med dess religiösa övertoner, tilläts därför inte. Staten började bedriva en kampanj mot både jul- och nyårsfirandet. Man fördömde till och med öppet symbolerna för julen – julgranen och Djed Maroz, eller Farfar Frost, den ryska motsvarigheten till jultomten.

År 1935 inträffade något som helt förändrade det ryska folkets sätt att fira både jul och nyår. I Sovjetunionen infördes Farfar Frost, granen och nyårsfirandet på nytt, men med en stor skillnad. Farfar Frost skulle nu ge presenter på nyårsdagen och inte på julen. Det skulle inte heller längre vara en julgran, utan det skulle vara en nyårsgran. Firandet kom alltså att få en helt ny inriktning i Sovjetunionen. Nyårsfirandet ersatte i själva verket julen.

Jul- och nyårsfirandet blev helt sekulariserat, officiellt berövat all religiös innebörd. Nyårsgranen pyntades inte med dekorationer som hade religiös anknytning utan med icke-religiösa dekorationer som skulle avspegla Sovjetunionens utveckling. I den ryska tidningen Vokrug Sveta förklaras det: ”Det går att följa det kommunistiska samhällets utveckling genom att studera nyårsgranens utsmyckning under olika år av den sovjetiska eran. Förutom vanligt pynt som kaniner, istappar och runda brödkakor tillverkades dekorationer som hade formen av skäror, hammare och traktorer. Dessa ersattes senare av statyetter av gruvarbetare och kosmonauter, oljeriggar, raketer och månbilar.”