När Shane och Reneé och deras barn Jacob och Skye hade bott i Tonga i omkring ett år, skakades området av en rad upplopp. De blev därför tvungna att återvända till Australien, men de ville fortfarande göra mer i tjänsten. Så 2011 flyttade de till Norfolk Island, en liten söderhavsö som ligger omkring 150 mil öster om Australien. Hur gick det? Jacob, som nu är 14, säger: ”Jehova tog hand om oss, och han såg också till att vi hade kul i tjänsten!”

Jacob, som nämndes tidigare, berättar: ”Innan vi flyttade till Norfolk Island läste vi många levnadsskildringar i Vakttornet och Vakna! om familjer som flyttat till platser med stort behov. Vi pratade om vilka utmaningar de ställdes inför och hur Jehova tog hand om dem.” Hans 11-åriga syster Skye fortsätter: ”Jag bad massor – både själv och tillsammans med mamma och pappa!”

Shane, som flyttade till Norfolk Island, tillägger: ”Jag försökte framför allt koncentrera mig på att visa kristna egenskaper. Jag visste att om jag var vänlig, ärlig och uppriktig och gick in för mina uppgifter, så kunde jag passa in var som helst.”

UTMANINGAR

Många som flyttat till behovsdistrikt påpekar hur viktigt det är att vara flexibel och positiv när man stöter på oväntade utmaningar. Vi ska se på några exempel:

Reneé berättar: ”Jag har lärt mig att man kan göra saker på mer än ett sätt. När det till exempel är hård sjö runt omkring Norfolk Island kan fartyg inte lägga till, och då kan det bli svårt att få tag i matvaror till vettiga priser. Så jag har lärt mig att vara påhittig när jag lagar mat.” Och Shane säger: ”Vi ser också till att hålla oss inom vår veckobudget.”

Deras son, Jacob, nämner en annan utmaning: ”I vår nya församling fanns det bara sju andra – och alla var vuxna. Så jag hade inga jämnåriga att vara med! Men när jag gick i tjänsten med de äldre blev vi snart kompisar.”