Den så användbara olivoljan
BLIR du förvånad, om du får veta att olivolja är en fruktsaft? Kanske inte, om du bor i något av Medelhavsländerna. Man beräknar att omkring 98 procent av världens 800 miljoner odlade olivträd finns i Medelhavsområdet. Här har olivolja spelat en viktig roll i människors liv i tusentals år.
Enkelt uttryckt är oliver frukterna från det ständigt gröna olivträdet, och olivolja är i huvudsak det som pressas ut ur oliverna. På grund av att olivträdet växer långsamt kan det ta upp till tio år eller mer, innan det ger god avkastning. Därefter kan trädet bära frukt i flera hundra år. I Palestina lär det finnas olivträd som är mer än tusen år gamla!
Framställningen av olivolja börjar med att oliverna krossas under kvarnstenar. Vid krossningen får man en degartad massa som placeras under hydrauliska pressar som pressar ut saften. Men det här är ingen vanlig fruktsaft. Det är en blandning av vatten och olja. Sedan vattnet har avlägsnats, klassificeras oljan, lagras och tappas på flaska för konsumtion.
Dess användningsområden i forna tider
Att olivoljan har många användningsområden blev särskilt uppenbart i den forntida världen. I Egypten använde man olivolja som smörjmedel när man flyttade tungt byggnadsmaterial. Förutom att olivoljan utgjorde en del av basfödan, användes den i Mellersta Östern som kosmetika och som lampbränsle.
Av många skildringar i Bibeln framgår det att olivolja, blandad med en aning parfym, användes som hudlotion. Det var också vanligt att man gned in huden med olivolja till skydd mot solen och efter badet. (Rut 3:3) Att smörja in en gästs huvud med olja ansågs vara ett uttryck för gästfrihet. (Lukas 7:44—46) Oljan förekom också i medicinskt bruk, eftersom man behandlade sår och krosskador med olja för att lindra smärtorna. (Jesaja 1:6; Lukas 10:33, 34) Olivolja användes förmodligen också som ingrediens när man förberedde en kropp för begravningen. — Markus 14:8; Lukas 23:56.
När Jehova gav Mose anvisningar om att göra i ordning ”en helig smörjelseolja”, vad för slags olja skulle då ingå i den? Jo, renaste olivolja! Med den smorde Mose tältboningen (tabernaklet) och allt som var i den, de heliga redskapen och även förbundets ark. Han smorde också Aron och hans söner med den här oljan för att helga dem som präster åt Jehova. (2 Moseboken 30:22—30; 3 Moseboken 8:10—12) På liknande sätt blev Israels kungar smorda med olivolja som hälldes på deras huvuden. — 1 Samuelsboken 10:1; 1 Kungaboken 1:39.
Vad användes vanligtvis som bränsle i forna tiders lampor? Du hittar svaret i 2 Moseboken 27:20. Återigen var det den så användbara olivoljan! I Jehovas tempel fanns det tio stora lampställ av guld, och som bränsle till dem användes olivolja av högsta kvalitet. Oljan kom också till användning i förbindelse med sädesoffren och det ständiga brännoffret som frambars åt Jehova. — 2 Moseboken 29:40, 42.
Olivolja ansågs vara en så värdefull handelsvara att Salomo till och med använde den som en del av betalningen för det byggnadsmaterial till templet som kung Hiram i Tyros levererade. (1 Kungaboken 5:10, 11) Olivolja, som i våra dagar erkänns vara ett födoämne med stort energiinnehåll och ett av de mest lättsmälta fetterna, tjänade också som ett viktigt näringsmedel för israeliterna.
I vår tid
I våra dagar är olivoljan lika användbar som den någonsin har varit. Olivolja ingår i kosmetika, rengöringsmedel, mediciner och till och med textilier. Men fortfarande används oljan huvudsakligen som livsmedel. Även om dess popularitet i Europa och Mellersta Östern är oöverträffad, har efterfrågan på den ökat också i många andra länder på senare år.
Som exempel kan nämnas att försäljningen av olivolja i Förenta staterna ”mer än fördubblades mellan 1985 och 1990”, enligt Consumer Reports (en tidskrift för konsumentupplysning). Varför? En orsak är att olivolja sägs vara en bra E-vitaminkälla. Flera undersökningar nyligen har dessutom visat att konsumtion av de enkelomättade fetterna i olivolja kan vara bra för hjärtat och att de inte ger några biverkningar. I en annan undersökning påstod man att olivolja kan sänka blodtrycket och blodsockerhalten.
Somliga experter har rekommenderat en fettrik kost baserad på enkelomättade fetter, sådana som finns i olivolja. Enligt Consumer Reports var den rekommendationen ”något av en sensation, eftersom tanken på att någon som helst fettrik kost skulle vara bra för hjärtat närmast betraktades som en irrlära bland näringsexperterna. De enkelomättade fetterna ägnades snart ökad uppmärksamhet i tidningspressen, och försäljningen av olivolja ökade snabbt.”
Är de här påståendena om de enkelomättade fetterna allmänt godtagna? Det tycks vara tämligen obestritt att de enkelomättade fetterna som finns i oliver, avokadoer och vissa nötter är ett hälsosammare val än de fleromättade och mättade fetterna som finns i andra födoämnen. Men somliga experter anser att de andra påståendena är lite överdrivna. Consumer Reports uppger till exempel: ”En del annonser skröt med att ’den medicinska vetenskapen [har] bekräftat att olivolja kan sänka kolesterolet, blodtrycket och blodsockret’. Men för att använda en forskares, dr Margo Denkes, ord . . . var skillnaderna när det gällde blodtrycket och blodsockret så minimala att de hade ’föga betydelse i sjukbehandlingen’.”
En grupp forskare framförde följande synpunkt: ”All olivolja, ’lätt’ eller inte, består av 100 procent fett och innehåller omkring 125 kalorier per tesked. Enbart av den orsaken kan den bara ha begränsad betydelse för en hälsosam kost. Olivoljans eventuella fördelar för hälsan består enbart i att man använder den som ersättning för smör, margarin och andra vegetabiliska oljor — och även de fördelarna har överdrivits.” På goda grunder publicerade International Olive Oil Council (den internationella branschorganisationen) följande varning: ”Innan du låter entusiasmen skena i väg med dig och utökar din kost med litervis med olivolja, är några varningens ord på sin plats. Stor konsumtion av olivolja kanske håller dig frisk, men inte nödvändigtvis smal.”
I våra dagar, liksom i forna tider, är måttlighet nyckeln till njutning när det gäller mat och andra gåvor från Jehova. Tänk på det, vare sig du bor i Medelhavsområdet eller någon annanstans, och njut och dra nytta av den så användbara olivoljan!
[Ruta/Bild på sidan 26]
Kvalitetsbeteckningar för olivolja
○ Extra jungfruolja: Olivolja av högsta klass. Pressas ur oliver av utsökt kvalitet utan användning av lösningsmedel. Omtalas ofta som ”kallpressad”, eftersom den utvinns vid rumstemperatur. Den har en mycket låg halt av fri oljesyra. Den fettsyran kan förstöra smaken på olivoljan. Extra jungfruolja är den smak- och aromrikaste olivoljan.
○ Jungfruolja: Erhålls på samma sätt som extra jungfruolja, men den har en högre halt av fri oljesyra.
○ Olivolja: En del av den ”kallpressade” oljan anses olämplig för konsumtion på grund av att den innehåller för mycket syra eller har en icke önskvärd smak, färg eller lukt. Tillverkarna raffinerar den här typen av olja med hjälp av lösningsmedel. Lösningsmedlen avlägsnas sedan genom upphettning. Resultatet blir en nära nog färglös och smaklös olja. Den oljan blandas sedan med högklassig jungfruolja. Den såldes tidigare som ”ren olivolja”, men från och med år 1991 används inte längre den beteckningen. Nu kallas den helt enkelt ”olivolja”.
○ Pressrestolja: Pressresterna är det som återstår sedan man genom mekaniska och fysikaliska processer har avlägsnat oljan och vattnet från oliverna. Ytterligare olja kan utvinnas ur pressresterna med hjälp av lösningsmedel. Den oljan raffineras sedan och blandas med den högklassiga jungfruoljan.
○ Lätt olivolja: Det här är ingen kvalitets- beteckning för olja. Det är helt enkelt raffinerad olivolja, blandad med mindre mängder jungfruolja. Beteckningen ”lätt” har ingenting med fettinnehållet hos oljan att göra, eftersom all olivolja består av 100 procent fett. Det som åsyftas är snarare att oljan inte har så stark färg, arom och smak.
[Ruta på sidan 27]
Visste du att . . . ?
○ Färska oliver innehåller oleuropein, ett beskt ämne som gör dem oätbara, om de inte behandlas på ett eller annat sätt. Tidskriften Natural History förklarar att oliverna, innan man äter dem, ”kan packas i salt; de kan läggas i saltlake; de kan blötläggas och få ligga flera dagar i vatten som byts flera gånger; de kan också helt enkelt läggas i solen”. Men ingen av de här åtgärderna behövs om oliverna skall pressas för utvinning av olja.
○ Alla olivoljor smakar inte likadant. Det finns en stor variation av naturliga smaker, färger och aromer. Enligt International Olive Oil Council ”beskriver kännare vanligtvis olivoljans smak som mild (len, lätt eller ’smörig’); halvfruktig (starkare, med mer smak av oliven); och fruktig (olja med en mogen olivsmak)”.
○ När olivoljan förvaras under kyla, blir den oklar och tjock. Det är inget tecken på att den är förstörd; den blir snabbt klar igen vid normal rumstemperatur. Olivoljan kan faktiskt lagras i månader utan att förvaras kallt.